Några tankar kring frågan om att vara ”en kropp”

(Clearwisdom.net)

1) I det dagliga livet, när en vanlig människa har ett onormalt tillstånd eller ”sjukdom” i en del av hans kropp, tänker människor inte ofta att den delen av hans sjukdom är sjuk. Istället tänker människor att ”han” är sjuk eller ”hans kropp som helhet” är sjuk. Detta på grund av att människor förstår att denna sjukdom kanske bara är ett tecken på att hela kroppen är svag eller att kroppens immunsystem är ur balans. Det är bara det att hela den här kroppens svaghet för närvarande manifesterar sig i en del av hans kropp.

När en medutövare därför verkar utsättas för allvarliga störningar av ondskan, utifrån att vara ”en kropp”, istället för att alltid tänka att en del (att en utövare) är svag och får störningar så borde vi också se på situationen för att se om vår kropp som helhet är ”svag”, om hela den här kroppens svaghet utnyttjas av ondskan med en del av kroppen som specifik måltavla. Om så är fallet måste hela den här kroppens svaghet snabbt tas bort. I annat fall kommer ondskan även i fortsättningen att dra fördel av den här svagheten och andra delar av den här kroppen kan komma att utgöra måltavla nästa gång.

2) Inom kinesisk och västerländsk medicin så är den allmänna tanken att när ett symptom dyker upp i en del av kroppen, så är det väldigt ofta direkt eller indirekt orsakat av några problem i andra delar av kroppen. Till exempel, om en person äter och dricker för mycket och har ont i magen så är det antagligen inte bara på grund av att bakterien orsakar besvären (yttre störningar) eller att hans mage är svag (problem med den delen av kroppen), men antagligen så är det också orsakat av näsans fasthållande till matens doft, tungans fasthållande till matens smak och sinnets brist på självkontroll.

När magen därför gör ont, om andra delar av kroppen endast fokuserar på att eliminera bakterien och försöker hjälpa magen att bli bättre (även om detta också är mycket viktigt), men inte tar allvarligt på att eliminera sina egna fasthållanden kommer kanske inte situationen att förbättras så mycket. Om det sker en tillfällig förbättring kan problemet komma tillbaka igen och kan till och med leda till andra problem senare.

Därför, när en medutövare utsätts för störningar eller stöter på ett problem, genom att vara ”en kropp”, och dessutom sända upprätta tankar för att eliminera ondskan, förneka onda arrangemang och vara stödjande och medkännande, så känner jag att det är lika viktigt för var och en av oss att förstå att våra egna fasthållanden mycket väl kan vara den direkta eller indirekta orsaken till att den medutövaren ”testas” och måste genomgå prövningen.

Om vi inte eliminerar våra egna fasthållanden så kan de även i fortsättningen utgöra en ursäkt för de gamla krafterna att orsaka att medutövaren får fortsätta lida eller att ta någon annan utövare som måltavla. Naturligtvis så erkänner vi i grunden inte dessa ”test”. Som ett tillägg till att sända upprätta tankar så är det bästa sättet att motarbeta dessa ”test” och förneka de gamla krafternas arrangemang att se inåt. När ett problem fortsätter så är det kanske tid för oss att bli stilla och se om vi har några egna fasthållanden som ska elimineras och inse att det att eliminera fasthållanden i vår varje ”enskilda del” inte bara säkerställer ”hela kroppens” ”hälsa”, men det kan ofta vara lösningen på problemet.

Jag har sett ett sådant fall. En utövare mötte en stor prövning. I början fokuserade andra utövare endast på att sända upprätta tankar, se efter henne och påminna henne om att studera Fa och tänka upprätta tankar, men det blev ingen större förbättring. Då insåg alla att när ett problem uppstår så var inte bara utövaren involverad utan också alla andra som hade hört talas om eller sett situationen, de borde också se inåt. Därför började andra utövare omkring henne se inåt och upptäckte och eliminerade sina egna fasthållanden och renade sina egna upprätta tankar. Endast då började utövaren lyssna på de andra utövarnas påminnelser och uppmuntran och började be sig själv om att möta prövningen som en sann utövare – och hennes situation började förbättras.

Nu när jag återigen läser Mästarens ord ”Den andre personens saker är dina saker och dina saker är hans saker” (Washington, D.C. Fa-konferens) så inser jag att ”hans saker verkligen är mina saker”. Förut så tog jag det som att ”jag tar hand om dessa saker som mina egna saker och gör mitt bästa för att hjälpa”. Nu inser jag att jag faktiskt kan bära ansvar för prövningen som händer en medutövare. När jag förut slöade till i min kultivering tänkte jag att jag var den som skulle utsättas mest för störningar eller bli mest påverkad. Nu när jag inser att min slapphet i Fa-studier, sända upprätta tankar och xinxing-förbättring kan utgöra en direkt orsak att en annan medutövare ”testas” och får utstå prövningar, så kan jag inte längre finna någon orsak till att inte vara mer seriös och flitig i min kultivering och Fa-upprätning.

Översatt från:
http://clearwisdom.net/emh/articles/2003/1/31/31543.html