Respekterade Mästare och alla utövare:
Mitt namn är Phoebe. Jag började med Falun Dafa tillsammans med mina föräldrar när jag var fem år gammal och har nu kultiverat i 25 år. Idag ska jag dela med mig om min kultiveringserfarenhet med att titta innåt och göra genombrott.
Att vandra på kultiveringsvägen självständigt
Jag växte upp i Kina och fick Fa i Beijing. Jag minns att när jag var liten och ännu inte kunde läsa, brukade mamma och pappa förklara Mästarens Fa till mig med enkla ord. När jag hade sjukdomskarma, spelade mamma Mästarens Fa-undervisning, och jag förstod att det var Mästaren som rensade min kropp. Senare lärde mamma mig Hong Yin utan till och att läsa Zhuan Falun. Genom att studera Fa lärde jag mig många ord. Jag satte krav på mig själv enlig Mästarens Fa. Jag hade tålamod med andra på skolan och slogs inte om saker med andra. Jag var glad och hade lätt för skratt. Jag tyckte att jag var ett lyckligt barn som kultiverar Dafa, så jag hade alltid ett leende.
När förföljelsen började 1999, drabbades min familj hård. Jag såg med mina egna ögon när polisen kom hem till mig och plundrade; när min mamma blev tagen till häktet; och när mina föräldrar blev fängslad i hjärntvättningscenter. Trots att det var en hemsk miljö, fortsatte min familj att studera Fa och öva. Under högstadiet och gymnasiet hade jag mycket läxor. Min mamma gjorde övningar bredvid mig när jag gjorde läxor för att hålla mig sällskap. Efter att jag har gjort läxorna, brukade föräldrarna och jag skriva ut sanningsförklarande material på skrivare. På helger gick mamma och pappa ut för att dela ut sanningsmaterial, och jag var hemma och skickade upprätta tankar i vänta på dem. När jag stötte på problem i skolan, hade jag bara mina föräldrar att utbyta med. Vi läste Mästarens Fa och hitta fasthållande tillsammans för att eliminera dem.
Ondskans förföljelsen för min familj var mycket allvarligt. Jag vågade inte berätta till mina vänner på skolan att vi tränade Falun Dafa. Jag vågade inte heller prata om mina åsikter på skolan. Jag var rädd att polisen skulle ta mina föräldrar ifrån mig igen. På grund av sådan förtränging under länge, blev jag mer innåtriktad, tystlåten och hade ingen tillit till människor. Efter förföljelsen slutade jag också le.
Jag trodde att mina föräldrar skulle alltid vara vid min sida för att stödja och hjälpa mig, men vid 2011 förändrades allt. När jag var på andra året på universitet, tog polisen iväg mina försäldrar och de blev olaglig dömda två år i arbetsläger. När jag fick telefonsamtalet från polisen blev jag stum och inte visste vad jag skulle göra. Jag var långt ifrån vår hemstaden, och hade ingen Dafa lärjungar runt omkring. Jag hade många vänner men ingen som jag kunde berätta om min sorg för. Jag vågade inte ens visa min sorg, eftersom jag inte visste vad för reaktion jag skulle få om de fick veta att mina föräldrar blev tagna på grund av att de öva Falun Dafa. Under den veckan, grät jag i tysthet under täcket varje natt i rädsla om att rumkompisen skulle höra något. På morgonen måste jag torka mina tårar medan jag undrade hur jag skulle hantera situationen. Mina föräldrar är tagna, jag har inte längre råd att gå på skolan, hur ska jag betala skolavgiften?
När jag lugnades ner började jag tänka: ska jag fortsätta kultivera utan föräldrarnas sällskap och uppmuntringar? Om jag bestämmer mig att kultivera Dafa kommer jag också att vara i risk för fara, är jag rädd för det? Jag tänkte tillbaka på min uppväxt. Jag var ofta sjuk när jag var liten, men efter kultiveringen har jag inte behövt att ta någon medicin mer. Min pappa slutade röka och dricka alkohol, och mammas akne försvann. Allt detta var Dafas mirakel. Jag har tillit till Mästaren och Dafa. Ju mer jag tänkte desto mer kände jag att jag vill kultivera. Mästaren har sagt att Dafa lärjunges väg är arrangerad av honom, så jag vill vandra på vägen som Mästaren har arrangerat.
