Att eliminera mitt fasthållande till avundsjuka för att bli en sann kultiverare

Hälsningar till Mästaren och medutövare:

Jag bor i södra Frankrike. Från att jag var barn föredrog jag att leva isolerat. När jag var tillsammans med andra människor hade jag en känsla av underlägsenhet. En dag sa någon att jag var som en mussla som sluter sig när man rör vid den. Detta mindervärdeskomplex visade sig ofta när jag kände mig sårad, när jag hade svårigheter på jobbet, när jag inte lyckades bra med Dafa-projekt eller när andra människor var oense med mig. Jag var osocial, upprörd och ledsen.

Att titta inåt för att hitta avundsjukans natur

Eftersom jag utövade Falun Dafa försökte jag se inåt så mycket som möjligt. När dessa känslor och fasthållanden avslöjades såg jag inåt och analyserade orsakerna. Jag insåg att denna inåtvändhet var en annan osynlig manifestation av stolthet. Utifrån mitt yttre kunde vissa människor ha sagt att jag var lugn och snäll. I själva verket var hjärtat inte lugnt, och jag stördes ofta av negativa tankar och klagomål. Jag kallade det för en osynlig manifestation av stolthet, eftersom både inåtvändhet och stolthet resulterade från att känna sig obalanserad.

Efter att ha läst Zhuan Falun om och om igen insåg jag att både att underskatta och överskatta mig själv skulle leda till avundsjuka.

Mästaren sade:

“… om man inte eliminerar fasthållandet till tävlan kan båda lätt leda till avundsjuka.” (Föreläsning sju, Zhuan Falun)

Vad är fasthållandet till tävlan? Jag förstår att det är ett uttryck för ett fasthållande till tävlan när man antingen avundas andra eller ser ner på dem. Det är lätt att utveckla avundsjuka när vi jämför oss med andra.

Jag observerade till exempel hur bra andra utövare gjorde när vi klargjorde sanningen om Falun Dafa till människor. Jag jämförde mig själv med dem och tittade på om jag var lika bra som de. Det är inte dåligt att jämföra effekten av att förklara fakta så att vi kan lära oss av varandra, för att göra det bättre nästa gång. Men jag blev alltid negativt påverkad när jag gjorde det. Om jag såg att andra utövare kunde klargöra sanningen för fler människor än jag gjorde, utvecklade jag ett mindervärdeskomplex och kände mig avundsjuk. Om jag gjorde bättre ifrån mig än andra utövare var jag stolt och till och med såg ner på dem. Detta sätt att tänka hade verkligen varit inrotad i mig under lång tid, och jag insåg det inte förrän jag tittade inåt och grävde fram roten till avundsjukan.

Mästaren sade:

“Frågan om avundsjuka är mycket allvarlig, eftersom den direkt rör frågan om vi kan fullborda vår kultivering eller ej. Om fasthållandet avundsjuka inte släpps försvagas allt som vi har kultiverat. Det finns en regel: om avundsjukan inte släpps under kultiveringsprocessen kan man inte nå Zhengguo, det är absolut så.” (Föreläsning sju, Zhuan Falun)

Så, hur uppstår arrogans eller underlägsenhet? Det där mindervärdeskomplexet gjorde att jag inte vågade uttrycka mig, fick mig att sakna självförtroende och hindrade mig från att känna någon glädje eller entusiasm över någonting. Varför hade jag störts av denna stämning under så lång tid?

Jag insåg att anledningen till att avundsjukan kunde dominera mig så länge var att mitt sinne var upptaget av det så kallade “jaget”. Detta jag var inte det riktiga jaget, inte min huvudurande. Med tiden bildade detta jag sina egna koncept baserat på dess lyckliga och olyckliga upplevelser i livet. Den hade blivit starkare med tiden. Den ville få uppmärksamhet och bli omhändertagen. Den ville höra beröm och bli avundad. Den ville visa upp sig. Den visste vad den skulle göra för att göra andra avundsjuka. När jag blev utskrattad eller ignorerad, kände den sig överväldigad, dess föreställningsvärld kollapsade, och då isolerade den sig och kände sig besegrad.

Jaget brydde sig om hur andra såg på mig. På ytan visade det sig därför som blyghet och bristande självförtroende. Det här jaget var fullt av alla sorters rädslor. Det var instabilt, och det hade ingen lugn och klar syn på framtiden.

Naturligtvis, efter att jag började utöva Dafa, avslöjades alla aspekter relaterade till avundsjuka lite i taget och togs bort. Min sanna ande återtog kontrollen över mig, och jag fick reda på varför jag hade kommit till den här världen.

