En av de största tyska medierna hade varit ovillig att sluta kalla Falun Gong en ”ond kult”. Många utövare hade gjort ansträngningar för att förklara sanningen för dem, men tidningens korrespondenter i Beijing vägrade sluta använda detta ärekränkande uttryck. Under en tidsperiod kände jag att det var svårt att övervinna detta hinder, som kändes lika oöverstigligt som ett högt berg.
En dag efter att ha läst detta ärekränkande uttryck i tidningen igen visste jag att vår släpphänthet med detta bara skulle uppmuntra deras dåliga handlande. Jag skrev genast ett brev till chefen för tidningen, men fick inget svar. Sedan skrev jag ytterligare ett brev till chefen och ringde honom. Hans sekreterare svarade att de mottagna breven var förflyttade till allmänredaktören. Jag fortsatte att ringa allmänredaktören vars sekreterare kallt sa till mig att den här frågan inte hade något med redaktören att göra. Därför hade ämnet skickats till tidningskontorets rättsavdelning. Jag insisterade på att faxa ett till brev till allmänredaktören. ”Det är upp till dig,” sade sekreteraren, medan hon la på luren. Jag faxade brevet till redaktören.
Sedan informerade jag andra utövare om hela händelsen med förhoppningar att få deras stöd. Genast fick jag respons. Vissa av dem kände att vi inte förklarade sanningen på ett djupt och genomtänkt sätt. Andra trodde inte att det nödvändigtvis var dåligt. Ytterligare några andra, som var chockerade över frågan, sade att jag inte skulle ha varit så påträngande i samtalen med tidningspersonalen.
Det gick upp för mig att vilka olika uppfattningar som än fanns, skulle jag fortsätta tänka mina upprätta tankar. Det var det mest upprätta att förklara sanningen för tidningspersonalen och att be dem sluta använda det ärekränkande uttrycket. Om en av nyhetsreportrarna hade blivit påverkad av den illvilliga propagandan från Jiang Zemin, så kunde tidningsredaktionen publicera orättvisa rapporter om Falun Gong. Då hade kanske många läsare blivit avogt inställda på grund av dessa orättvisa rapporter och fått en felaktig uppfattning om Falun Gong. De som har ansvaret för tidningen skulle ha rättat till och inte gett efter för reportrarnas misstag. Jag insåg att som Falun Gong-utövare borde vi ta bort det dåliga och förklara hur det verkligen ligger till för mänskligheten. Vi ska också vara medkännande med varandra. Vår lärare har lärt oss att vilken svårighet vi än möter, borde vi titta inom oss själva och ta bort de dåliga faktorerna bakom sakens kärna. Bara genom att släppa mina brister kan jag ha de mest upprätta tankarna till hjälp att gå min väg fram på ett rättfärdigt sätt.
Efter att ha kommit underfund med detta kände jag mig lugn och visste vad jag skulle göra härnäst. Under de följande dagarna spenderade jag mer tid på att läsa i Zhuan Falun (Falun Dafas kultiveringsbok), sända upprätta tankar och rensa min tankevärld. Sedan började jag ringa några större avdelningar på tidningsredaktionen och förklarade sanningen för dem över telefon. Den dagen kände jag att jag hade ett upprätt sätt och jag hade en mycket ledig konversation med några ur tidningspersonalen. Slutligen bestämde jag mig för att ringa allmänredaktören igen. Hans sekreterare, som tidigare varit kall och tuff, sade vänligt till mig, ”Vänta ett ögonblick är du snäll. Jag ska koppla dig till en annan”. Allmänredaktörens assistent försäkrade mig uppriktigt att ”’ond kult’ är fel uttryck att använda och vi kommer inte att använda det igen”. Han tillade att han skulle informera all inblandad personal om beslutet och tackade mig.
Jag kände att det höga berget framför mig hade försvunnit. Jag fick en djup förståelse av vad det betydde att göra sina upprätta tankar mer solida och vad det betydde att gå vår egen kultiveringsväg på ett upprätt sätt.
Kinesisk version finns på:
http://www.minghui.org/mh/articles/2002/9/7/36194.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...