Bevis för reinkarnation: En diskussion kring Dr. Helen Wambachs forskning

Qing Di


Är reinkarnation en vacker fantasi eller verklighet? Efter att ha blivit hypnotiserade, hävdar många människor att de kan komma ihåg tidigare liv och de verkar kunna beskriva dem mycket detaljerat. Är de sanna eller bara fantasier? Kan det här bevisas vetenskapligt? Har data insamlats systematiskt och analyserats för att bevisa eller vederlägga sådana påståenden? Ja, vetenskaplig forskning är baserad på en hypotes, i lekmannatermer en fråga eller frågor och efterföljande bevis eller motbevis för teorin i fråga. Inom det vetenskapliga samfundet accepteras inte en hypotes förrän bevis kan uppvisa att den har en hög sannolikhet. Det är emellertid väl känt att det vetenskapliga samfundet kommer att utsätta utsagan för ytterligare granskning. Det är därför ingen överraskning att den aktuella forskaren, Dr. Helen Wambach, en psykolog, fick en en ifrågasättande inställning avseende sin studie av reinkarnation. I själva verket sade Carol Moore att Dr. Wambach ville “avslöja” reinkarnation. Dr. Wambachs böcker Återuppleva tidigare liv och Liv före liv, som publicerades 1978 av Bantam pocketböcker, diskuterade bevis för reinkarnation som upptäckts under hypnos [1] och hon beskrev sin forskning i detalj. I den första halvan av sin bok Återuppleva tidigare liv som publicerades 1978, berättade Dr. Wambach om hur hon blev intresserad av andliga fenomen och vad som fick henne att påbörja sina studier. Hon redogjorde även för sina läsare om sin erfarenhet av att först bli förvirrad, till och med cynisk. Hon beslutade sig emellertid för att fortsätta med sin forskning efter att hon funnit någonting som hon betraktade som sanningsenliga uppgifter, bland de omfattande mängder data som samlats in. I den andra halvan av boken beskrev hon de uppgifter som hon samlat in och sin analys.

Dr. Helen Wambach var en universitetslektor. I slutet av 60-talet påbörjade hon en 10 år lång studie av minnen från tidigare liv som framträtt under hypnos bland 1088 försökspersoner. För att få historisk precision, ställde Dr. Wambach särskilda frågor beträffande tidsperioderna då personerna levde och om det dagliga livet i de givna perioderna. Dr. Wambach samlade sina ändamålsenliga försökspersoner genom att arrangera studiegrupper om cirka 12 personer vardera. Dr. Wambach ledde dem genom en “resa i fyra steg” som varande en hel dag. Hon tog ut en minimal avgift för att kunna bekosta sin långvariga studie.

The American Society of Clinical Hypnosis beskriver hypnos som ett tillstånd av inre försjunkenhet, koncentration och fokuserad uppmärksamhet. Hypnos är en process i vilken en professionell person inom hälsovården eller en forskare föreslår att försökspersonen upplever förändringar avseende känsloförnimmelser, uppfattning, tankar och beteende, det vill säga ett förändrat medvetandetillstånd. En kultiverare ser det som förändringar av hjärnvågor, att vara hypnotiserad är inte som att sova, utan det liknar traditionell buddhistisk eller taoistisk meditation. Under sådana förhållanden kan en person möjligen använda sitt visdomsöga för att observera och uppleva sina tidigare liv.

Under regressionsterapi kan en person identifiera sig med en specifik individ som levde i en tidigare tidsperiod. Han/hon kan till synes uppleva vad just den individen upplevde vid det specifika tillfället, liksom kommunicera verbalt i ett forntida språk. Intressant nog kan personen, efter att ha vaknat upp från regressionsterapin, inte längre känna igen de forntida språken. Ibland kan en individs personlighet delta i regressionen på ett passivt sätt, det vill säga att individen kan se det tidigare livet som om han/hon tittade på en film. Han/hon kan höra orden utan att förstå vad som sägs.

Under hypnossessionen kan den hypnotiserade personen komma ihåg tid och plats för händelserna men på något vis blanda ihop det med sin personlighet från den här livstiden eller från tidigare liv. Ibland kan personen erhålla övernaturliga förmågor. Han kan ibland veta tid och plats för den särskilda hågkomsten. När en hypnotiserad person exempelvis fick en särskild fråga beträffande tid och plats, såg han/hon med hjälp av sitt visdomsöga ett datum uttryckt enligt den kristna tideräkningen, även om den hypnotiserade personen mindes en för-kristen period eller en icke kristen miljö. Vad det här säger oss är att ett försök att exakt bestämma tiden och platsen för hågkomsten kan vara svårt, även om vissa hypnotiserade personer klarar att peka ut platsen på en karta.

