Ingen trivial sak i kultivering

Ärade Mästare! Hälsningar till medutövare!

Jag fick Fa i Frankrike i november 2006. Efter att ha kultiverat i elva år verkar det som att jag bara helt nyligen vet hur jag ska ta eget initiativ till att kultivera och mestadels var jag i ett passivt kultiveringstilltånd samtidigt som jag hade fasthållanden till att göra saker. Varje gång det uppstod konflikter hade jag inget annat val än att motvilligt titta inåt. Idag vill jag dela med er några av mina kultiveringserfarenheter.

1. Ingen trivial sak i kultivering

Jag var en mycket sömnig person sedan barndomen. Om någon väckte upp mig kastade jag en kudde på denne och drog täcket över mig för att fortsätta min sömn. Jag var mycket ofta i ett tillstånd av brist på koncentration, brist på energi och ville alltid vila. Jag behövde varje dag sova i över 10 timmar, ibland ännu mer, som om tankarna inte kunde vara klara annars. Det hände mycket ofta att ju mer jag sov desto tyngre blev mitt huvud, ju mer jag sov desto tröttare blev jag. Jag fann att mitt huvudmedvetande inte var tillräckligt starkt, fullt av röriga tankar och brist på logiskt tänkande. Jag kunde inte hålla mig med någon tanke eller idé för någon längre stund. Oavsett hur många stora och små väckarklockor ställdes in var de värdelösa för mig, jag verkade inte alls kunna höra när klockan ringde. Mina vänner skrattade alltid åt mig och sade att inte ens en jordbävning kunde väcka mig. Under dessa år av min kultivering testade jag många metoder för att gå upp tidigare för att göra övningarna men resultatet blev inte bra. Jag behövde fortfarande andra utövare att knacka på min dörr och de tillfällen när jag själv kunde vakna naturligt var väldigt få.

I "Fa-undervisning vid New Yorks Fa-konferens under 25-årsjubileet för Dafas spridande till allmänheten" nämnde Mästaren i början: "För er Dafa-lärjungar är det viktigaste det att göra de tre sakerna väl." Jag kände att jag måste verkligen gå upp tidigare för att studera Fa och göra övningarna, det fanns ingen tid att skjuta upp. Jag var fast besluten att ändra situationen och kom med en annan utövare överens om vi skulle hjälpa varandra. I början steg vi två upp tidigare för att studera Fa och etablera en bra kultiveringsmiljö. Vi kanske inte kunde gå upp vid den tidpunkt som vi hade bestämt, men vi lovade att om en av oss steg upp skulle denne ringa till den andra. Vi höll på att göra det här en dag, två dagar ... en vecka. Vi båda hade en stark önskan att lösa problemet med att inte kunna stiga upp tidigt. Efter att ha gjort så i ungefär två veckor, anslöt sig en till utövare till oss och då kunde vi sakteligen gå upp i tid. Efter en tidsperiod kom ytterligare tre utövare till gruppen. Vi föreslog att vi tidigt på morgonen sänder upprätta tankar tillsammans, gör sedan övningarna och studerar Fa. Nu är vi sex personer som tillsammans studerar Fa regelbundet på morgonen. Nu kan jag höra väckarklockan och gå upp i tid. Under processen kände jag att man i kultivering behöver en stark önskan och viljestyrka samt uthållighet, det finns ingen genväg utan bara uthållighet. Vi gjorde det bit för bit genom att uppmuntra varandra och bilda ett positivt fält. Jag blev upplyst till att kultivering är inte direkt att göra något betydelsefullt utan det är att assimilera sig till egenskapen för Sanning Medkänsla och Tolerans i vårt dagliga liv och att ta bort fasthållanden bit för bit.

2. Bryta genom mänskliga föreställningar

På grund av ändringar i mitt arbete förra året åkte jag till USA för att delta i ett nytt projekt. Vid ankomsten till Förenta staterna var tiden det första testet för mig. När jag växte upp skaffade jag mig en vana att göra saker väldigt långsamt, jag hade inget begrepp om tid. Jag fann att arbetstakten i USA är i stil med robotar. Folk kan arbeta som en maskin, med mindre vila men med hög effektivitet.