När jag tänkte på det sättet kände jag varmt i hjärtat. Det var som om Mästaren stod bredvid mig. Jag visste att det var Mästarens uppmuntran. Jag började hantera situationen som en Dafa lärjunge, och försökte komma över rädslan. Jag åkte tillbaka till Beijing och besökte alla häkte för att rädda mina föräldrar, och avslöjade den onda polisens gärningar och telefonnummer på Clearwisdom. Jag tittade innåt och hittade fasthållandet till familj. Jag hade kultiverat på grund av mina föräldrar. När föräldrarna var borta var det ett test för mig ifall jag kunde kultivera på egen hand. Mitt fasthållande till rädsla gjorde att jag hade aldrig förklarat sanning till klasskamrater och lärare. Jag letade upp mina nära vänner på skolan och förklarade sanning till dem en och en. Jag berättade om förföljelsen mot min familj, om allt positivt som Dafa har gett mig och bad dem att träda ur KKP.
Efter detta, började jag vakna innan rumskamraterna och studerade Fa. Jag övade när rumskamraten gick på lektion. Snart kom det ett nytt test Jag fick röda utslag på hela kroppen, och det gav mig mycket klåda. Människor som såg det tyckte att jag skulle gå till sjukhuset. De sa att det var nässelfeber och att jag skulle ta medicin. Jag visste att det var ett test. Jag tog på mig långärmad kläder så ingen kunde se det, höll mig ifrån att klia mig själv och fortsatte med att studera Fa och öva. Det tog en månad och utslaget försvann. Jag visste att jag hade passerat ett stort test.
En morgon när jag studerade Fa, läste jag ”Fa undervisning på Fa konferensen i östra USA” där Mästaren sade: ”Varje person kan träffa på saker i sin kultivering som berör ens hjärta. Ibland kan känslorna vara mycket starka. Det kanske inte uppenbarar sig runt dig, på din kropp, eller i saker som du stöter på. Men det kan visa sig i att någon annan har stött på något, någon annan säger ont om dig, eller andra konflikter. Allt detta får dig att göra ett val mellan att studera Dafa eller inte studera Dafa, och att vilja eller inte ha denna Fa. Alla kommer att stöta på sådana situationer. Om du stöter på det så är det ett test på om du kan fortsätta kultivera, och om du kan kultivera beslutsamt i Dafa. Det är det viktigaste.” Jag visste att det var ett test för att få mig göra ett val, om jag verkligen ville kultivera och kunde släppa fasthållande till familj. Det var ett svårt test, och jag är glad att jag stod kvar.
Mästaren skyddade mig hela tiden. Under tiden mina föräldrar var olagligt fängslad i arbetsläger fick jag stipendium. Året därefter fick jag full stipendium som utbytesstudent i Sverige och på så sätt påbörjade jag mitt ödesförbindelse med Sverige. Tack Mästaren.
Att kultivera mig själv på arbetsplatsen
Efter att jag har börjat att jobba fick jag ett stort test. Jag kom till min nuvarande arbetsplats för tre år sedan. Jag träffade min kollega A första dagen på jobbet och introducerade mig själv. Hon tittade inte på mig och svarade inte. Stämmningen var kylig och jag trodde att kollega A ogillade mig. Min chef bad kollegan A att förklara arbetsuppgiften till mig, men hon gjorde inget. När jag ställde frågor, svarade hon högt och irriterad: ”Kan inte du se det själv!” Jag var chockad och arg, hur kan man vara så otrevlig. Senare skedde det något ännu värre, när kollegan skulle gå förbi mig, fanns det ingen plats, så hon knuffade mig åt sidan och skrek: ”Flytta på dig!”. Det var första gången jag någonsin träffade henne, jag har inte gjort något, hur kan hon beté sig så emot mig?! Efter dagens slute tänkte jag: hur ska jag fortsätta jobba här.
Första veckan gick. Jag försökte att hålla min temperament och inte bli arg eller argumentera med henne. Arbetsplatsen var tyst och otrevligt vilket gjorde mig olycklig. Mitt huvud var i kaos när jag kom hem. Jag visste inte hur jag skulle hantera denna kollegan. Jag ville studera Fa, men allt jag kunde tänka på var hur hon skrek på mig. Jag märkte att hon inte var en tacksam person. När hon behövde hjälp skrev hon åt mig: ”Hämta den där!” och var aldrig tacksam. När jag gjorde något fel, pekade hon ut det högljutt så alla kunde höra det och jag blev generad.
Äntligen kom helgen. Jag läste ”Vad är Ren” i Det essentiella för flitiga framsteg: ”Ren är nyckeln till ens förbättring av Xinxing. Att uthärda med hat, klagomål eller tårar
är Ren hos en vanlig människa som är fäst vid sin ängslan. Att uthärda utan något hat eller klagomål alls är Ren hos en kultiverare.” När jag tittade tillbaka på veckan, insåg jag att jag har uthärdat med tvång. Jag var orolig för vad andra skulle tycka om mig om jag började argumentera på mitt nya jobb. Jag var retad men vågade inte att prata om det för jag ville inte tappa ansikte. Jag argumenterade inte med henne, men jag gjorde det i mina tankar och var bitter. Jag hade inte alls uppnått en kultiverares Ren.