Jag anser att de här budskapen antingen kom ifrån en högre varelse, eller från den “klara sidan” hos den hypnotiserade personen. En högre varelse är vad Buddha-skolan kallar för en upplyst varelse. En “klar sida” kan referera till det som Buddha-skolan kallar för den upplysta sidan hos en person, vilken kan se andra verkligheter. Det är tydligt att man inte kan uppnå ett upplyst tillstånd under hypnos. Under det hypnotiska tillståndet är försökspersonens sinne mycket avslappnat och sålunda kan individens sanna jag ta över. Se böckerna [3] och [4] av Dr. Michael Newton för ytterligare information om ämnet.

Bland de 11 försökspersonerna lämnade 9 information som avvek endast något från den historiska tidsramen. Det är häpnadsväckande att endast 1% av populationen lämnade bristande information under hypnos. För mig är det tydligt att en sådan låg felnivå är en omöjlighet, om alla de här minnena bara vore illusioner. Naturligtvis kan man inte bortse ifrån att några kan ha varit inbillade, då inte alla kan använda sitt visdomsöga. Jämfört med Kina är klinisk hypnos relativt väl dokumenterad och lättillgänglig i det västerländska samhället. Jag anser att orsaken till det här är att sinnet hos västerlänningar är mindre komplext – en konsekvens av kulturellt inflytande. Västerlänningars visdomsöga är enkelt att öppna.

Carol Moore förklarade att Dr. Wambach ställde specifika frågor beträffande tidsperioderna, inkluderande social status, ras, kön, klädsel, redskap, valuta, boende och liknade. Hon använde diagram och tabeller för att dokumentera informationen, så att det skulle vara enklare att jämföra den med den givna tidsperioden.

Beträffande social status, kategoriserade Dr. Wambach folk som överklass, medelklass och underklass. Hon fann att hennes population kunde delas in i 10% som kom från överklassen, 20-35% från medelklassen och de återstående 55-70% från underklassen. Trots att andelen som tillhörde medelklassen var relativt högre kring år 1000 f Kr, sjönk andelen senare för att öka igen efter år 1700 e Kr i jämförelse med 1000 f Kr.

Historiska förteckningar visar att hantverkare och köpmän huvudsakligen fanns i närheten av östra Medelhavet under den här tidsperioden. Affärsverksamhet var väl etablerad. Ungefär 60-77% av befolkningen levde emellertid på gränsen till fattigdom eller värre. De bar hemmatillverkade kläder och bodde i enkla halmstugor. Majoriteten var bönder som arbetade på fälten varje dag. Ingen av de hypnotiserade personerna hade minnen av att ha varit en berömd historisk person. De som mindes en hög social ställning verkade mycket missnöjda med sina liv, som om det vore en börda att leva. De som kom ihåg att de varit bönder eller medlemmar av en primitiv stam, verkade mer nöjda med sina liv. Utvärdering av uppgifterna pekar starkt mot att det är högst otroligt att de här hågkomsterna kommer från individernas fantasi. I allmänhet fantiserar folk om att de varit berömda historiska personer eller adelsmän och ingenting så alldagligt som en bonde eller medlem av en primitiv stam.

Beträffande försökspersonernas rastillhörighet, valde Dr. Wambach huvudsakligen ut vita medelklassmedborgare från Kalifornien. Deras minnen indikerade att de hade levt i olika geografiska områden och deras hårfärger hade varierat i deras tidigare liv. Dr. Wambach delade in dem i olika kategorier: vita, asiater, indianer, svarta och de som härstammade från Mellanöstern. Omkring år 2000 f Kr var bara 20% av försökspersonerna vita. De bodde på olika platser i vad som idag kallas Mellanöstern, Medelhavsområdet, Europa och Centralasien (Kazakstan, Uzbekistan, etc., som kallades Centralstäppen förr). Försökspersonernas minnen verkade antyda att de tillhörde i huvudsak två olika raser (ungefär 40% vardera).

Fem av försökspersonerna hävdade att de levde i Centralasien mellan år 1000 och 2000 f Kr. De bodde i tält, vilket var vanligt hos den vandrande befolkningen i det som kallas Centralasien idag. Förvånande nog, såg de sig själva ha vit hudfärg och gult eller gyllene hår. Det verkar inte rimligt, då historiska fakta indikerar att människor i det området borde ha mörkare hudfärg och svart hår.