På den tredje dagen var jag handfallen. Den arbetsbelastning som tilldelades mig var mer än två gånger så mycket som jag kunde slutföra under min normala kapacitet och den tillåtna tiden var bara hälften av den tid som jag brukade använda för att slutföra samma mängd arbete. Jag visste verkligen inte hur jag skulle göra det. Jag trodde att det inte fanns något sätt för mig att avsluta uppgiften i tid och jag tänkte också att arrangemanget var mycket orimligt. En utövare förklarade senare anledningen till att arbetsschemat måste sättas så här. Det var för att matcha schemat med Shen Yun-promotion eftersom mycket av innehållet i arbetet var Shen Yun-relaterat. Jag var tvungen att acceptera arrangemanget men hade ingen aning om hur jag skulle slutföra uppgiften inom den begränsade tidsperioden. Jag var så ängslig och kände som om hela kroppen brann varje dag, kroppstemperaturen var mycket hög, hela kroppen verkade brännas som i en alkemiugn. Utövaren som arbetade med mig är en snabb och högeffektiv person. Jag tror att hon undrade hur i hela friden kunde det finnas en sådan person som jag som gör saker så långsamt. Jag tror att hennes tålamod verkligen kultiverades under den tid som hon arbetade med mig.

Under denna period gjorde jag de tre sakerna varje dag, min hjärna var mycket klar, saker kunde också göras snabbare än vanligt men det fanns ingen möjlighet för mig att klara av arbetsuppgiften. Jag började arbeta varje dag direkt när jag öppnade ögonen tills jag inte längre kunde hålla ögonen öppna. Effektiveten ökade inte mirakulöst och arbetsuppgifterna var inte klara på utsatt tid. Hela jag som människa var mycket deprimerad. När jag en gång kokade instant nudlar brände jag dem under matlagning, en annan gång trampade jag oförsiktigt i luften och rullade nerför trappan. Utanpå såg det ut så här men hjärtat hade mycket mer ont än den fysiska smärtan. Ibland kände jag att jag inte kunde fortsätta, kroppen och sinnet kunde inte bära det längre. Jag hade helt kört fast på tanken om tiden och var mycket rädd för tiden.

En morgon innan jag gick upp, till hälften vaken och till hälften i dröm, kom ett stycke Fa i "Zhuan Falun" till mina tankar: "Det var till exempel en gång en person som var fastbunden i en säng. De tog hans arm och sade att de skulle tappa hans blod. Sedan täcktes hans ögon och de rispade honom lite i armen (tappade absolut inte hans blod), och en vattenkran öppnades så att han kunde höra droppljudet. Då trodde han att det var hans blod som droppade. Mannen dog efter en liten stund. I själva verket tappades hans blod inte alls, det som droppade var kranvatten, hans psyke ledde till hans död. "(Zhuan Falun, Föreläsning sex, Vansinne genom övning). Meningen med "hans psyke ledde till hans död" svävade i mina tankar och plötsligt insåg jag att om de psykologiska faktorerna kan orsaka personens död så kunde personen leva om han ändrade tänkesätt. Detsamma kan tillämpas på min situation - om jag ändrar mitt tänkande och inte tror på att jag är en långsam person med långsamma handlingar, om jag inte erkänner att jag inte kunde avsluta uppgiften i tid, om den här saken är arrangerad av mästaren, då måste det finnas en lösning på det.

Jag steg genast upp ur sängen och började jobba på en positiv inställning. Med samma daglig arbetsbelastning tilldelad mig tänkte jag inte på tiden utan bara koncentrerade mig på att göra arbetet steg för steg. I slutet av dagen upptäckte jag att jag för första gången hade slutfört alla arbetsuppgifterna trots att de var lite över sista tidpunkten. Den natten kände jag mig särskilt avslappnad och var inte längre så rädd för tiden.

Effektiviteten förbättrades när jag ändrade mina egna föreställningar. Den avsedda tiden tycktes bli längre vilket gjorde det möjligt för mig att slutföra arbete. Denna erfarenhet gav mig gränslös uppmuntran – jag kan göra det. Jag har sedan dess börjat ändra medvetet på många andra föreställningar som jag har.

3. Bli av med egot

Eftersom jag har lite arbetserfarenhet blev jag placerad som gruppledare. Jag ville att allt arbete skulle utföras enligt mina egna idéer. Olika utövare hade olika synpunkter på ett visst problem men jag tänkte styra andra att göra saker enligt min idé, vilket skapade stora konflikter. Mina medarbetare kunde inte heller förstå mig. Jag misslyckades med att kommunicera med andra utövare i tid och därmed skapades det luckor mellan oss. Arbetet gick mycket långsamt.

