Ett telefonsamtal till Kina

Falun Gong Informationscenter larmade den 7 januari om Song-xu som satt fängslad i fängelse nr 1 i staden Zhengzhou där han brutalt misshandlades. Då han beslutat att hungerstrejka, tvångsmatades han och hans liv var i omedelbar fara. Falun Gong Informationscenter bad media, statliga organisationer, frivillig-organisationer och enskilda individer att ringa telefonsamtal och skicka fax till säkerhetsdepartementets 610-byrå och partiets kommittékontor, för att kräva ett omedelbart frisläppande av Song-Xu.

Jag bestämde mig också för att delta i räddningsaktiviteterna. När jag frågade andra utövare vad jag kunde göra, fick jag ett bra förslag från en av dem.

Jag tillbringade mycket tid med att ringa till Kina. Eftersom jag inte kan tala kinesiska förberedde jag mig för problem som skulle kunna uppstå. Jag bestämde mig för att hitta någon som kunde tala engelska, vad som än hände.

Jag skrev ned några få enkla och klara punkter som påminnelse. Vad som än hände skulle jag hålla mig lugn. Jag ville att de kinesiska medborgarna skulle får reda på att vi visste vad de gjorde med Falun Gong-utövare. Vi skulle göra klart för dem att de borde inte delta i förföljelsen av oskyldiga människor.

Jag ringde. Efter fjärde gången svarade någon. Det var en kvinna med vänlig röst som svarade. Sakta och tydligt sa jag "Hallå! Jag är tysk. Kan du prata engelska?" Hon svarade inte. Sedan sa hon något på kinesiska. Jag upprepade mina ord två gånger. Efter en stund kom en annan kvinnas röst. Jag upprepade vad jag sagt igen. Jag hörde att hon sa något på bruten engelska, sedan talade hon kinesiska igen. Hon talade på ett lättsamt och vänligt sätt, men jag förstod inte vad hon sa. Jag kände stort avstånd mellan oss och en intensiv tystnad.

Sedan kom en tredje person. Jag upprepade vad jag hade att säga. Hon talade flytande engelska. Jag berättade att vi hade hört om Song-Xu i Tyskland och att han genast måste släppas. Jag sa också att vi kände till tusentals liknande fall. Vi visste vad Jiangs regim hade gjort. Hon sa att avdelningen hon arbetade på ansvarade för att utfärda tillstånd och att jag skulle ringa växeln. Jag bad henne ge mig numret till växeln. Hon var tyst. Jag fortsatte tala om förföljelsen. Hon sa att avdelningen som var ansvarig för detta fanns i en annan byggnad. Jag bad henne ge mig telefonnumret dit. Tystnad igen. Så jag fortsatte att tala om förföljelsen och det olagliga med den. Det var så många människor som förföljdes och så mycket falsk propaganda. Jag fortsatte så en stund. Jag var inte otålig. Jag höjde inte rösten. Jag talade lugnt och ledigt. Jag har aldrig talat så lugnt och klartänkt förut. Mellan oss kände jag universums avlägsenhet. Det verkade som om samtalet skedde i en annan dimension och att det fanns många högre varelser som lyssnade.

Jag berättade om några viktiga händelser på en kort stund. Sedan hörde jag en liten och låg röst från andra sidan, "Falun Gong är olagligt i Kina" Jag svarade henne, "Den kinesiska konstitutionen skyddar trosfrihet." Hon sa, "Jag får inte lyssna på dig". Jag svarade, "Självklart, jag vill inte att du råkar illa ut. Jag har bara en önskan. Var snäll och berätta vad vi har talat om för människor i din närhet, såsom kolleger, vänner och släktingar." Sedan tackade jag henne och vi sa adjö till varandra.


Översatt från. http://clearharmony.net/articles/200302/10300.html
Kinesisk version: http://yuanming.net/articles/200302/17206.html