Hur ska jag leva upp till ”Att uthärda utan något hat eller klagomål”? Mästaren sade att man ska bli någon som tänker på andra. Jag insåg att arbetstplatsen är min kultiveringsplats, jag måste korrigera den. Under följande månaderna försökte jag att inte ha negativa tankar om kollegan A när vi jobbar ihop. När konflikt uppstår försökte jag titta på mig själv. När jag hjälper kollegan, varför ska jag ha förväntningar om att hon måste tacka mig? När hon skrek åt mig borde jag tänka ifrån hennes synvinkel. Hon var kanske stressad, eller hade någon obehag i kroppen. Det kanske händer något i hennes liv. Jag försökte titta innåt utan vilkor, och vara vänlig mot henne. Jag ska fortfarande vara artig och fråga ifall hon behöver hjälp. Samtidigt ska jag inte förvänta något tillbaka.
I och med att jag tittade innåt mer, blev mina tankar mer och mer klara. Jag var arg på hennes ton och attityd. Hon hade inte skapat andra problem för mig på jobbet. Det var bara hennes sätt att få mig att anpassa och samarbeta med henne. Hur kan jag vara arg på något så obefintligt som ton och attityd? Efter ett halvt år märkte jag att jag äntligen kunde leva upp till ”Att uthärda utan något hat eller klagomål”. Men ibland kunde hennes attityd ändå beröra mig och ibland ville jag inte ens säga tack till henne. Mästaren sade i Fa-undervisning i San Francisco 2005: ” En annan situation är att du kanske säger: ”Jag har kultiverat helhjärtat och genomfört det med konkreta handlingar, men ändå uppkommer detta [problem] fortfarande.” Det [uppkommer] därför att saker och ting har utvecklats över en lång tidsperiod och har delats upp på lager av faktorer som pressats ner hit av varelser från det gamla kosmos. Så varje gång ett lager bryts igenom elimineras det lagret; sedan bryts ytterligare ett lager igenom och elimineras; och ytterligare ett bryts igenom och elimineras. På det sättet blir de allt svagare och det kommer att bli allt färre av dem. Alla försvinner inte på en gång, och det är detta som leder till att du upplever [den känsla du har]. Samma sak gäller för många andra mänskliga fasthållanden, detsamma sker med dem.” Jag insåg att jag är en kultiverare, jag har tagit bort ett lager av bitterhet, men efter ett tag blir jag bitter igen och då måste jag ta bort det nästa lagret. Det är kultivering. Jag insåg också att jag hade fasthållande till att ge igen. Jag ska inte behandla andra som en vanlig människa, där man ger ett öga för öga. Jag måste fortfarande vara tacksam när hon hjälper mig.
Jag ville tacka kollega A. Om det inte var henne, så hade jag inte kunnat hitta dessa fasthållanden. Efter att ha jobbat ihop i ett och ett halvt år, en dag bad hon mig att hämta något. När jag gav det till henne, log hon plötslig och sa: ”tack!”. Jag var överraskad och svarade: ”Varsågod!”. Vi skrattade ihop. För första gången såg jag henne skratta så öppet och genuint. Efter det började hon prata med mig mer, hon pratade om sin familj och vad för mat hon hade lagt den dagen. När hon behövde passera förbi säger hon nu: ”Snälla låt mig passera”. Jag var överraskad över kollegans förändring, jag visste att jag hade passerat testet. För ett tag sedan sade en annan kollega: ”Kollega A har förändrat mycket efter att ha jobbat med dig. Ingen kunde jobba med henne förut. Nu är vår arbetsmiljön mycket bättre!” Det är som Mästaren säger ”Buddhas ljus strålar över allt, allt blir ljust och harmoniskt”.
Att göra genombrott under Shen Yun shop försäljning
I år uppträdde Shen Yun i två städer i Danmark och jag deltog Shen Yun shop försäljning. Som jag nämnde tidigare, på grund av min uppväxt har jag en innåtriktad personlighet. Det känns läskigt att prata med främlingar. Jag anser att min personlighet inte passar att göra försäljning, så när jag blev tillfrågad tvekade jag för jag var orolig att jag inte kunde göra jobbet väl. Men jag ville delta i Fas upprättande projekt och rädda människor, så jag bestämde mig att utmana mig själv.
Första dagen i Ålborg var jag mycket nervös. Framför mig var en rad av silkesjal, vilket var den dyraste produkten. Jag var orolig att jag inte kunde sälja det. Människor började komma till vårt monter. Vi var tre säljare. Jag såg att de andra två hade redan börjat prata med kunder och någon började redan betala. Framför mig stod ett äldre par och damen såg som en kall person. Jag ville säga något men kunde inte öppna munnen, så jag stod still och log för att gömma min nervösitet. Paret gick förbi mig, när de kom fram till en annan säljare började säljaren berätta om produkterna med en gång. Jag kände skamsen och att jag inte gjorde väl ifrån mig. Jag lyckades inte sälja något innan föreställningen.