Med tanke på den svåra situationen och konflikterna mellan utövare gick jag igenom den hjärtskärande och agoniserande processen att se inåt. Till sist hittade jag ett starkt ego som hade varit gömt länge. Jag trodde alltid att mina idéer var smarta, jag lyssnade inte noga på andras åsikter som inte var i linje med mina, jag försökte alltid övertyga andra när det fanns olika åsikter, när jag delade med andra hade jag en mentalitet av överlägsenhet eller stridighet, min röst lät mycket ofta som om jag utbildade andra. Jag ville alltid att andra skulle samarbeta med mig och betraktade allt från den självcentrerade vinkeln.

När jag upptäckte dessa fasthållanden förstod jag att jag måste ändra fundamentalt på min kultivering. De där fasthållanden är inte mitt sanna jag. För att erkänna och avlägsna dessa fasthållanden var det första steget att ändra mitt sätt att tänka. Vilken som helst persons ideér kunde inte vara perfekta eller uttömmande. Att göra något enligt en persons ideér är inte något Mästaren vill. Mästaren vill att utövarna ska släppa egot och harmonisera en kropp. Jag förstod att bara genom att släppa taget av egot och genom att införliva goda ideér från oss alla kommer det att bli möjligt att fullfölja uppgiften väl.

Jag upptäckte att min utgångspunkt för andra inte var att de skulle förstå den, utan jag skulle bara visa upp mina kunskaper. Källan till varje ord kom från själviskhet. Jag bestämde mig för att bli av med det här egot med alla medel, för att börja med genom att öka tiden såväl som antalet gånger med FZN varje dag. Vilka magiska saker som började hända - ofta ringde min mobil med FZN-klockan, även utan att alarmet var ställt. Jag tänkte inte på det så mycket, senare insåg jag att ingenting är oavsiktligt för en kultiverare. Det var Mästaren som påminde mig om att göra FZN mer. Efter att ha förstärkt de rättfärdiga tankarna blev tänkesättet klarare. Det var mycket lättare för mig att fånga alla orättfärdiga uppfattningar. När egot kom fram kunde jag omedelbart fånga det, och jag sa till Mästaren att jag hade fel, jag borde inte ha en sådan orättfärdig uppfattning och omedelbart eliminerades den via FZN.

Jag bad också en utövare som jag tidigare hade haft konflikter med om ursäkt. Jag delade med mig av min kultiveringserfarenhet och erkände att dessa problem härstammade från mitt fasthållande till egot. Jag bad utövare att peka ut mitt fasthållande direkt när de såg det så att jag kunde bli av med det fort. Vi alla delade några kultiveringserfarenheter och jag frågade dem vilket var det bästa sättet att kommunicera och varför jag hade gjort dem illa till mods tidigare. Efter ett öppenhjärtat delande kände jag att hindren mellan oss försvann. De berättade för mig att ofta hade de inte förstått vad jag försökte göra och de kunde inte läsa mina tankar så det var svårt att veta hur eller när de skulle samarbeta med mig.

Jag insåg att det viktigaste är att i förväg kommunicera med varandra fullt ut när vi arbetar tillsammans i ett projekt. Vi måste hela tiden vara medvetna om varandras framsteg och situation, så vi kan alla vara på samma plan. Jag började dela med mig av en idé att göra saker med dem och lyssnade samtidigt på deras åsikter så att vi kunde bilda en bättre idé och alltid uppmärksamma andras framsteg och erbjuda hjälp vid behov. Vi alla hjälpte varandra i kultivering, att lösa konflikter och korrigera misstag i rätt tid. Därefter kunde de saker som det tidigare varit omöjligt för oss slutföra nu avslutas magiskt, resultaten var mer fulländade och omgivningen blev mer harmonisk. Jag insåg verkligen att allting var väl ordnat av Mästaren i kultivering, det är inte nödvändigt för oss att vara för ängsliga, inte heller möjligt för en person att göra allting med allt inberäknat. Vi behöver bara följa den väg som arrangerats av Mästaren och samarbeta med varandra. Om en uppgift inte är tilldelad en själv är det inte nödvändigt att man tar över andras arbete på grund av att man oroar sig för andras kultiveringstillstånd. Alla saker som ordnas av Mästaren är de bästa.

