Av att kultivera i enskildhet bland bambuskogar.
I verkligheten är det inget annat än romantiska föreställningar:
Bergen är kalla och ensamma;
Kultivering är mödosamt och fyllt av smärta.
Livstid efter livstid;
Utan att lyckas.
Pånyttfödelsens lidande,
Medveten djup sorg.
Söker Tao igen(1).
Möter många på vägen,
Komplexa förutbestämda öden.
Sammanflätade trådar, fram och tillbaka;
En tråd, den starkaste, tar form.
I ett liv, träder in i slut-Dharma tiden(2).
Önskan uppfylld, möter Läraren.
Erhåller Lagen,
Uppfyller löften avlagda innan tiden.
Rätar upp Falun Dafas namn,
En berättelses sista kapitel;
En annan berättelses första:
Skapar historia, framtiden är redan skriven.
(1) Tao är också känt som "Vägen".
(2) Dharma syftar här på Buddha Sakyamunis undervisning. Här hänvisar författaren till den period, som enligt Sakyamuni, påbörjades femhundra år efter hans bortgång. Det är sagt att under den perioden kan hans Dharma inte längre rädda människor.
Översatt från:
http://clearharmony.net/articles/200302/10010.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...