Polisanmälan av Kinas konsulat i Göteborg – Den svenska grundlagen är ingen handelsvara med Kina!

För bakgrunden till denna polisanmälan som gjorts av en privatperson se:
http://se.clearharmony.net/articles/200501/13248.html

Nedan följer den fullständiga polisanmälan av Kinas generalkonsul Göteborg, såsom den ingetts:

POLISANMÄLAN AV KINAS KONSULAT I GÖTEBORG – Den svenska grundlagen är ingen handelsvara med Kina!

1.
Kinas konsulat i Göteborg har inom loppet av två år upprepade gånger dels handlat i strid med Wienkonventionen om konsulära förbindelser från 1963, dels också mot svensk grundlag. Till Göteborgs närradioförening begav sig Kinas konsul i Göteborg, sommaren 2003, där han framförde krav till närradions ledning om att Falun Gongutövarnas närradioprogram ”skulle stoppas”. Konsuln medgav sedan officiellt sina gärningar. Till Tidningarnas Telegrambyrå ”medger han att han försökt stoppa Falun Gongrörelsens program. /… …/ När inte det lyckades vände han sig, dock utan framgång, till politiker i Göteborg.” (TT 20/9-03).”

Konsulatet i Göteborg uppträder alltså mycket aktivistiskt mot inte bara en, utan många, svenska organisationer och enskilda. I konsekvens därmed har konsulatet genomfört ett antal andra ”tilläggsbrott” såsom påtryckningar och krav till svenska bibliotek som har haft för konsulatet misshagliga utställningar (av Falun Gong-material), och en ganska så oförtäckt, olovlig underrättelseverksamhet, med en kartläggning av ”Kinafientliga” personer i Göteborgsområdet, en verksamhet där fr.a.kinesiska utbytesstudenter som studerar vid Handelshögskolan är konsulatets verktyg för att inhämta personuppgifter om ”fiender” i Göteborg. Sådana som ”svartmålar” Kina enligt konsulatets officiellt uttryckta mening.

Svensk kritik mot konsulatets aktivism var omfattande redan för två år sedan. Det har inte bekymrat Generalkonsuln nämnvärt, aktivismen fortsätter som förut.

Enligt Wienkonventionen, artikel 17, om diplomatiska tjänsteåtgärder av konsuler, som handlar om diplomatiska privilegier och immunitet, har en främmande makts sändebud ingen ovillkorlig immunitet i förhållande till svensk lagstiftning (och EU:s rättsliga ram). Punkt 2, artikel 17 stadgar om konsul:

”…när han fullgör konsulära uppgifter, är han emellertid ej berättigad till större immunitet mot domsrätt än som tillkommer konsul enligt denna konvention.”

Inför svensk ”domsrätt” faller ”grovt brott”, vilket artikel 41 i konventionen, punkt 1 stadgar. Konsuln kan alltså till exempel ge politiska sakupplysningar om sådant som han anser vara ”kinafientliga element”, till exempel genom att skriva debattartiklar i en tidningen, etc men får inte försöka att påverka ansvariga utgivare för medier eller blanda sig i det svenska parlamentariska systemet.. Demokratin kan – och skall – tåla konsulns ”upplysningar”, propaganda. Såvitt den inte är förknippad med krav av olika slag. Demokratin i Sverige ska inte tåla konsulns handlingar i strid med den svenska grundlagen och internationella överenskommelser som Wienkonventionen. När konsuln tågade in på närradion i Göteborg och uttalade krav på att den svenska grundlagens försäkran till fria och oberoende medier skulle stympas, då begick också konsuln grundlagsbrott. Grundlagsbrott är inget bagatellbrott. Ett brott mot grundlagen ska ses som ett brott mot hela det svenska samhället (den som begär att en förenings yttrandefrihet ska beskäras begär därmed indirekt att alla föreningars yttrandefrihet ska kunna beskäras.). Konsulatets brott är därför grovt. Konsulatets handlingar faller därför direkt under Göteborgs tingsrätts domvärjo.

Den svenska regeringen har dock möjlighet att, om den är snabb, ge konsulatet möjlighet att ”inte tappa ansiktet”, för att undvika förvecklingar med den sändande staten (kinesiska regeringen i Peking), genom att förklara konsuln i Göteborg ”non grata”, icke önskvärd. I stället för att sjavottera i tingsrätten tvingas då regeringen i Peking antingen att omedelbart avskeda konsuln eller att återkalla honom från uppdraget i Göteborg. Den mottagande staten (Sverige) ”återkallar vederbörandes exekvatur eller upphör att betrakta honom (konsuln) som medlem av konsulatspersonalen.” (Enl. Artikel 23, punkt 1 och 2, konventionen.)

2.
Det som nu också har hänt under hösten visar att konsulatet i Göteborg fortsätter sin brottsliga verksamhet. Konsulatet betalade affärsjuristen Vinge en bra peng för att därigenom försöka förmå polisen att sluta en ”överenskommelse med konsulatet” om att ”begränsa” yttrande-och demonstrationsfriheten utanför konsulatets portar, som det står i advokatfirman Vinges ”förslag” till polisen i Göteborg. Observera: konsulatet uppträder nu inte enbart som aktivist, utan uppträder nu också som något slags part till den svenska polisen. Det var länge sedan vi såg något sådant i Sverige. Vi får gå tillbaka till Sverige under 2:a världskriget för att hitta något liknande (t.ex. turerna i den s.k. Haijbyaffären 1948, som Vilhelm Moberg då mycket utförligt beskrev). Skillnaden är bara, att Kina i dag är så mycket större och så enormt mäktigare ekonomiskt jämfört med vad Hitlertyskland var på 1940-talet. Och det vet förstås också göteborgskonsuln.

