Erfarenhetsutbyte om sjukdomskarma

Igår begav jag mig till en utövares hem för att studera Fa. Utövaren berättade att det fanns flera utövare i området som led av sjukdomskarma. Några hade till och med gått bort. Utövaren förklarade att de hade samlats för att studera Fa och dela utbyta förståelse avseende den här frågan. Beträffande sjukdomskarma så har Mästaren lärt oss flera Fa-principer. Varje situation är unik avseende sjukdomskarma. När detta onormala tillstånd har uppstått så är enda vägen att titta inåt. Man måste eliminera fasthållanden, höja xinxing och förneka förföljelsen i form av sjukdomskarma. Jag vill också dela med mig av min egen erfarenhet av sjukdomskarma, som jag drabbades av för några månader sedan. Jag hoppas att andra kan lära av det.

Jag kom till den här staden för att hjälpa mina föräldrar, som hade fått sitt hus förstört. Det tog lång tid innan jag kunde kontakta lokala utövare. Jag hade därför ingen miljö med Fa-studier i grupp och erfarenhetsutbyte. I början envisades jag med att studera Fa själv och att göra de tre sakerna. Gradvis blev jag mindre och mindre flitig.

Eftersom huset var förstört så hade vi ingenstans att bo. Vi kunde inte enas om huruvida vi skulle köpa eller hyra en bostad och det uppstod konflikter. Till sist pekade alla på mig och jag kände stor press. Fasthållandena till att vara otålig och känslig för kritik blev alltmer tydliga för mig. Mitt sinne var inte lugnt eftersom jag inte studerade Fa tillräckligt bra. På grund av det kunde jag heller inte upprätthålla mitt xinxing. Jag blev lätt upprörd och grälade med min familj. Jag tyckte att det var deras fel att jag inte hade tillräckligt med tid att kultivera. Jag kände mig ur balans och skyllde det på dem. Trots att jag förstod att jag borde titta inåt så kultiverade jag egentligen inte. Jag klagade på andra hela tiden och sökte desperat efter lösningar, vilket ställde till med ännu fler konflikter. Jag använde medvetet måttstocken för en kultiverare när jag bedömde andra och ville att de skulle ändra på sig. Jag tyckte hela tiden att jag hade rätt. Jag satte mig själv över andra och gav order utan respekt mot min familj. Som ett resultat missförstod de mina avsikter.

Så snart jag hade gått igenom en prövning så väntade nästa. Jag blev helt utmattad. En ung släkting till mig planerade att gifta sig under första-majhelgen. Mina familjemedlemmar hävdade att de hade för mycket att göra för att kunna gå på bröllopet och min pappa frågade om jag och min mamma kunde gå. Jag hade symptom av sjukdomskarma och kände mig inte alls bra. Jag ville inte gå eftersom jag var orolig över att de kanske skulle upptäcka mina symptom. Min pappa blev inte glad. Jag tog mig inte tid att förklara ordentligt utan tappade humöret och grälade med honom. Som ett resultat blev "sjukdomen", som uppträdde som en ordentlig influensa med feber, halsont och hosta, ännu värre. Den varade i över en månad. Jag var blekgul i ansiktet.

Under den perioden såg jag verkligen inte ut som en utövare. Jag såg inte alls frisk och välmående ut. Jag hade helt glömt bort det Mästaren hade lärt ut om att ha medkänsla med andra. Jag kunde inte kontrollera mig. Jag hade inget tålamod och var jämt irriterad, som om det fanns en eld i hjärtat som kunde explodera när som helst. Jag kunde inte bli av med känslan eller dämpa den. En dag sade min svägerska rakt ut: "Om du uppför dig så här så kommer du inte att höja din kultiveringsnivå under resten av livet". Därefter tänkte jag att jag måste kultivera väl. Men i stället för att kultivera väl försökte jag undvika konflikter.

