En natt efter att jag suttit inspärrad i tre månader, kritiserade kapten Li Jirong Japan inför alla Falun Gong-utövarna. Alla undrade varför han gjorde så och tittade på mig för att få en förklaring. Jag visste emellertid inte varför han var så upprörd. Inte förrän jag återvände till Japan förstod jag vad som hänt. På grund av påtryckningarna från den japanska regeringen, det japanska folket och Falun Gong-utövare runt om i världen vågade de kinesiska myndigheterna inte behandla mig på samma sätt som de behandlade kinesiska utövare. De hatade den här situationen, men kunde inte göra någonting åt saken, vilket var orsaken till varför kaptenen var så upprörd.
Efter att SARS bröt ut i Kina i slutet av 2003, släpptes några av utövarna efterhand, men jag hölls fortfarande kvar. Jag frågade varför jag inte släpptes fri, men fick inget svar. De kunde inte tortera mig nu och samtidigt vågade de inte släppa mig eftersom de var rädda att jag skulle berätta vad som hänt andra i lägret under min internering. De försökte hitta ursäkter för att förlänga min tid i fängelse. Vi såg tydligt hur Jiangs medhjälpare hade förföljt Falun Gong i Kina. De var rädda för att människor runt om i världen skulle få reda på vad som ägde rum i Kina. Deras förföljelse mot Falun Gong är brottslig, kränker mänskliga rättigheter och utövares rätt att praktisera sin övertygelse.
Varje dag fick vi arbeta hårt i tvångsarbetslägret. Vi steg upp klockan 05:30 och fick bara 5 minuter på oss att göra oss klara. Vi arbetade fram till 22:00. Vi tvingades titta på nyheter från CCTV medan vi arbetade. Ibland tvingade de upp oss klockan 03:00 på morgonen och ibland fick vi även arbeta till senare än 22:00 på kvällarna. På grund av att vi satt under långa perioder på små hårda plaststolar, tappade vi känseln i skinkorna. Huden blev irriterad och kliade och efter en tid började den att blöda. Det mentala lidandet var dock plågsammare än den fysiska smärtan. Vi kände stor oro varje dag. Efter att vi steg upp på morgonen, visste vi inte alls vad som skulle ske den dagen. När en polis kallade till sig en utövare, blev vi oroliga och undrade vad som skulle hända och om han eller hon skulle komma tillbaka. Varje natt före sängdags hölls ett upprop. Vi kunde se varandra under uppropet, men morgonen därefter kunde någon saknas och vara spårlöst försvunnen. Det kändes tryggt att se varandra på morgonen och vi uppmuntrade varandra, även om det bara handlade om en blick eller ett leende. Under en sådan oerhörd press började håret vitna på en del personer. Nuförtiden färgar jag mitt hår.
Mitt blodtryck steg och min hälsa försämrades under tiden jag var inspärrad. Under de sista två månaderna skickades jag tillbaka till sjukhuset i Tiantanghe. I lägret var man orolig för att mitt fysiska tillstånd skulle avslöja vad jag utsatts för. Samtidigt som jag var på sjukhuset blev kaptenen på min enhet, Li Jirong, förflyttad och en kvinna vid namn Li ersatte honom. Hon hälsade på mig på sjukhuset och hotade mig genom att säga: ”Snart kommer du att släppas. Vi kommer att diskutera med den japanska ambassaden. Även om du återvänder till Japan, kan vi fortfarande få dig utlämnad till Kina.” Hon kom även med andra hotelser. Jag vet inte vad som skulle ha hänt med mig, om det inte vore för den japanska regeringen och Falun Gong-utövare i olika länder. Kanske skulle jag just nu vara döende i arbetslägret, eller åtminstone ha fått en förlängd strafftid.
Till sist kunde jag återvända till Japan och till min kära familj som jag saknade så mycket under dagarna och nätterna i arbetslägret. Även om jag återfått min frihet, finns det fortfarande så många utövare som utsätts för plågsam tortyr i tvångsarbetslägren. Mitt hjärta känns särskilt tungt när jag tänker på dem.
Bara för att jag delade ut informationsmaterial om Falun Dafa och förföljelsen, dömdes jag till ett och ett halvt års tvångsarbetsläger och tortyr. Även min familj och mina vänner i Kina och i Japan led under den perioden.
Fortsättning följer.
För del 1, se: http://se.clearharmony.net/articles/200312/9084.html
För del 2, se: http://se.clearharmony.net/articles/200401/9151.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...