Fa-upprätande i USA (del 1)

Facebook Logo LinkedIn Logo Twitter Logo Email Logo Pinterest Logo
Så snart jag hade gått ombord på planet till Chicago den 22 oktober 2002 började jag studera Fa [principerna inom Falun Gong] för att rena mig själv. När planet anlände till Chicago omkring 13.00 kände jag mig både lite nervös och upphetsad. Jag kände att den här resan var något utöver det vanliga.

Vid passkontrollen frågade mig tjänstemannen rakt på sak: ”Har du kommit hit för att protestera mot den kinesiske presidenten?”. Jag svarade, ”Ja, den kinesiske diktatorn har dödat så många oskyldiga människor”. Han sade, ”Jiang anlände till denna flygplats för ungefär en timme sedan”. Jag frågade nyfiket, ”Är det sant?”.

”Visst, han behandlades på samma sätt som alla andra”. Sedan frågade han mig, ”Är du Falun Gong-utövare?”. ”Ja det är jag, vet du vad Falun Gong är?” När han hörde min fråga vände sig tjänstemannen till sin kollega och sade, ”Titta! Den här resenären frågar mig om jag vet vad Falun Gong är”.

Han sade med ett leende att Falun Gong har tre skatter. Jag sade att de är de tre principerna Sanning, Godhet, Tålamod. Uppenbarligen hade han fått en viss grad av förståelse om Falun Gong. Han frågade mig om jag kände till Jiangs hotelladress och schemat för hans aktiviteter. Jag sade att jag inte gjorde det. Han vände sig åter till sin kollega och sade, ”Ser du, han kommer för att protestera, men han vet inte någonting. Skall jag berätta för honom adressen till Jiangs hotell?”. Jag tittade vänligt men bestämt på honom, ”Varför inte?”. Han lät mig sedan skriva ner Jiangs hotelladress. Han önskade mig lycka till när jag skulle gå. Jag tackade honom för hans vänlighet och förståelse för Falun Gong. När jag gick ut från tullen sände jag upprätta tankar medan jag gick. [Detta innebär att tänka rättfärdiga och positiva tankar, för det mesta under meditation]

När jag kom fram till hotellet på eftermiddagen var det redan många Dafa-utövare där som sände upprätta tankar i en park bredvid hotellet. Jag anslöt mig genast till dem. Vädret var fint när jag lämnade flygplatsen så jag hade på mig en T-shirt och mådde bra. Temperaturen sjönk dock i området kring det hotell som Jiang bodde. Det blev också molnigt och kallt. Vid skymningstid dämpades kylan.

Efter middagen vilade jag på ett hotell i närheten där en utövare hade hyrt ett rum. Jag hade lärt mig en läxa från min senaste resa till Tyskland. Jag ville att min kapacitet skulle vara på topp. Jag var inte där för att utkämpa en strid mot tröttheten, utan för att sända de renaste, mest orubbliga tankar som min kapacitet tillät så att allt renades [i andra dimensioner]. När jag kände mig redo återvände jag till parken och sände upprätta tankar tillsammans med många andra utövare hela natten. Jag kände tydligt att min kultiverade del bibehöll upprätta tankar och separerades från min mänskliga sida. De triviala tankarna från den mänskliga sidan kom upp då och då men de eliminerades omedelbart. Ingenting skulle ha kunnat störa mina upprätta tankar. Längden på den tid jag satt i fullotus [den position då båda benen korsas på varandra] översteg vida gränsen för min vanliga övningstid.

Klockan var omkring 05.00 då en kall vindstöt plötsligt kom och vädret ändrades till det värsta. Det både blåste och regnade. Andra utövare sände fortfarande upprätta tankar, trots att de inte hade sovit på hela natten. Många av oss stod på trottoaren och några utövare höll upp banderoller. Jag stod vid vägkorsningen vänd mot hotellet och sände upprätta tankar. Vinden var väldigt stark och blåste rakt emot mitt ansikte tillsammans med regnet. Efter en stund började jag känna att jag inte skulle kunna hålla ut särskilt mycket längre fysiskt. Många mänskliga fasthållanden kom upp. Jag kände att jag hade nått min gräns. Jag uppfattade att detta var ett verkligt test och påminde mig själv om vad jag borde göra i den svåraste stunden. Jag frågade mig själv om jag hade gjort mitt allra bästa. Just i det ögonblicket märkte jag att jag inte hade gjort det. Jag insåg vilken själviskhet jag hade i mig.

Jag upptäckte att jag under många Fa-spridande aktiviteter inte hade försökt göra mitt bästa. Jag förstod att kontinuerlig självkultivering och förbättring behövs i verklig kultivering. Det är precis som Mästaren säger i Fa-föreläsningen i Boston 2002, ”Emellertid formar ditt uppträdande under den pågående processen dig och lägger grunden till allt som är ditt.”

Vi fortsatte att sända upprätta tankar där vi var. Klockan var runt 8.00 när Jiang gav sig av. Det dåliga vädret blev också bättre. Jag packade och åkte till flygplatsen tillsammans med andra utövare till vår nästa destination: Houston.

Källa: http://clearharmony.net/articles/200212/8669.html

* * *

Facebook Logo LinkedIn Logo Twitter Logo Email Logo Pinterest Logo

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.