4. Ändra negativt tänkande och behålla positiv inställning

En gång när vi hade vårt veckomöte påpekade en utövare att jag hade för mycket negativa tankar och hon kände sig väldigt deprimerad varje gång hon diskuterade erfarenheter med mig. Jag blev förvånad. Om mitt tänkande orsakade så stor negativ effekt för utövare, vad var då roten till detta negativa ämne inuti mig? Jag började lägga märke till varje enskild tanke hos mig och upptäckte att jag ofta brukade överväga bristerna i nästan allt. Mina tankar var verkligen väldigt negativa, som när man gick in i ett mörkt rum så var allt jag såg negativt. Jag brukade vara missnöjd med många saker omedvetet, anmärkte på en massa problem men de andra ville inte lyssna. Jag var inte en ansvarsperson så mina anmärkningar kunde inte hjälpa till att lösa problem utan skapade ibland mer konflikter. Jag började därför prata mindre och göra mer och göra väl arbetet som tilldelats mig. Jag hade motvilja att säga något även om jag kände att det fanns ett bättre sätt att göra saker. Jag kände att det var svårt att ändra något för alla andra gjorde saker på det sättet så varför göra sig besvär om det. Jag till och med avfärdade tanken att försöka göra det på annat sätt. När sakerna emellertid hade gjorts av andra hittade jag alltid många problem. En gång gjorde en utövare färdigt ett jobb och bad mig om återkoppling. Jag sade ingenting för det jag såg var bara problem och jag visste inte vad jag skulle säga. Jag tänkte att jag skulle undvika en konflikt om jag inte sade någonting men utövaren blev arg på mig vid den tidpunkten. Hon påpekade att jag rynkade pannan hela tiden efter att jag kommit in i rummet. Det såg ut som om jag var missnöjd och inte glad med någonting och hon var upprörd när hon såg mig sådär. Jag var inte medveten om att jag rynkade pannan hela tiden. En utövare tog av en slump ett foto på mig och när jag tittade på fotot fick jag en stor överraskning. Personen på fotot såg ut att vara full av oro, mycket ansträngd utan levande utrryck i ögonen så hur kom det sig att denna var en person som kultiverade i Dafa. På den tiden när jag fick Fa var jag riktigt lycklig, jag hade en Mästare och var mycket lycklig fastän jag inte förstod allt, särskilt när jag gjorde någon liten sak för andra. Jag log brett hela dagen. Hur och när hade jag blivit den här typen av person? Varför blev jag efter så många års kultivering olyckligare och olyckligare, hade mer och mer mänskliga föreställningar och hade förlorat känslan av att kultivera det hjärtat som jag hade i början.

Kultivering i Dafa är kultivering av Sanning, Medkänsla och Tålamod och att uppföra oss enligt Fa. Jag hade alltid ett fasthållande till att göra saker perfekt, ett fasthållande till att göra saker i stället för att kultivera mig själv i Fa. Jag oroade mig för mycket över att inte kunna rädda kännande varelser om saker och ting inte gjordes perfekt. Alla dessa saker är mänskliga föreställningar. Mästaren har gjort allt. Med utgångspunkt från de triviala sakerna i det dagliga livet behöver vi själva bara följa Fa-kraven och standarden för Sanning, Medkänsla, Tolerans. Om vi inte gjorde det bra den här gången, försök att göra det bra nästa gång, försök att kontrollera vår varje enskild föreställning, inte ha fasthållanden till själva saker, behålla den positiva attityden, se bara på medutövarnas goda sidor, ta ansvar om något inte gick bra, lös problem som vi uptäcker och då kommer vi att märka att vi gör små förbättringar dagligen.

Det jag gör är nästan detsamma som tidigare, men nu är mentaliteten annorlunda. Jag har inte fasthållande till vem som har rätt och vem som har fel, jag kan acceptera kritik trots att misstagen inte gjordes av mig. Oavsett vad som händer är det inte av en slump. Om det finns något som inte görs bra, ändrar jag sättet att tänka och gör det bra igen. Tänkandet blir enklare när fasthållanden har släppts och många saker fungerar bra.

