Vad är skillnaden mellan forntida och nutida vetenskap? Del 1

Människor som är intresserade av den vetenskapliga utvecklingen i Kina har ofta frågat sig hur det kommer sig att Kina i moderna tider har passerats av väst när det gäller teknologisk utveckling, trots att man låg så långt framme tidigare. Detta är den berömda ”Joseph Needham’s grand question”.

Joseph Needham var en högt respekterad biokemist och embryolog i sina tidiga år. Han kom från England och betraktades som en levande legend. Han var dessutom klassicist, vetenskapshistoriker, religionsfilosof, behärskade flera språk, och var en mycket respekterad sinolog som är känd för sitt storslagna verk, Science and Civilization in China.

För att kunna besvara hans fråga måste man ha en djup förståelse av den forntida kulturen, vetenskapen och teknologin i Kina. Det är viktigt att förstå det magnifika i Kinas forntida vetenskap och de grundläggande olikheter som skiljer Kinas forntida vetenskap och den västerländska vetenskapen åt.

1. En persons attityd avgör allt

Universum, tid och rum och alla dess livsformer är höljda i otaliga mysterier. Hur utforskar vi dessa?

Zhang Heng, uppfinnare av världens första seismograf och den vattendrivna armillarsfären [ett astronomiskt instrument, en modell över himmelssfären, övers. anm.], levde i Kina under Handynastin. Han var också matematiker, astrofysiker och litterärt utbildad. Han var en vänlig och anspråkslös man som betonade moralen. Han sade, ”Man behöver inte oroa sig över sin låga sociala status, men däremot över sin låga moralstandard.”

Varför fäste Zhang Heng sådan vikt vid moral? Hur ser sambandet mellan moral och vetenskapliga studier ut? Låt oss börja med en enkel illustration från det dagliga livet.

Om man förvarar sina pengar eller värdesaker i ett kassaskåp, skulle då inte en person som vill öppna kassaskåpet behöva få tillstånd till det först? På samma sätt har varje stat sina politiska, ekonomiska och militära hemligheter som man undanhåller allmänheten. Det är som om de här sakerna inte existerar för vanliga människor. Bara kvalificerad specialpersonal kan lagligt få se hemligstämplade dokument. De här människorna måste vara pålitliga och lojala mot sina länder för att få kännedom om statshemligheterna.

Vetenskapsmän i det forntida Kina uppförde sig själva i enlighet med gudarnas vilja och fortsatte att höja sin moralnivå under sina karriärer. Kultivering baseras också på djupgående vetenskapliga principer. Detta är den grundläggande orsaken till att man i det forntida Kina hade en strålande civilisation.

Människor kan i dag inte förstå varför moralen betonades och andra andliga tankar från de forntida texterna. De betraktar det som alltför svårt att förstå och tänker att det inte är till så stor praktisk nytta. Den grekiske filosofen Sokrates sade att målet med filosofi inte är att förstå naturen utan att förstå sig själv, eller sitt sinne, vilket överensstämmer med österländsk filosofi. Den moderna vetenskapen studerar emellertid bara den ytliga naturen, och förstår inte människan själv och den stora roll som sinnet och andligheten har.

Utvecklingen av det moderna samhället följdes av strävan efter materiella intressen och exploatering. Oavsett hur avancerad utrustningen är, eller hur stora medel man har till forskning, så förblir porten till de djupgående sanningarna i universum stängd för den moderna vetenskapen. Människor känner endast till vissa ytliga fenomen om livet och universum, och drar slutsatser från ofullständig och begränsad information.

Fortsättning följer …