Slavarbetet jag utsattes för på Yunnan tvångsarbetsläger för kvinnor

En artikel på webbsidan Minghui påminde mig nyligen om då jag hölls fången i Yunnanprovinsens tvångsarbetsläger för kvinnor. Jag greps på en buss på väg till Peking med en vädjan till myndigheterna å Falun Gongs vägnar i juli år 2000. De förde mig tillbaka till min hemstad, spärrade in mig i 40 dagar, och sedan dömde de mig till två och ett halvt års fängelse utan några rättsliga förfaranden. De tog mig till grupp 2 på Yunnanprovinsens tvångsarbetsläger för kvinnor där jag fick uppleva helvetet på jorden.

Kakfabriken

De första dagarna på lägret beordrade vakterna mig att recitera lägerreglerna. Jag sade "Jag uppför mig mycket bättre än vad reglerna kräver. Jag behöver inte recitera dem." Några dagar senare sade vakterna åt mig att gå till fabriken, som egentligen bara var en stor lagerlokal, och paketera kakor. Sidorna på byggnaden var byggda av tegelsten och de var utan fönster och den enda öppningen var en trädörr. Taket var tillverkat av någon slags metall, så inne i byggnaden var det väldigt kallt på vintern och hett på sommaren.

Kakmaskinen var igång hela dagen. Producenten försåg fabriken med ingredienserna och bakverken. Fångarna på lägret var sedan ansvariga för att smeta på den rosa smeten mellan två kakhalvor och paketera 25 kartonger med kakor varje dag och varje kartong vägde ca 500g. När jag åkte till kakfabriken var det två utövare och 40 till 50 icke-utövande fångar. Vi började arbetet varje dag kl 07.30 och jobbade sedan fram till kl 23.30. Lunchen fick bara ta 10 min och intogs i samma lokal. Trots de långa dagarna så lyckades flera inte att fylla sin kvot. Många fick sår på fingrarna av tillverkningen och de blodade ner kakorna. Det producerades över 2000 kartonger kakor i fabriken.

På in första dag så tillverkade jag 12 kartonger. Dagen därpå sade jag till vakten att jag inte ville tillverka kakor mer. Hon blev förvånad och undrade varför inte. Jag svarade "Skulle du köpa de här kakorna själv?" Vakten visste inte vad hon skulle säga. Jag sade "Du ser mjölpåsarna där på det smutsiga golvet. Kakmaskinen är full av smuts. Kan de här kakorna på något sätt vara bra för någon? Arbetarna får inte gå på toaletten tre gånger per dag om de inte har ett särskilt tillstånd. Toaletten är smutsig med sopor överallt på golvet och illaluktande. Det finns inga handdukar så alla torkar händerna på sitt förkläde. Skulle du äta de här kakorna? Jag är en Falun Gong-utövare. Jag kultiverar Sanning-Godhet-Tålamod och vill vara en god person. Jag kan inte göra det här." Senare sa fabrikschefen till mig "Hälsomyndigheterna har sagt att vi uppfyller kriterierna". Jag sade "Jag har sett verkligheten, har jag inte det?" Några dagar senare flyttades jag till växtplantaget.

Växtplantaget

Jag fördes till växtplantaget där det redan fanns en utövare i 60-årsåldern, och dussintalet andra fångar (mestadels missbrukare), fanns redan där. Växtplantaget innehöll ett växthus och några åkrar. Växtplantaget användes till att odla potatis till ett forskningsinstitut. Den sortens potatis kunde inte odlas i mylla utan i en slags vitfärgad jord. De behövde vattnas samt besprutas med bekämpningsmedel som vi hade svårt att skydda oss från att andas in då den användes så frekvent.

Arbetet började kl 07.30 varje morgon och slutade när mörkret föll, med en timmes rast vid middagstid. Vi fick inte vila och på rasten var vi tvungen att städa byggnaden, gården, och moppa golvet.

Jordbruksgruppen

Växtplantagen sattes ihop med jordbruksgruppen på vintern för att plöja åkrarna. Vakterna skulle mäta ett djup på 20cmpå fårorna och om det inte var 20cm djupt måste arbetarna börja om. Jorden var stelfrusen och det var svårt att plöja och första omgången med plogen skrapade lite på ytan av den frusna jorden. Jag minns inte hur många valkar jag hade och flertalet finns kvar i handflatorna än idag.

När våren kom skulle vi hjälpa till att odla majs. Vakterna sade att vi fick vila först efter att vi planterat all majs. Det var ett tungt arbete att plantera och vattna majset då vattendammen låg långt bort från jordlotten. Vi började kl 07.30 och arbetade till kl 16.30 non-stop tills vi var klara. Emellertid tyckte vakten att det var för tidigt för oss att sluta och beordrade oss att bära gödsel istället.

Arbetet i tvångsarbetslägret var mycket tungt. De som inte uppfyllde sin kvot fick sina straff förlängda upp till ett par veckor eller längre.

Engelsk version: http://en.minghui.org/html/articles/2013/1/27/137262.html