Man måste följa himlens standard för att erkännas av himlen som en god person

Det fanns en lärare som hette Yudu (han kallades Liangchen) från Jiangxiprovinsen, som levde i Jiajingperioden under kejsare Shizong i Mingdynastin. När Yudu var 18 år klarade han det kejserliga provet och blev en xiucai (”licentiat” efter att ha klarat ett av de årliga proven som administreras av varje region). De kejserliga proven i Kina avgjorde vilka som fick tillåtelse att arbeta inom den statliga byråkratin. På grund av sin fattiga uppväxt startade han en skola tillsammans med några vänner. Under den perioden gjorde han det kejserliga provet sju gånger men misslyckades med att bli en ”juren” (person med rekommendationer, provinsiell akademiker efter att ha klarat ett prov som gavs vart tredje år på provinsiell nivå).

Yudu hade fem söner och fyra döttrar. Fyra av de fem sönerna blev sjuka och dog. Den tredje sonen var en frisk och intelligent pojke. Dessvärre försvann han vid åtta års ålder när han var ute och lekte. Av de fyra döttrarna överlevde bara en. Yu blev blind efter allt gråtande. Skolan måste stängas eftersom den inte skapade tillräckligt mycket inkomster. När Yudu blev helt barskrapad, tänkte han: “Jag har inte begått några stora misstag i mitt liv, varför vill himlen bestraffa mig?”

Yudu skrev brev varje dag och bad till köksguden att vidarebefordra hans brev till himlen. Det gick flera år utan att han fick något svar. På nyårsaftonen lånade den då 47-årige Yudu lite säd och satte sig ner mitt i det tomma huset tillsammans med sin blinda fru och dotter. Plötsligt knackade det på dörren. Yudu öppnade dörren och fick se en gammal man som var iförd turban och svart dräkt. Den gamle mannen sade: “Jag heter Zhang och kommer långt härifrån. Jag har fått veta att din familj har gått igenom svåra prövningar och har kommit för att ge er tröst.” Yudu svarade hövligt: ”Jag har studerat hela mitt liv men har inte nått någon framgång. Min familj har råkat ut för ständiga missöden och jag kan knappt försörja dem.”

Zhang svarade: “Jag har känt till er situation sedan länge tillbaka. Du tänker bara på berömmelse och har dåliga avsikter. Dina brev är fulla av bitterhet. Dina prövningar är tyvärr inte över.” Yudu blev förvånad och sade: “Jag avlade ett löfte för länge sedan om att göra goda gärningar, varför var mina ansträngningar förgäves?” Zhang svarade: “Du nämnde exempelvis i dina brev att du ville vårda ditt tal. Ändå argumenterar du ofta emot, använder ovänliga ord och till och med gör narr av andra. Alla dina ord och misstag har noterats av gudarna och du hävdar att du lever ett enkelt och upprätt liv. Bedrar du inte dig själv och andra? Även om du inte har varit otrogen så har du granskat vackra kvinnor från topp till tå när du har sett dem, ditt hjärta blev rört och du blev full av dåliga tankar. Ändå hävdar du att du aldrig haft några syndiga tankar. Hur kan du stå rakryggad inför himmel och jord på det här viset? På det här sättet har du försökt fullgöra dina löften. Jag kan inte föreställa mig hur dåligt du har uppfört dig på andra områden. Jag har vidarebefordrat dina dagliga böner till gudarna i himlen och gudarna har skickat en budbärare för att bevaka dig. De upptäckte att du inte har gjort några goda gärningar alls under de senaste åren och när du var ensam var sinnet fullt av avundsjuka, bitterhet, begär efter framgång, rikedom, belöning, egoism och avsaknad av självkontroll. Alla dina dåliga tankar har noterats och himlens straff kommer att bli hårdare och hårdare. Du kan inte ens undvika dessa prövningar så hur kan du begära framgång och belöningar?”

Yudu blev mycket rädd när han fick höra det här. Han grät och frågade: “Eftersom du känner till allt som jag har gjort så måste du vara köksguden som jag bad till. Snälla, hjälp mig!” Zhang svarade: “Du har studerat böcker och känner till några principer. Du borde därför förstå principen ‘gott belönas med gott och ont betalas igen med ont’. Eftersom du inte klarade av att vara ståndaktig, gjorde du bara saker på ytan och följde strömmen i samhället. Så varför gör du inte någonting på allvar? Från och med nu bör du göra dig av med alla dåliga tankar och kultivera ett gott hjärta. Sök inte belöningar och sträva inte efter berömmelse och vinning. Oavsett hur stor eller liten sak det gäller och oavsett hur svåra saker är så måste du göra goda gärningar. Till sist kommer du att nå oväntade resultat. Jag berättar detta på grund av att din familj verkligen tror på gudar. Så länge du gör goda gärningar kan du ändra himlens vilja.” Därefter gick Zhang mot ugnen och försvann. Yudu förstod att Zhang verkligen var köksguden.

Från och med den tidpunkten ändrade Yudu på sitt sätt att vara och fortsatte att ständigt rensa bort dåliga tankar. Allt han gjorde och sade, gjorde han med tanke på att gudarna betraktade honom och han var sann mot sig själv och tappade inte behärskningen. Slutligen kunde han uppföra sig med medkänsla och upprätthålla ett sinne som var fritt från dåliga avsikter. Han försökte alltid göra goda gärningar och hjälpa andra oavsett vad det handlade om, oavsett hur mycket han själv hade att göra eller om andra kände till det. Så snart han träffade någon försökte han förespråka det goda, tron på gudar och principen att ”gott belönas med gott och ont bestraffas med ont”.

Tre år senare blev Yudu rekommenderad att undervisa i huvudstaden. Under tjänstgöringen i huvudstaden fick Yudu goda vitsord från premiärminister Zhang Jiangling och han rekommenderades till taixue (”höga studier”, den högsta rangen inom utbildningsväsendet i det forntida Kina). Året därpå klarade Yudu provet och blev en jinshi (en vetenskapsman, examen som delas ut i huvudstaden vart tredje år). En dag stötte han på sin förlorade son. Efter ett tag återfick Yu synförmågan. Människor beundrade Yudus ädla karaktär och skickade sina barn till honom för att studera. Alla tänkte att det måste vara Yudus belöning för hans goda gärningar.

Även om ödet beslutas av himlen beror resultatet av ens egna ansträngningar. Förutsättningen är att uppnå upplysning och ärligt tro på himlen.