Tre av försökspersonerna verkade ha liknande minnen. De bar byxor som var gjorda av skinn. Historiska förteckningar visar också att ett begränsat antal vita, de med vit hud och ljus hårfärg, hade flyttat till den regionen under den tidsperioden. De här försökspersonerna trodde emellertid inte att deras minnen var relevanta, då deras historiska kunskaper pekade på att det inte borde finnas vita som levde i den regionen under den tidsperioden. Dr. Wambach ansåg dock att minnena var sanna. Sådana diskrepanser hittades ganska ofta bland mängden data som samlats in av Dr. Wambach. I de fall där försökspersonerna inte litade på sina minnen, anser vi att de inte var fantasier, baserat på personens utbildning/kunskapsnivå under den här livstiden.

Den genomsnittliga åldern hos försökspersonerna var ungefär 30 år och de flesta var födda efter 1945. 45 av försökspersonerna mindes tidigare liv mellan åren 1900 och 1945. En tredjedel var asiater. Dödsfall på grund av onaturliga orsaker bland de som levde mellan åren 1900 och 1945 verkade vara väldigt vanligt. Många av dem dog under de två världskrigen och i inbördeskrig i asiatiska länder. Sålunda reinkarnerade de här människorna kort efter att de avled. Till sin förvåning fann Dr. Wambach att 69% av försökspersonerna som hade dött under 1850-talet var vita, medan bara 40% var vita under perioden 1900 och 1945. Det verkar som om förflyttningar av de olika raserna ökade efter 1945. Vad kan ha hänt under den perioden? Dr. Wambach sade på skämt att det var troligt att anhängare av församlingskyrkan reinkarnerade till kommunist-Kina.

Det är även av intresse att könet hos försökspersonerna inte alltid var detsamma mellan olika livstider. Som exempel var en man förvånad över att han var en kvinna i ett tidigare liv, då han levde omkring 480 f Kr i Kina. En annan man var en indiankvinna i ett tidigare liv och avled av “dystocia” (ett tillstånd där ett foster inte kan födas naturligt på grund av sin position i moderns livmoder). Han beskrev smärtan han kände och blev riktigt upprörd. Fördelningen mellan män och kvinnor bland försöksobjekten var oväntat densamma i de olika tidsåldrarna.

Försökspersonernas klädsel i de tidigare liven var också i enlighet med historiska förteckningar. Som exempel beskrev en försöksperson, som levde omkring år 1000 f Kr i Egypten, olika typer av klädsel som bars av över- och underklassen. Överklassen bar antingen en lång eller halvlång vit bomullsdräkt. De lägre klasserna bar en typ av byxor med exotiskt utseende som var lindade från midjan och neråt. Forskarna tittade i historiska förteckningar på kläder som bars i respektive period och kunde därigenom jämföra dem med beskrivningarna från de här försökspersonerna. Beskrivningarna visade sig vara korrekta. Vi är också ganska säkra på att de här personerna inte var bekanta med vad de forntida egyptierna hade på sig.

En kvinnlig försöksperson mindes att hon var en riddare på 1200-talet e Kr. Hon sade, “Jag känner att det är mycket opraktiskt. Jag måste se illusioner.”. Hon fortsatte, “Jag sänkte blicken för att se på mina fötter. Jag såg ett par trekantiga stövlar. Jag trodde att de skulle vara rundade där framme, liksom rustningen jag såg på museumet.". Senare hittade hon sådana trekantiga stövlar i en uppslagsbok. Enligt uppslagsboken bars den här typen av stövlar i Italien före år 1280 e Kr. Hon hade erinrat sig att hon var i Italien ungefär då och att hon hade dött år 1254.

