Vi är oroliga för att våra familjer kanske inte ska bli räddade och vi är därför angelägna om att de accepterar att Falun Dafa är bra. Brådska löser emellertid ingenting. Vi borde låta dem känna att vi verkligen är familjer. Genom kultivering har vi blivit storsinta, öppna och vi bryr oss mer om andra. Om de accepterar oss, accepterar de naturligtvis även våra val. Att harmonisera Fa på det vanliga samhällets nivå är vårt ansvar.
Under tre års förföljelse är den börda enorm som kinesiska Falun Dafa-utövares familjer har burit. De har ställts inför prövningarna som deras familjemedlemmar fått utstå, liksom direkt förföljelse av ondskan. De är inte Dafa-utövare och sålunda har de behövt stå ut med svårigheter och lidanden som de inte kan förstå. Deras materiella förluster har varit enorma. Falun Dafa-utövares familjer utanför Kina har också gett massor. Att göra saker för att avslöja den ondskefulla förföljelsen och klargöra sanningen om Dafa, kräver ofta massor av tid och pengar. Naturligtvis är allt det här rimligt för utövare. Som icke kultiverande personer, har de emellertid inte bara utstått ensamhet, utan de har även betalat ett högt pris finansiellt. De har också ställts inför andra människors missuppfattningar. Eftersom vi utövare stegvis ger upp våra fasthållanden till berömmelse, vinst och känslosamhet, är det mycket lätt att orsaka missförstånd om vi inte hanterar det här väl. De kanske tycker att vi ignorerar deras känslor och det här kommer att skada deras åsikt om Dafa. Eftersom de inte är utövare, borde vi förstå att den press de har utsatts för under förföljelsen är intensivare än den vi har utstått, relativt sett.
Att klargöra sanningen är inte att lära ut Fa. De högre nivåer vi uppnår i kultivering av Falun Dafa borde uttryckas alltmer genom vår tolerans, karaktär, storsinthet och liknande egenskaper. Att inte ha fasthållanden till känslor innebär inte att vara kylig och känslolös mot våra familjer. Hälsningar eller telefonsamtal är båda olika sätt att visa vår omtanke om våra familjer. Om vi verkligen förstår dem, oavsett om det gäller en stor eller liten sak, kommer de att känna värmen hos vår medkänsla, inte kyla.
Om vi inte ens kan visa medkänsla mot våra familjer under tiden vi räddar levande varelser, hur kan vi då visa medkänsla mot andra människor? Våra släktingar borde vara de människor som har de största ödesförbindelserna med Falun Dafa, så de första varelserna som vi räddar borde vara dem. Om alla våra familjer talar till förmån för Dafa, då skulle effekterna av att vi klargör sanningen om förföljelsen för världens människor vara större.
När vi kultiverar har vi ibland allt färre tankar gemensamt med andra människor och kanske till och med är tysta när vi är tillsammans med dem. Det här borde bara vara ett övergångsstadium under kultivering. Jag kommer ihåg för flera år sedan när jag en gång ringde upp min dotter, men hade ingenting att säga henne. Jag insåg omedelbart att jag inte borde vara så här, då hon visste att jag var en Falun Dafa-utövare och det här skulle föra med sig att hon missuppfattade Dafa. Efter att den här tanken dök upp, förändrades mina känslor. Vi började samtala och skratta som vi gjorde tidigare.
Efter att ha kultiverat fram till idag, känner jag allt tydligare att skillnaden mellan en människa och en gudomlig varelse ryms i bara en tanke. Så länge vår utgångspunkt är att vara ansvariga för Fa, kommer vår gudomliga sida att göra arbetet och vi kommer att göra bättre ifrån oss i våra ansvarsuppgifter.
Kinesisk version tillgänglig på: http://www.yuanming.net/articles/200301/16113.html
Översatt från http://www.clearharmony.net/articles/200301/9771.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.