Att ta hand om sig själv

Mästaren sade:

“Om du kommer ut ur dessa känslor kan ingen röra dig längre, en vanlig människas hjärta kan inte röra dig, vad som i stället tar över är barmhärtighet, något som är ännu ädlare.” (Föreläsning fyra, Zhuan Falun)

Med tiden förbättrade jag gradvis mitt kultiveringstillstånd, och min förståelse av Fa fördjupades. Jag började bry mig om andra. Det där jaget/egot försvagades också. Jag har en tydligare förståelse för det inre jag som består av mänskliga föreställningar. Jag har återfått mitt sanna jag.

Varför ska vi då fortfarande bry oss om oss själva? Vi bryr oss om oss själva så att vi kan bekräfta Fa och rädda fler kännande varelser. Hur bryr vi oss om oss själva då? Till exempel ordnar vi vår tid klokt så att vi kan göra de fem övningarna och studera Fa-undervisning.

Behandlar mitt barnbarn med medkänsla i stället för med känslor

Min sonson är nästan tre år gammal. Jag är väldigt lycklig när jag är med honom. Barnets oskuld är mycket rörande. Samtidigt har jag insett att jag kan spela en positiv eller negativ roll när jag är med honom.

Detta ledde också till överdrivna känslor för barnbarnet. Vid flera tillfällen kände jag mig tom för att jag inte kunde träffa honom. Jag var tvungen att vara försiktig så att jag inte utvecklade nya fasthållanden – jag var tvungen att uppföra mig väl. Jag var tvungen att vara alert.

För inte så länge sedan var jag tvungen att välja om jag skulle vara med honom hela eftermiddagen eller delta i en Dafa-aktivitet. Jag hade haft färre chanser att träffa honom på grund av isoleringsreglerna för coronaviruset och pandemin. Jag bestämde mig slutligen för att delta i aktiviteten, men jag var ledsen. Efter ett tag insåg jag att jag gav näring åt ett slags nytt fasthållande. Jag frågade mig själv: “Är han (mitt barnbarn) också ledsen över min avresa?”. Han såg verkligen ledsen ut när jag gick. Uppenbarligen påverkade både mina tankar och mitt tillstånd honom också när jag gick.

Så det är mitt ansvar att ta lätt på känslor, vilket är bra för både mig och honom. När jag såg detta klart och tydligt kände jag att jag inte längre var bunden till fasthållandet och jag kände mig avslappnad.

Hela det mänskliga samhället är nedsänkt i detta qing (känslor). Som kultiverare måste jag se på känslor från en högre nivå, assimilera mig själv till Fa och göra mig av med fasthållandet till känslor.

Att inte vara fäst vid vanliga sätt att förklara fakta

Nyligen började jag tvivla på att jag gjorde de tre sakerna bra, även om jag gjort stora förbättringar under de senaste åren. Objektivt sett har jag Dafa i hjärtat, och jag tillbringar flera timmar vid datorn varje dag för att hjälpa till i projekt

Jag frågade mig själv varför jag hade denna tanke, eftersom jag hade varit upptagen med att delta i flera viktiga Dafa-projekt.

Jag insåg att jag var lite vilsen när jag inte kunde gå ut och klargöra sanningen för människor, på grund av pandemin. De flesta människor var villiga att lyssna på mig och ge positiv feedback. Jag återvände alltid hem avslappnad och kände att jag var fylld av energi.

Jag var orolig eftersom jag ville se snabba resultat. Så småningom insåg jag hur viktigt det var att genomföra projekten med en kultiverares mentalitet. Det krävs samarbete, tålamod, anspråkslöshet och uthållighet för att göra projekten på datorn. Dessa mentaliteter är det viktigaste om jag vill hjälpa Mästaren att rädda kännande varelser.

Jag insåg att vi för närvarande kanske inte längre kan dela ut broschyrer och klargöra fakta utomhus, men vi kan fortfarande kommunicera med människor på andra sätt, till exempel via sociala medier, e-post, direktreklam och telefon.

Jag förstår att Mästaren inte specifikt talar om för oss vad vi ska göra, men han kommer att ge mig en vink när jag ska korrigera mig själv, särskilt när jag gör saker och ting med hjärtat av att söka resultat eller visa upp mig.

Mästaren sade:

“Sanna Dafa-lärjungar har högre energi och kan förstöra karma och bakterier; de är räddningens sändebud i dessa yttersta dagar, och de vet hur man med förnuft räddar människor när de delar sann information om vår utövning.” (“Var förnuftig”, gul översättning)

Tack, mästaren och medutövare.

(Presenterad vid erfarenhetsutbyteskonferensen 2020 online i Frankrike.)

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.