Mästaren lärde ut i "Dafa-lärjungar måste studera Fa", "En del människor, så fort de stöter på verkliga problem så är de inte intresserade av att övervinna dem, eftersom de bara vill vara lyckliga; när det finns problem mellan dem och andra söker de inte inuti sig själva, och erkänner inga fel ens när det är deras fel."

Jag tänkte tillbaka på det som hänt. Hur skulle jag kunna kultivera om det inte fanns några konflikter eller oroligheter? Skulle fasthållandena försvinna av sig själva? Hur skulle jag kunna bli av med min själviskhet om jag var rädd för att förlora saker?

Mästaren lärde ut i föreläsning fyra i Zhuan Falun: ”Om du jämt tänker på att tävla om någonting med andra så skulle jag säga att du börjar bråka med andra så fort det finns ett problem, det är säkert så."

På grund av att jag inte hade ett upprätt fält kunde jag inte kultivera i enlighet med en kultiverares standard när ett problem eller en konflikt inträffade. Jag tittade inte inåt. Jag var inte tolerant och inte heller kultiverade jag medkänsla. Jag blev precis som en vanlig person. De gamla krafterna utnyttjade förstås kryphålet och gav mig symptom som sjukdomskarma. Jag trodde knappt att jag skulle kunna ta mig igenom prövningen. Jag kunde inte fokusera på Fa-studier och att sända upprätta tankar fungerade inte alls. Jag gjorde knappt de tre sakerna under den perioden. Jag kände mig eländig. Hur kunde jag bli sådan efter att ha kultiverat i över ett årtionde? Det visade bara att min kultivering inte var solid. Jag fick dåligt samvete för att ha kultiverat dåligt. Jag kunde inte förklara sanningen för andra, vilket störde räddandet av levande varelser.

Jag kom ihåg att sjukdomskarma orsakades av olika saker. Man får inte vara rädd för prövningar i kultiveringen. Men jag tyckte inte om svårigheter och sökte bekvämlighet. Jag ville inte ta mig igenom prövningarna. Jag var rädd för smärtan under meditationen. Av det skälet gjorde jag nästan aldrig den femte övningen. Jag gjorde de tre sakerna på ytan, utan solid kultivering. Jag råkade ut för en så stor prövning för att jag under lång tid inte hade gjort mig av med fasthållanden. Därför varade prövningen så länge och jag kände mig usel.

Det fanns många sådana läxor att lära. Det berättades om en utövare från området som inte hade gjort de tre sakerna under en lång period. Hon gjorde nästan aldrig övningarna. En äldre utövare som hade utövat i över tio år, hade avlidit. En av orsakerna var att hon inte hade kultiverat sitt xinxing tillräckligt väl. De gamla krafterna utnyttjade kryphålet och hon avled av sjukdomskarma. Jag hoppas alla utövare lär av sådana fall. De gamla krafterna har också dragit ner många Dafa-utövare som inte kultiverat flitigt. När det gäller prövningar och svårigheter så måste vi titta inåt, ta bort fasthållanden, höja xinxing och räta upp oss själva. Det räcker heller inte med att bara titta inåt. Vi måste också kultivera genom att ta bort de fasthållanden som vi upptäcker.

Mästaren lärde ut i "Fa-föreläsning i Kanada, 2006": "Så allting ni gör, vare sig det är att balansera era familjerelationer väl när ni lever bland vanliga människor, att balansera era relationer i samhället väl, hur ni agerar på era arbetsplatser, hur ni uppför er i samhället, etc., inga av dessa saker kan ni bara göra rutinmässigt. Alla dessa är delar av er kultiveringsform, och är allvarliga frågor."

Vi måste varsamt gå varje steg längs kultiveringsvägen. Vi måste klara våra historiska uppdrag, hjälpa Mästaren räta upp Fa och fullgöra våra löften.

Min kultiveringsnivå är begränsad, påpeka gärna brister i min förståelse.

Engelsk version, http://www.pureinsight.org/node/6591