Jag tänkte på mitt beteende och hoppades på att jag kunde göra bättre under pausen. Jag har alltid varit rädd att prata med främlingar och undvikit Dafa projekt där man behöver prata med främlingar. Jag deltog denna projekt för att jag ville bryta genom det, så jag kan inte backa. Mästaren sade i Fa-undervisning i San Francisco 2005: ”Om du verkligen tar så allvarligt på dessa saker så kommer du att kunna hålla dem tillbaka. Därefter kommer du att kunna försvaga dem och gradvis helt bli av med dem. Om det är så att du är medveten om det och oroar dig över det, men du i praktiken inte håller tillbaka och undertrycker dem, så har du egentligen bara stannat vid den här mentala aktiviteten av att se och känna något, men har inte agerat för att undertrycka den här saken. Med andra ord har du bara funderat på det men har egentligen inte kultiverat och satt det i verket.” Jag är medveten om mitt fasthållande men har inte hållit den tillbaka, så det är inte kultivering. Jag tänkte för mig själv att jag måste klara det. ”Kunna göra detta är kultivering”. Jag insåg också att jag hade tävlingskänsla, när jag såg andra sålde något men inte jag, jämförde jag mig med dem omedvetet.
Pausen kom och jag stod på samma plats. Samma äldre par kom fram igen. Den äldre damen såg fortfarande kylig ut och hade inget leende. Jag såg att hon tittade på en rosa sjal med apkungen och persika. Jag samlade mitt mod och pushade rädslan åt sidan. Jag frågade henne: ”Vill du titta på sjalen? Låt mig vika ut den.” Hon svarade inte och jag tänkte: ”Det gör inget, bry dig inte om andras attityd. Kunna göra detta är kultivering. Gör din bästa.” Jag tog ut sjalen, andra blev också attraherad av den stora rosa sjalen och samlade runt mig. En annan säljare hjälpte mig att vika ut den. Den äldre damen gjorde ingen ansiktsuttryck men jag såg att hennes ögon lyste. Jag sa: ”Sjalen visar just det programmet du såg. Ser du hur Apkungen glatt äter persikan? Vill du ha sjalen?” Damen nickade. Jag var överraskad över hur lätt det var att sälja något, jag var glad och fick mer självkänsla. Det gick mycket bättre därefter. Jag hälsade kunder proaktivt och pratade om produkterna. Säljteamets samarbete gjorde att vi gjorde en bra försäljing i Ålborg.
Jag tog tiden innan den andra föreställningen att justera min inställning. Jag ska inte sträva efter antal produkter jag har sålt. Jag gillar Shen Yun produkterna, varje produkt är mycket vacker. Jag ska berätta om produkterna som om jag rekommenderar något jag tycker mycket om till kompisar. De första kunderna som kom fram var två män. De spanade. Jag tryckte ner min nervösitet och sa till mig själv igen ”Kunna göra detta är kultiveing”. Jag log och presenterade nyckelringar till dem. Inspiration för hur jag ska berätta om produkten kom till mitt huvud. Jag berättade om i kinesiskan finns det ord som har samma ton men olika betydelse, och om dans och kampsport har samma ursprung men olika användningar. Jag berättade om att kamsport var till för att skydda landet, medan dans var till för att be om och fira fred. I och med krig i Ukraina, alla hoppas nu på fred i världen. Männen var överraskad över ordets betydelse och köpte nyckelringarna. Jag förklarade bakgrunden till produketerna till kunderna en efter en, många köpte glatt efter att ha hört min presentation. Jag märkte att jag inte längre var rädd för att kommunicera med kunder och jag log mer naturligt. Efter att ha sålt något, brukar jag inspektera noggrant på den när jag slår in den för kunder och ger den med båda händerna. Jag önskade också kunderna att njuta föreställningen.
Försäljningsarbetet gick över snabbt, och jag har glömt bort att jag var rädd att prata med främlingar. När vi gjorde slutrapport frågade en medutövare mig ifall jag jobbade med försäljning professionellt. När jag hörde detta var jag mycket glad och kände uppmuntrad. Jag släppte mitt fasthållande till rädsla och gjorde min del i detta projektet.
Detta var min erfarenhet att göra genombrott. Jag är tacksam för Mästaren som alltid är vid min sida och skyddar mig. Jag är tacksam för medutövarna som uppmuntrade mig. Vänligen peka ut något som inte är i Fa.
Tack Mästaren, tack alla utövare.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.