Jag kände mig ofta olycklig med andra när jag bedömde dem på det ena eller andra sättet men det var i själva verket mina egna fasthållanden som berördes. När fasthållandet har tagits bort är de andra som förut men jag själv kommer inte att beröras. Kultivering är vår egen sak och endast genom att titta inåt och genom att ändra på oss själva kan problemen verkligen lösas.

Efter att varit länge i ett projekt, fann jag att nyckelfrågan för ett framgångsrikt projekt inte är den personliga förmågan. Självklart är den personliga förmågan viktig men inte avgörande. Den viktigaste faktorn är att bilda en kropp med öppenhjärtigt delande bland utövare. Det är egentligen inte lätt för en person som jag som kom från Fastlandskina. Som Mästaren nämnde kan västerländska människor, även om de bara känner lite till varandra, prata med varandra om allt inklusive familjen och privata frågor. Men jag växte upp i Fastlandskina och undervisades sedan barndomen enligt det kinesiska ordspråket att "avstå från att skada andra, men var på vakt mot dem som försöker skada dig." Efter fem år i Frankrike förstod jag gradvis att mitt tänkande skilde sig från franska människors, tankar om självförsvar är mycket starka vilket har blivit en andra natur för mig och svårt att upptäcka av mig själv. Faktum är att varje ord som jag sade och varje tanke jag formade härrörde från detta starka självförsvar.

Uttrycket av detta självförsvar får medutövare att känna att du inte är uppriktig, du är åtskild av något, du bryr dig inte om andra. Andra vet inte vad du tänker på och du är inte villig att öppenhjärtigt dela med dig vid Fa-studier i grupp. De gamla krafterna kan enkelt dra nytta av detta och skapa en klyfta mellan mig och andra utövare. Så fort jag upptäckte detta djuprotade fasthållande sände jag upprätta tankar under en lång tid men utan något uppenbart resultat. Under normala förhållanden kan jag se det här fasthållandet men sedan faller jag igen i försvarsställning när någonting händer och det såg ut som ingen förbättring alls hade skett. Jag kände mig väldigt deprimerad.

På 2014-års New Yorks Fa-konferens sade mästaren: "De som kommer ut från det onda partiets land intar lätt försvarsställning och de har ett starkt begär att ventilera sina åsikter i vissa ämnen, medan folk utanför Kina inte är sådana.. "( Fa-undervisning på internationella
Falun Dafa-dagen). Jag brast i gråt på konferensen och tyst lovade jag Mästaren att jag inom detta år måste ta bort mentaliteten av självförsvar.

Varje gång jag sände upprätta tankar lade jag noga märke till varje enskild tanke som jag hade och kontrollerade om den var självförsvar eller själviskhet och tog bort den så fort den kom upp. Långsamt blev detta fasthållande svagare och svagare. Jag började också dela med mig till medutövarna utan förbehåll och fick andra utövares förtroende.

Nästan varje år fanns det en berättelse om "Färden till Västern" i Shen Yuns föreställningar. Några utövare skämtade att situationen i ett Dafa-projekt liknar deras resa till Västra paradiset för att skaffa skrifterna. Där fanns det en gruppledare, Tang-munken, som synbarligen hade begränsade förmågor, en gruppmedlem, Apkungen, som hade starka personliga förmågor, Galten, som hade många fasthållanden och Sandmunken, som arbetade hårt utan klagomål. På samma sätt gör utövare allting för att rädda kännande varelser, är en kropp oavsett om de är i samma projekt eller olika projekt, vi vandrar alla på vägen för Fa-upprättande. Det finns utövare med starka förmågor, vissa är hårt arbetande utövare och också andra med många fasthållanden. Men vi är alla Dafa-lärjungar, vi har vårt ansvar, vi är alla i den här mänskliga världens labyrint, vi kan inte se våra förmågor, men vi är medutövare som vandrar på samma väg, vi borde vara närmast varandra. Vi upprätthåller tillsammans vår kultiveringsmiljö och hjälper varandra i kultivering.

För så många år i denna världsliga värld renar kultivering faktiskt vårt eget tänkande, med hjälp av den visdom som erhållits från Fa att validera Fa och rädda kännande varelser. Jag hoppas att vi kunde arbeta tillsammans för att ta bort hindren, bilda en kropp, bli nära vänner, vara flitiga och uppfylla våra förhistoriska löften tillsammans.

Detta är min personliga kultiveringserfarenhet, förståelsenivån är begränsad så var god och peka med medkänsla på det som inte är lämpligt.