Matvanor hos folk som levde omkring år 500 f Kr var inte alls så dåliga. Tjugo procent av försökspersonerna mindes att de åt höns och kött från får. Mellan åren 25 e Kr och 1200 e Kr var människors matvanor emellertid ganska dåliga och försökspersonerna mindes att maten var smaklös. Det är ingen överraskning att de som mindes den bästa smaken hos mat, var de som mindes ett tidigare liv i Kina. En av de kvinnliga försökspersonerna berättade för Dr. Wambach att hon åt en hel del rädisor i ett tidigare liv. Hon sade, “Jag har inte ätit rädisor i det här livet, så det är en gåta för mig hur jag kunde veta att det var rädisor”. Flera månader senare åt hon och hennes man på en restaurang. Där fanns det några vita grönsaker med konstigt utseende på ett av faten som hennes man beställde. Efter att hon smakade på dem, berättade hon för sin man att det smakade precis som de rädisor hon ätit i sitt tidigare liv. De frågade en kypare, som berättade för dem att det var en typ av rädisa. En annan person berättade att han hade levt på 800-talet f Kr i vad som idag kallas för Indonesien. Han kom ihåg att han hade ätit en typ av nöt som han aldrig ätit eller ens sett i den här livstiden. Vid ett senare tillfälle såg han en bild på en sådan nöt i en tidning. “Det är precis vad jag sett under hypnos!”. Han sade, “Artikeln sade att de här nötterna bara återfinns på Bali”.

Dr. Wambach fann också genom minnena att världens befolkning hade ökat genom tiden. Efter år 1500 e Kr ökade befolkningen ännu snabbare. Det är fortfarande svårt att tolka en del av uppgifterna, eftersom man omsorgsfullt måste undersöka kopplingar och samband med historiska tidsperioder. Tidigare livstider behöver inte heller vara så enkla att minnas som senare livstider, även om Wambach fann att graden av tydlighet i försökspersonernas minnen från tidigare liv, inte påverkades av tiden. Dr. Wambach kunde inte förklara orsaken till den ständigt ökande befolkningen, vilken idag kallas för befolkningsexplosionen. I själva verket, om vi betraktade världen som en stor scen med ett bestämt antal skådespelare, skulle antalet personer på scenen ändå förändras. Vidare drog forskarna slutsatsen att tiden mellan död och återfödelse, det vill säga samsara, verkade vara kortare i modern tid än i gamla tider.

Dr Wambach frågade också de som var under hypnos, när de mindes en särskild livstid, om orsaken till deras död och deras upplevelser. För att skona försökspersonerna från vånda och lidande, instruerade Dr. Wambach dem att undertrycka sina negativa känslor från den tiden. Försökspersonernas upplevelser var mycket lika de näradöden-upplevelser som rapporteras av dagens läkare och forskare. De lämnade sina kroppar, tittade ner på sina egna kroppar, såg ljus och släktingarna som hade gått bort tidigare. De kände sig befriade från sina världsliga band och samtidigt sorgsna för sina släktingar som fortfarande var i livet. Bland alla försökspersonerna dog 62% av åldersskäl och sjukdomar, vilket de forntida kineserna kallade “att dö i sin säng”. Arton procent dog en våldsam död i ett krig eller genom andra katastrofer som orsakats av människor och resterande 20 % dog i olyckor. Några försökspersoner sade att de redan hade lämnat sina fysiska kroppar till och med innan de blev dödligt skadade. Vi fann att 1000 f Kr och på 1900-talet e Kr var det flest människor som dog en våldsam död. Det verkade vara många lokala stridigheter bland stammar omkring 1000 f Kr. På 1900-talet dog många under flygattacker när bomber föll över civila områden. I vanliga fall avled de här människorna av att ha inandats rök, som orsakats av bomberna. Den här informationen kunde enkelt verifieras genom historiska förteckningar. Återigen anser vi att försökspersonernas beskrivningar inte var fantasier, eftersom inte många människor hade känt till det här.

Dr. Wambachs bok presenterade en mängd siffror och tabeller, liksom frågeformulären som användes i hennes undersökning. Några försökspersoner nämnde att vissa personer som de kände i tidigare liv, fanns med i umgängeskretsen i den nuvarande livstiden. Jag anser att det här motsvarar de karmiska ödesförbindelserna som kultiverare talar om. Reinkarnation är det som bäst förklarar Dr. Wambachs forskningsresultat. Att kalla undersökningsresultaten för “fantasier” skulle vara mycket orättvist mot en sanning som inte fullt är uppenbarad ännu.

Många läsare kanske är bekanta med kinesisk historia. Några känner väl till de händelser som inträffade under fem tusen år av kinesisk historia. Vi är emellertid tveksamma till att ett tillfredsställande svar kan ges av de som känner till “Krönikorna om mat och varor” om de tillfrågas om detaljer beträffande livsstil, matvanor eller typen av kläder som bars i Zhou-dynastin, Song-dynastin och Qing-dynastin.

