Hur jag torterades med droger och gjordes oförmögen vid psykiatriska avdelningen i Andra Sjukhuset, staden Zhuzhou i Hunanprovinsen

Jag är en 51-årig kvinna. Mitt minne är bristfälligt på grund av tortyren jag gick igenom, men jag tänker göra mitt bästa för att återberätta vad som hände.

År 2001 när jag kom tillbaka från att ha vädjat i Peking, fängslades jag vid Pingjiang läns fångläger i en månad och krävdes på 10.000 yuan i kontanter innan jag släpptes. Därefter ville inte myndigheterna lämna mig ifred och hotade mig hela tiden med hjärntvättsklasser och andra saker. Jag var tvungen att lämna mitt hem för att undvika ytterligare förföljelse. Till slut arresterades jag av polisen och skickades tillbaka till fånglägret. De började tortera mig och försöka tvinga mig ta avstånd från Falun Gong. Jag gav inte efter för dem och sändes då till Baimalongs arbetsläger i Zhuzhou.

När de där försökte “omvandla” mig, svarade jag med att tala om sanningen för dem, att vi var goda människor. När det inte hjälpte började jag hungerstrejka för att protestera mot deras förföljelse. Under en tvångsmatning fick jag en framtand utslagen. Jag kom ihåg Lärarens ord: ”Svårt uthärda, kan uthärdas, svårt klara, kan klaras.” (Zhuan Falun) Lärarens ord gav mig oändlig styrka. På grund av att jag inte gav vika, tvingade de in mig på en psykiatrisk enhet i staden Zhuzhous Andra Sjukhus. De band fast mig i sängen och injicerade mig med droger. De gav mig ingen mat eller vatten, eller tillät mig att använda toaletten. Snart var jag dimmig och blev omedveten om omgivningen.

Efter 45 dagar var jag utmärglad och totalt förlamad och hade liggsår. Jag kunde inte se eller höra. Det rann blod ur min mun och jag andades knappt. Först då meddelade myndigheterna min make att ta med mig hem. (Detta är vad min familj sa till mig senare.) I över ett halvår efter att jag kommit hem, var jag fortfarande i ett vegetativt tillstånd och oförmögen att röra mig. Jag levde på flytande föda. Jag förlorade mitt minne och jag visste inte vem jag var. Jag var fängslad i arbetslägret i mer än två år, hur skulle jag kunna överleva, om inte Läraren hade sett efter mig? Senare kunde jag sitta och stå upp, men jag kunde inte komma ihåg någonting. När mina ögon kunde se ljus och jag kunde titta på TV, tittade jag en dag på ett klassiskt drama när ett mirakel inträffade. Falun Gongs övningar sågs på TV-skärmen och de fem övningserierna visades i sin helhet. Då först kom jag ihåg att jag var en kultiverare och Läraren hade varit vid min sida hela tiden. Jag började läsa åter läsa Falun Dafa-böckerna, göra övningarna och dela erfarenheter med medutövare.

Jag anklagar Jiang- och Luo-regimen för att ha torterat mig, en fullkomligt frisk person, till detta tillstånd. Nu kan jag inte ens gå rakt. När jag går kan jag inte vända på mitt huvud. Ibland blir mitt sinne förvirrat, som ett resultat av det jag tvingades genomgå i händerna på myndigheterna.

Översatt från: http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2003/10/28/41721.html
Kinesisk version: http://www.minghui.org/mh/articles/2003/10/17/59002.html