Från en bondes hacka till datormus

Från den första utbyteskonferensen för utövare i Kina, med skrivna artiklar

Hälsningar vördade Mästare, hälsningar alla!

Jag är en utövare från Jiliprovinsen och började att kultivera i Falun Dafa 1998. Jag är en bonde i trettioårsåldern och bor i ett avlägset jordbruksområde. Jag har gått igenom många svårigheter sedan jag var ung och hade fått mycket lite utbildning. Jag levde i ett fattigt och i ett andligt tomrum, vilket fick mig att börja att dricka i övermått. För att tjäna pengar slaktade jag får. Jag sålde ofta dåligt spannmål och lurade andra då de skulle betala. I min omedvetenhet så fick jag mycket karma.

I februari 1998 började jag kultivera i Falun Dafa. Jag sträckläste boken Zhuan Falun. Jag var mycket upphetsad, slutligen hade jag hittat meningen med mitt liv. Jag bestämde mig för att kultivera tills jag uppnådde fullbordan. Att sluta supa var den första stora prövning jag hade att kämpa med. Eftersom mitt begär efter alkohol var så starkt, kunde jag inte äta någonting den första dagen jag slutade dricka. Med hjälp av Dafas mäktiga kraft kunde jag klara testet efter några svåra duster. Från och med den dagen har jag aldrig druckit alkohol. Jag fortsatte beslutsamt min kultiveringsväg.

Efter att jag börjat utöva Falun Dafa har jag gjort mig av med dåliga vanor och förstått hur jag verkligen kan bli en bra människa. Jag har också hjälpt många människor omkring mig att lära sig Falun Gong genom att köpa böcker åt dem och erbjudit dem en plats att öva på. Varje dag har jag känt mig själsligt berikad. När förföljelsen började den 20 juli 1999 började jag också min kultivering i Fa-upprätandet.

På grund av att det var ont om sanningsklargörande material bad jag några som inte utövade Falun Dafa att trycka flyers åt mig. De tog ut ett högt pris och jag hade inte mycket sparade pengar, men kunde ändå inte finna något bättre sätt så jag fortsatte att använda mina egna pengar för att betala tryckkostnaderna. Senare delade jag mina erfarenheter med några utövare i min närhet som inte hade stigit fram för att bekräfta Dafa, uppmuntrande dem att göra det att så vi kunde förklara sanningen tillsammans. Gradvis trädde allt fler utövare fram för att bekräfta Dafa och formande en större grupp lokalt vilket effektivt dämpade den onda förföljelsen.

Jag deltog i arbetet vid en plats där vi tog fram material. Det var där jag började min kultivering i Fa-upprätandet.

Den lokala produktionsplatsen hade många prövningar. Sedan 1999 har den förstörts många gånger av myndigheterna. Detta skapade enorm negativ inverkan på det lokala Fa-upprätande arbetet. Många medutövare blev apatiska och utstod passivt förföljelsen. Under en tid täckte förföljelsens mörka moln hela området. De flesta flitiga utövare som deltog i arbetet vid produktionsplatsen arresterades, vilket resulterade i brist på människor. De som återstod brast i kunskap och erfarenhet. Vi förlorade källan till faktamaterial för hela området och alla var bekymrade. Efter att genomgått många "attacker", var alla lokala utövare rädda och tyckte att det inte fanns något de kunde göra.

Senare arresterades även den utövare som hade kunskap om hur man kunde nå Internet genom blockaden och vi kunde inte se minghui.net längre. Då vi inte visste om vilka händelser som skedde i Fa-upprätandet och inte heller kunna läsa Mästarens nya artiklar, led vi enormt. Det var som vi var förblindade. Slutligen hörde en utövare från ett annat område om vår situation och hjälpte oss att nå Internet och att producera material. Utövaren tog med sig en dator och en skrivare åt oss men ingen visste hur man skulle använda dem. De tillgängliga utövarna var antingen gamla eller dåligt utbildade och de flesta av oss hade aldrig rört vid en dator.

Det var en konflikt i mitt sinne, trots att jag var den mest lämpliga kandidaten för att lära mig datorkunskap var jag mycket rädd. Jag insåg att alla utövare som hade kopplat upp sig på Internet åt oss tidigare hade blivit arresterade och jag skulle inte vara ett undantag om jag lärde mig det tekniska. Vid den tiden hade jag just kommit ut från det lokala interneringscentret, där jag torterades så illa att jag flera gånger förlorade medvetandet. Jag led fortfarande av sviterna. Kampen i mitt sinne var mycket stark – att stå tillbaks och skydda mig själv inför svårigheter eller att tappert stiga fram för att lära mig hur man kom in på nätet. När jag ser tillbaks på händelsen förstår jag nu att min rädsla kom från min oklara förståelse av Dafas principer.

När utövaren satte datorn och skrivaren framför mig var jag överväldigad. När utövaren sedan frågade om jag visste hur man använder musen sade jag med stor svårighet att ”jag har aldrig en har rört en." Utövaren kände sig nästan lika hjälplös som jag. Mitt hjärta slog hårt och jag sade till mig själv, ”uppgiften att nå Internet för hela området ligger nu på mina axlar och alla utövare väntar ivrigt. Vad kommer att ske om jag inte kan lära mig? Detta är ett enormt ansvar!”

