Dikt: Att släppa taget är allt

Som en fågel med klorna fastnaglade i trädets gren.
Vill släppa taget men rädslan hindrar mig.
Tittar ner och ser marken så smutsig.
Ovan – himlavalvet så vackert och färgsprakande.
Däruppe någonstans ska jag återvända hem.
Måste släppa klo efter klo,
för att sedan flyga hem till mitt ursprung.
Att släppa taget är att lita på Läraren,
ty han har gett mig mina vingar.
Och släpper man allt –
flyger man iväg mot Fulländning.
Det är så vackert som en saga;
tårar faller ner från mina kinder,
men det är inga tårar sprungna ur känslor,
Ty det är tårar av barmhärtighet.