När danskompaniet Shen Yun på påskdagen åter intog Cirkus scen i Stockholm, satt entreprenören Simon Löfgren och dansläraren Kristina Minicheva på första raden. De befann sig så nära dansarna att de kunde se varje ansiktsuttryck, varje handgest, varje fot- och armrörelse. En intensiv upplevelse, tyckte de båda.
— Man kommer verkligen nära och man ser hur glada de faktiskt är när de genomför det här. Det är på något sätt människan när den är som bäst, sade Simon Löfgren efter föreställningen.
Han sade att föreställningen kändes väldigt intim. Känslan väcktes dels av att paret hade bra sittplatser, dels av att dansarna var så professionella.
— Det känns som de tittar på var och en i publiken och skickar ut energi. Jag fick gåshud flera gånger av deras utstrålning, deras känslor. De utstrålar glädje och man lever sig in i berättelserna och man förstår mer, sade Kristina Minicheva.
Artisterna levererade på högsta nivå
Den kinesiska dansen har en historia på flera tusen år, berättas det på Shen Yuns hemsida. Genom historien har den förts vidare inom det kejserliga hovet och genom den kinesiska teater- och operatraditionen. ”Genom att den fångat upp djupgående visdom från varje era och dynasti har den blivit ett komplett danssystem omfattande traditionella estetiska principer med sina unika dansrörelser, rytmer och inre mening”.
Som danslärare förstår Minicheva arbetet som ligger bakom en sådan dansföreställning. Flera gånger när dansarna genomförde sina hopp, volter och snurrar som är så typiska för den klassiska kinesiska dansen, kändes det som att hennes hjärta skulle stanna, berättade hon.
Föreställningen är verkligen inbjudande, tyckte Löfgren, med all sin färgprakt och dansarnas alla rörelser. Inte ett ögonblick kände han sig trött, snarare tvärtom. Han upplevde att artisterna levererade på högsta nivå hela tiden och att de utförde allting helt felfritt.
— Jag förstår inte hur de får ihop det. Det är skådespeleri tillsammans med dans och musik och allting är perfekt helt enkelt. Jag tycker det är oerhört starkt, sade han.
Tankar om livets mening
Minicheva gillade verkligen den traditionella kinesiska erhun, ett tvåsträngat instrument som ibland kallas för den ”kinesiska violinen”. Erhun kan förmedla ett brett spektrum av känslor.
När erhu-virtuosen Mei Xuan i andra akten framförde stycket ”Allt för denna dag” ackompanjerad av piano satt Minicheva och njöt i fulla drag.
— Jag fick verkligen komma in i ett slags inre lugn. Det var en helt underbar stund att bara sitta där och njuta och tänka på livets mening och tänka på lite större saker som man inte tänker så ofta på. Bara vara nöjd med livet, sade hon.
Shen Yuns uppdrag är att väcka liv i Kinas 5 000-åriga traditioner. Vid första anblick lägger man märke till gruppens ”sofistikerade danstekniker, en orkester som för samman instrument från öst och väst, vackra därkter och fantastiska miljöer”, står det på Shen Yuns hemsida.
Bra värdegrunder för livet
”Gräver man lite djupare upptäcker man ett helt hav av traditionell kinesisk kultur. Dödliga och gudomliga varelser blir på scenen till en enhet. Principer såsom godhet och rättvisa, anständighet och visdom, respekt för himlen och gudomlig vedergällning, förkroppsligas och flödar ut över publiken. med rötter i konfucianismen, buddhismen och daoismen utgör dessa ideal den traditionella kinesiska kulturens essens”.
— Föreställningen väcker väldigt mycket känslor och det är mycket man tänker på efteråt. Det är väldigt bra värdegrunder att leva efter, som godhet, tålamod och sanning. Jag tänker att det vore bra för barn att se den här showen eftersom den ger en väldigt bra förståelse om livet, vad som är bra och vad som inte är bra. Det skapar helt enkelt bra människor. Efter den här showen tänker man lite mer på vad som är viktigt, sade Kristina Minicheva.
Något som berör Löfgren väldigt mycket är att Shen Yuns föreställning inte får visas i Kina, sade han. Det kinesiska kommunistpartiet har sedan kulturrevolutionen på 60- och 70-talen försökt att systematiskt utplåna arvet från 5 000 år av civilisation. Löfgren tycker att det är svårt att relatera till det, eftersom Sverige är så öppet.
Löfgren gillade "Godhetens kraft" väldigt mycket, en dans som berättar en historia om kommunistpartiets förföljelse av Falun Gong i Kina, som inleddes 1999.
— Det lyfter upp en ur stolen nästan och skakar om en, fast man sitter still. Det väcker rätt mycket känslor. Man åker med i berg- och dalbanan i hela showen. Väldigt nära, en intim föreställning.
— Jag tror att väldigt många människor skulle vilja se det här i Kina. Jag hoppas att det någon gång öppnas upp mer så att fler människor får uppleva det här, sade Simon Löfgren.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.