Då jag varit lantbrukare hela livet hade jag använt det mesta av min tid till hårt fysiskt arbete. Mina händer har tjocka valkar. Jag arbetade så mycket med hacka att mina händer blev stela och vanställda och mina fingrar gick inte att räta ut. Jag har inga problem att utföra jordbruksgöromål, men att hantera en mus är extremt svårt för mig. Jag kunde inte ens efter flera försök dubbelklicka på en ikon. För att göra saken än värre, så är jag inte van vid att tänka på "sådana små saker." Medan utövare lärde mig var min hjärna totalt tom och jag kunde inte minnas någonting. Som om inte det vore nog var utövaren som kom upptagen och hade bara tre dagar att lära mig på. Jag tyckte att lära sig hur en dator fungerar var svårare än att stiga till himlen.

Jag försökte att ta bort alla föreställningar och hinder i sinnet, så som “jag är en jordbrukare, jag har lite utbildning och jag är inte intelligent nog." Jag påminde mig själv att jag är en utövare och dessa faktorer inte skulle hindra mig. Slutligen lärde jag mig de grundläggande sakerna för att kopiera filer, skriva och ändra text på tre dagar.

Efter det att utövaren som lärt mig åkt, satt jag själv vid datorn den första veckan. Jag avslutade textsättningen utan svårigheter men hade ändå mycket att lära. Jag fortsatte att lära mig hur man laddar ner filer och lagar skrivare och använder vanliga program. Desto mer jag lärde mig desto svårare verkade nästa uppgift. Under tiden jag lärde mig allt detta blev utövaren som lärde mig ibland otålig med mig. Ibland kritiserade han mig skarpt. Jag kände mig ganska ledsen och tänkte att jag var orättvist behandlad. Ibland dök tanken upp att jag skulle sluta men jag insåg genast att denna tanke var fel och att jag skulle se inåt. Denna utövare kom långväga för att lära mig och assistera i Fa-upprätandets behov.

Allting vi gör under Fa-upprätandet är faktiskt relaterat till vår egen kultivering och för förbättring av vår karaktär. Större ansvar kommer med de högre kraven på vår karaktär och inget händer av en slump. Jag behöver göra tydlig åtskillnad på individuell kultivering och kultivering i Fa-upprätandet. I Fa-upprätandets tid arrangerar Läraren inga ”tester” för oss och störningar vi stöter på är hinder i vårt klargörande av sanningen och räddande av kännande varelser. Jag skall inte passivt tolerera eller tänka att jag ”testas”. I själv verket har de gamla krafterna för länge sedan arrangerat allt som vi stöter på. Dess avsikt med att ”testa” var för att skapa ”mäktig dygd” för oss. Jag behöver förneka deras arrangemang och följa den väg som Läraren arrangerat åt oss, göra de tre sakerna väl och bekräfta Dafa upprätt, därför att vägarna Läraren arrangerat för oss är vida och gyllene vägar. Vår kultivering är att följa de mekanismer som Läraren har arrangerat för oss.

Jag lugnade mig och analyserade alla problem jag stötte på. Jag frågade mig själv varför jag tyckte att det fortfarande var svårt, trots alla mina ansträngningar. Jag konstaterade att det berodde på de gamla krafternas störningar. Genom att tydligt identifera störningarma, grundat på Dafas principer, kunde jag beslutsamt förneka dem. Plötsligt blev mitt sinne kristallklart, med all kunskap och datorfärdighet jag tidigare inte kunde blixtrade "in i min hjärna". Jag förstod dem tydligt och snabbt. Jag log och sa inom mig till de gamla krafterna ”era arrangemang är tomma nu. Ni har misslyckats”. Sakta blev jag bekväm med datorer och klarade av de nödvändiga sakerna för det jag behövde göra. Med hjälp av Läraren och mina medutövare kunde jag ta mig genom processen att ”gå från hacka till datormus.”

Efter att jag lärt mig om hur man använder datorer, började jag lära andra. Jag förstod verkligen vikten av att ha datorkunskaper för att kunna bekräfta Dafa, liksom de svårigheter som utövare stod inför när ett område inte har dem. I mitt område hjälpte jag flera utövare till att använda datorer. Allt eftersom Fa-upprätandet fortskridit har flera av dessa utövare loklat skapat platser för att ta fram material. Som ett resultat har detta sätt att bekräfta Dafa på tagit fart.

Vår Internetsurfplats har fungerat stadigt i nästan två år utan några större störningar. Min föreställning om att en sådan plats inte skulle klara sig ett år innan den skulle bli förstörd var löjlig. Så länge som vi gör de tre sakerna enligt Lärarens krav och motsäger oss de gamla krafternas arrangemang med ett klart och rationellt sinne, kan vi göra allting framgångsrikt.

Jag har efter det lärt andra utövare datorkunskaper. När jag lär andra förstår jag svårigheterna utövaren som lärde mig hade. Deras känsla av ansvar inför Dafa rörde mig verkligen, allt vad de gjorde var inte för sig själva, utan för att möta Dafas krav, annars är det meningslöst. Jag föreslår att utövare som fortfarande har den mentaliteten som jag först hade när jag lärde mig kring datorer släpper alla fasthållanden och beslutsamt skyddar Dafa. Sätt Fa först och skapa inte för många hinder för dig själv.

Tack alla. Heshi

Översatt från: http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2004/11/28/55023.html
Kinesisk version: http://minghui.org/mh/articles/2004/10/13/86366.html