The People’s Review (London-tidning) – “Inget nytt alltså”

Facebook Logo LinkedIn Logo Twitter Logo Email Logo Pinterest Logo
Den 20 november kom 36 Falun Gong-utövare samman på Himmelska fridens torg i Beijing, en plats som är ökänd för sin historia av offentliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Lilian Staf, Falun Gong-utövare från Sverige, var bland dem. Hennes uttalande där hon beskrev motivet löd, ”Jag kan inte tyst se denna grova orättvisa…Om jag bodde där [Kina], hade jag då inte hoppats på att det internationella samfundet skulle hjälpa mig mot dessa oanständiga övergrepp”. Hon hänvisar till rapporterna om att över 300 kinesiska medborgare har dödats och att över 10.000 har skickats till arbetsläger. Brottet? Utövande av Falun Gong.

1999 olagligförklarade det kinesiska kommunistpartiet Falun Gong. Varför? De kinesiska myndigheterna har – bland andra oklara anklagelser – hävdat att Falun Gong är en ’ond sekt’ som har en farlig inverkan på det kinesiska psyket. [De var nyligen tvungna att dra tillbaka denna värdering för att blidka Internationella Olympiska kommittén inför OS 2008.]

Falun Gongs webbsida – www.falundafa.org – pekar ut en kombination av olika faktorer. De hävdar att ett klimat av ”totalitär paranoia” finns hos de kinesiska myndigheterna på grund av det stora antalet Falun Gong-utövare bland det kinesiska folket. En undersökning som regeringen gjorde 1999 rapporterade att antalet låg runt 70 miljoner – en siffra som är större än antalet medlemmar i det kinesiska kommunistpartiet. Andra pekar på det faktum att dikten säger att det finns en ’fara’ att politisk oro uppstår och således ger det dem [politikerna] en orsak att vinna politisk makt. För att en lärosats skall bli varaktig krävs det ofta att det finns ett uppenbart hot som rättfärdigande.

Oavsett den typen av spekulationer är det fortfarande mycket intressant att en grupp västerlänningar drevs att riskera sitt fysiska välbefinnande och ta ställning i ett land som notoriskt använder allvarliga metoder för att hantera oönskade sällskap.

När den här reportern intervjuade Lilian Staf var en sak tydlig – hennes eviga hängivenhet till Falun Gong och hennes klara övertygelse att Falun Gong är bra. Lilian stödde detta påstående med det faktum att så många människor världen över är Falun Gong-utövare och därmed ”upprätthålls sanningen av den allmänna uppfattningen. Det finns inget negativt i att leva barmhärtigt och efter sanningen”. I en intervju i TIME med Falun Gongs grundare Li Hongzhi, konstaterade han, ”Jag har gjort det möjligt för fler än 100 miljoner människor att uppnå en god hälsa…detta är ett faktum”. Trots den något messianska undertonen är Li Hongzhi en lärare och inget annat, enligt Lilian. Falun Gongs centrala princip är ”sanning-barmhärtighet-tålamod” (Zhen-Shan-Ren). Trots de många likheterna med qigong, buddhism och daoism försäkrade Lilian mig om att Falun Gong absolut inte är någon religion, snarare ”är det en sätt att leva, fysiskt och mentalt”. Professor Barend Ter Haar, en ledande forskare av Falun Gong, konstaterar, ”det råder ingen större tvekan om att Falun Gong, vad gäller dess institutioner och bland delar av dess utövare, fungerar som en religiös organisation”. Han drog slutsatsen att detta i vilket fall som helst inte innebär att det finns något ’ont’ eller ens ’negativt’ med Falun Gong, än mindre legitimerar det kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.

Den kinesiska kränkningarna av Falun Gong-utövares mänskliga rättigheter är emellertid odiskutabla. Västerlänningarnas 23 timmar av internering och det våld de utsattes för har kraftigt fördömts av västerländska regimer. I oktober 2000 rapporterade utrikeskommittén i parlamentet i Storbritannien att ”Falun Gong inte skulle dra till sig uppmärksamhet från myndigheterna i någon stat som verkligen respekterade de mänskliga rättigheterna”. Vidare rapporterade den internationella mediabevakaren Reportrar utan gränser (RSF) att, ”De senaste två åren har de kinesiska myndigheterna trakasserat utländska journalister som granskat denna organisation [Falun Gong] som olagligförklarats av den kinesiska regeringen”. Huruvida dessa fördömanden kommer att omsättas i tryck mot den kinesiska regeringen återstår fortfarande att se.

Jag frågade Lilian om den behandling hon utsattes för var oväntad, ”Jag tyckte att de behandlade oss ojust. Jag planerade inte att bli arresterad, men ja, jag var medveten om risken”. Deras sammankomst på Himmelska fridens torg är faktiskt olaglig enligt kinesisk lag. Likaså är det våld som rapporterats mot västerlänningarna och infödda Falun Gong-utövare olagligt enligt de avtal beträffande mänskliga rättigheter som Kina undertecknat.

Jag frågade Lilian huruvida hennes ställningstagande i Beijing helt och hållet var mot förföljelsen av Falun Gong-utövare eller om det fanns en större syfte med målet att tvinga den kinesiska regeringen att ta itu med alla sina kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive frågan om Tibet. Detta var det skede i intervjun då jag blev lite konfunderad över huruvida – vilket hon upprepade under intervjun – protesten var för att ”försvara varje enskild människa”, eller om det var något särskilt med förföljelsen av Falun Gong-utövare?

Förra veckan sågs Falun Gong på internationella dagen för mänskliga rättigheter hålla en rad av fridfulla marscher genom större städer i världen med kravet att ” rädda Falun Gong-utövare som förföljs i Kina”. I London överlämnades en petition till Tony Blair och en vaka hölls utanför kinesiska ambassaden. Här redogjorde gruppen för sina erfarenheter i Kina. Hur – med tanke på att detta var i London, inte i Beijing – responderade den kinesiska ambassaden? De spelade öronbedövande musik – vilket påstods vara en marsch från andra världskriget som daterade sig till deras konflikt med Japan – i trettio minuter, ut ur systemet som används för att lämna meddelanden till allmänheten. Boende i närheten ringde polisen och det stängdes så småningom av. Lilian berättade för mig hur en liknande sammankomst i Australien gavs en grundlig tvätt med vattenhinkar, med hälsningar från den kinesiska ambassaden. Dessutom finns det rapporter om fysisk och verbal skrämsel från kinesiska myndigheter utomlands som försökt påverka Falun Gong-utövare i utlandet.

Reportern har inga svårigheter att förstå att övergrepp på de mänskliga rättigheterna äger rum i Kina och att förövarna måste tillrättavisas. Emellertid är det, för en icke-kines, en annan och svårare fråga att svara på vad som är bra för det kinesiska folket i sin helhet, med tanke på den ständiga indoktrinering som många har upplevt. Det står dock klart att våldsam bestraffning av en icke våldsam utövning – vilken plats eller person det än gäller – måste stoppas. Falun Gong-aktivisterna måste överväga huruvida deras nuvarande metoder att protestera är de mest effektiva för att få till stånd en ändring av policyn från de kinesiska myndigheterna.

* * *

Facebook Logo LinkedIn Logo Twitter Logo Email Logo Pinterest Logo

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.