Rädslan hos ett barn

Med anledning av att jag inte ville sluta utöva Falun Gong, fördes jag till en hjärntvättsklass. Samma dag var min man på resande fot. På morgonen gick jag med vår två och ett halvt år gamla son till dagis. Med sina små händer vände han mitt ansikte mot sig, såg mig i ögonen och sa, "snälla mamma! Kom och hämta mig tidigare i kväll."

Hur kunde han veta att hans mor skulle bli lurad och förd till en hjärntvättsklass den dagen? Han skulle inte få se mig på länge.

Den kvällen, rusade den polisman som arresterat mig till dagiset tillsammans med flera andra poliser. Min son väntade tålmodigt på mig, men istället kom det flera främlingar för att hämta honom. De använde fina omskrivningar som att de tänkte ta hand om barnet. De använde högtravande fraser som "politisk uppgift" och "nödvändigt i tjänsten" osv. Jag kunde inte föreställa mig hur mitt barn skulle stå ut med deras lögner.

Under tiden hölls jag instängd på ett hjärntvättscenter. Min man drack varje dag och när han blev full vinglade han sedan hem på natten med vårt sovande barn på sina axlar. Det var mitt i sommaren, det var ingen som badade min son. Hans kläder blev också smutsiga.

Jag inledde en hungerstrejk för att protestera mot frihetsberövandet och kränkandet av min rätt till andlig övertygelse. Under hungerstrejken, kunde min son inte heller äta. När jag själv fick feber och en hemsk hosta av den allvarliga tortyren och de dåliga förhållandena på hjärntvättscentret, led min son av diarré och feber.

Min man tog min son med sig för att komma på besök. Men vakterna på hjärntvättscentret sa att jag inte fick ta emot besök eftersom jag inte hade tagit avstånd från Falun Dafa. Både min man och son grät när de tvingades att vända hem igen utan att ha fått besöka mig. Eftersom jag inte tog avstånd från Zhen-Shan-Ren (Sanning-Godhet-Tålamod), förföljde också Jiangregimen hela min familj. När de släppte mig, åkte jag hem för att finna att min son fortfarande var sjuk och måste ta medicin. Han hade blivit mycket mager.

Alltsedan dess, tar min son varje morgon alltid tag i mitt ben innan jag skall lämna honom och frågar, "mamma! Kommer du och hämtar mig ikväll?" När jag försäkrar honom om att kag ska det, så slappnar han av och springer in i skolan. Om jag däremot säger att jag ska göra något annat på kvällen och inte komma, blir han rädd och håller gråtande fast mig för att hindra mig från att gå.

Översatt från: http://clearwisdom.net/emh/articles/2003/12/27/43541.html
Kinesisk version: http://www.minghui.org/mh/articles/2003/12/14/62433.html