Dr. Wambach var inte en religiöst troende. Hon kallade de uppgifter hon samlade in för en “livets myt”. Hon uppmuntrade även sina läsare att erhålla sin egen “myt”. Nuförtiden har ett stort antal böcker om reinkarnation publicerats. En del av de data som samlats in av nutida forskare är mer omfattande, djupgående och insiktsfulla än uppgifterna som samlades in av Dr. Wambach. Namn i sammanhanget inkluderar Dr. Byran Jamison [2] och Dr. Michael Newton. Icke desto mindre är Dr. Wambachs bok fortfarande av värde eftersom hon ännu så länge är den forskare som genomfört en fullständig statistisk analys för att pröva reinkarnationshypotesen med en stor mängd data.

Tillägg

I. Existerar reinkarnation verkligen? Vetenskapligt insamlade data fram till idag pekar på att reinkarnation är ett faktum. Nedan följer bevis som stödjer det:

1) Vetenskaplig forskning har upptäckt många fall av minnen av tidigare liv hos unga barn. De här minnena har studerats, kategoriserats och bekräftats genom rigorösa undersökningar.

2) Detaljer som försökspersonerna har kommit ihåg från tidigare liv, stämmer överens med historiska förteckningar. Dessutom fanns en stor samstämmighet bland minnen av tidigare liv inom samma tidsperioder och geografiska områden.

3) Försökspersoner har kommit ihåg forntida språk och ord som de inte har lärt sig under den här livstiden. Efter att den hypnotiska fasen upphört, kunde de inte längre tala eller förstå de här språken.

4) Några försökspersoner bland släktingar, vänner eller till och med främmande personer, kom ihåg samma personer, händelser och detaljer oberoende av varandra.

5) Minnen av våndor och händelser i tidigare liv hjälpte till att adressera och ofta att lindra dagens sjukdomar och problem, såsom rädslor och långvarig smärta.
Det är svårt att avfärda de här fenomenen som illusioner, men de kanske inte enkelt kan accepteras av den moderna vetenskapen som bevis för konceptet reinkarnation.

II. Några läsare från Kina kanske undrar: fuskade forskarna? Jag ber om överseende och förståelse för de här forskarna. Kina av idag förnekar alla uppgifter som inte redan har bevisats med modern vetenskap. Sålunda är en mer detaljerad förklaring nödvändig för de kinesiska läsarna.

1) De här forskarna är väl kända och respekterade inom sina akademiska områden. Som exempel är Dr. Ian Stevenson, Medicinae Doctor, professor inom forskning på University of Virginia (UVA), avdelningen för psykiatrisk medicin och studier av personlighetsklyvning. Han är framträdande inom sitt område, vilket inkluderar studier av reinkarnation. Han är särskilt känd för sina studier av barns minnen av tidigare liv, sedan mer än 36 år tillbaka.

2) De här forskarna vinner ingenting på att fabricera sådana uppgifter. Att publicera uppgifter om reinkarnation kommer inte att leda till belöningar. Tvärtom kan publicering av sådana kontroversiella saker leda till att de blir utfrysta av sina kollegor och det kan ha en negativ effekt på deras karriärer.

3) Oavsett om deras uppgifter stödjer eller förnekar reinkarnation, är deras forskning ett genombrott inom områden som tidigare varit tabubelagda. I själva verket skulle ett förnekande av reinkarnation vara mer fördelaktigt för dem, då reinkarnation inte är accepterat i den västerländska kulturen.

4) Många forskare är inte religiöst troende; därför har de ingen strävan efter att hitta bevis som stöd för deras religioner eller hjälp att sprida dem. Några av dem blev utsatta för trakasserier från religiösa extremister, då västerländsk religion inte erkänner reinkarnation.
5) Informationen de fick är samstämmig.

6) Människor som tror på reinkarnation vet alla att gott belönas med gott och ont ger ont tillbaka. Ingen vågar ljuga.

7) Böcker om reinkarnation är mindre populära i det västerländska samhället. Några av böckerna kan vara svåra att finna i bokhandeln. Det finns således inget motiv av att tjäna pengar.
Självklart bör ni bedöma själva huruvida reinkarnation existerar eller inte. Ni bör basera bedömningen på egna personliga erfarenheter och trossystem. Jag har skrivit den här artikeln för att väcka ert intresse för området reinkarnation. Läsaren måste själv bestämma. Icke desto mindre är reinkarnation, vare sig vi vill eller inte, en del av vår kultur.


Källa: http://pureinsight.org och http://clearwisdom.net/emh/articles/2002/10/30/28218p.html

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.