Någon formell överenskommelse mellan kinesiska konsulatet i Göteborg och polisen har inte träffats, trots advokatfirman Vinges benägna bistånd och försök att påverka polisens inställning. Förfarandet är likafullt brottsligt: grovt brott både mot Wienkonventionen och mot svenska grundlagen; bilaterala överenskommelser mellan ett konsulat och en svensk myndighet är minst lika förbjudna som en överenskommelse mellan ett departement (t.ex. UD) och en polismyndighet (brott mot RF). För advokatfirman Vinge och dess advokat Björn Aschan, som är stor på affärsjuridik mot Kina bör det här ”biträdandet” väcka ganska stor uppmärksamhet i juridiska kretsar. Vinge biträder alltså en brottsling, men ingen engångsbrottsling, utan en notorisk sådan.

3.
Jag vill nu också anmäla en högst personlig erfarenhet av konsulatets systematiska inblandning i svenska angelägenheter, och kränkning av våra grundlagsstadgade fri-och rättigheter. Den 24/1-05 gick jag fram och tillbaka på en 100 meters sträcka på allmän plats, på trottoaren utanför konsulatet. Där gick jag mellan 9.30 till 10.15. På magen hade jag ett sandwichplakat där det står:

” Grundlagen är ingen handelsvara. Stoppa det kinesiska konsulatets trixande!”

Klockan 10.00 går jag förbi entrén till konsulatet, och jag ser en man snabbt komma ut från konsulatet. Det är konsuln själv. Han är mycket upprörd, och skriker uppfordrande till mig:

”Här får du inte vara!”

Min motfråga blev: ”Och vem är Du att bestämma det?”

Konsuln svarade: ”Här får du inte vara! Du måste flytta dig dit!” (Och så viftade han väldigt för att anvisa en plats upp mot parkeringsplatsen på Grönsakstorget, ca 200 mtr bort).

Jag svarade: ”Du är ingen polis, vart fall ingen svensk polis. Här i Sverige gäller svensk jurisdiktion, men ingen kinesisk. De kinesiska reglerna gäller i Kina. I Sverige gäller de svenska!”

Konsuln såg häpen ut att inte omedelbart bli åtlydd, muttrande kastade han sig sedan snabbt in i en på gatan väntande bil och försvann.

Efter någon kvart stannar två polisbilar. Sex polismän kliver ur, och kommer fram till mig. De tittar på mina plakat, och ställer några vänliga frågor om mitt ärende. Jag redogör för att jag har gått fram och tillbaka, utan att hindra någon annan fotgängare osv. Jag frågar om jag är misstänkt för någonting och får svaret att det är jag inte. Sedan lämnar jag mitt namn (trots att jag inte är skyldig till det), och poliserna åker sedan sin väg eftersom vi inte i någon endaste mening var oöverens.

4.
Med konsuln vid Kinas konsulat är jag dock inte överens. Jag vill därför anmäla honom för inblandning i Sveriges angelägenheter, enligt Wienkonventionen 24 april 1963, artikel 55: ”Iakttagande av den mottagande statens lagar och förordningar”. Konsuln verkar leva i uppfattningen att kinesiska regler har något slags hegemoni över svensk lag.

Nämnda konvention stadgar:

”1. Alla som åtnjuter privilegier och immunitet är skyldiga att iakttaga den mottagande statens lagar och förordningar /… …/ Det är också deras plikt att inte blanda sig i denna stats inre angelägenheter.”

Generalkonsuln har bevisligen brutit mot stycke 1 i nämnda konvention. Han har uppträtt som polisman, med något slags överhöghet mot mig. Incidenten har, lyckligtvis, dokumenterats på det allra bästa sätt, till och med fotografiskt. Brott kan alltså styrkas och jag förväntar mig därför, att polisen i Göteborg den här gången ingående hör den brottslige konsuln om hans inställning i den här frågan.

Enligt gällande rätt, krävs ett visst mått av bevisad skuld (imputation) för att brott, och i det här fallet ett grovt sådant, ska kunna bevisas. Enligt vad jag har anfört måste det stå utom varje tvivel, att konsulns handlingar (dokumenterade på flera olika sätt, vidimerade dessutom offentligt av konsulatet självt) har kränkt den svenska grundlagen, eller den mottagande statens regler, brustit i normal aktsamhet om främmande intressen. Graden av skuld kan bedömas utifrån minst de två följande kriterierna:

*Bristande aktsamhet;

*Syfte: gärningen/gärningarna syftar till att kränka såväl konvention som svenskt regelverk för att i praktiken begränsa för konsulatet misshagliga meningsyttringar mot den kinesiska regimens folkmord.

De båda kriterierna är med övermått uppfyllda. Konsulns gärningsmannaskap i Göteborg (med omnejd) är överlagt. Det bevisas genom mängden av grundlagsfientliga handlingar och kränkning av Wienkonventionens bestämmelser. Brotten är både medvetna och grova. Göteborg. De förbrytelser som konsuln i Göteborg har begått hamnar därför högt på straffskalan.

Jag kräver, slutligen, att min polisanmälan utreds av en polismyndighet som inte ingår i Västra Götalandsregionen. Skälet för det, är att UD bevisligen har givit en hel del ”goda” råd och förslag (i strid med Regeringsformen) om hur ett demonstrationstillstånd ”bäst” kan utformas så att Falun Gong-rörelsens åsiktsfrihet kan beskäras. För att undvika misstanken om tjänstefel bör därför Göteborgspolisen överlåta denna polisanmälan till ett annat polisdistrikt som har en större oväld i förhållande till UD.

Trollhättan 29 januari 2005

Jan Åberg

[not: Jan Åberg är frilansjournalist och utövar inte Falun Gong]