Jag saknar min mamma väldigt mycket och är samtidigt mycket stolt över henne

Jag fyllde 14 i år och har gått ut grundskolan. När jag var sju år började min mamma utöva Falun Dafa och alla sjukdomarna som hon tidigare led av, botades utan medicinsk vård. Min pappa började också utöva Falun Dafa, två månader efter min mamma. Tiden dessförinnan hade han aldrig haft ett ordentligt arbete och han grälade alltid med mamma, vilket påverkade hela familjen. Trots att jag inte var så gammal, förstod jag vilken skada och smärta grälen mellan mina föräldrar skapade. Efter att min pappa började utöva Falun Dafa gjorde han sig av med sina dåliga vanor och hans humör blev allt bättre. Ända sedan dess levde vi tillsammans i harmoni som en lycklig familj.

Efter att förföljelsen mot Falun Dafa började den 20 juli 1999, dök det upp personer som trakasserade vår familj. Min mamma gick till den lokala 610-byrån för att förklara fakta om Falun Dafa. De svarade med att sätta henne i fängelse under 22 dagar. Min pappa tvingades betala 1 350 Yuan (1) för att de skulle släppa mamma. Därefter kidnappades min pappa av myndigheterna, spärrades in i tre dagars och fick sedan betala 200 Yuan. I maj 2000 åkte min mamma till Himmelska Fridens Torg för att vädja om rättvisa beträffande Falun Dafa och hon fängslades igen. På natten den 1 juni 2000 kom några personer och lurade i min pappa att han skulle få besöka mamma. De lurade honom till Xiaodiaoes hjärntvättklass.

Min äldre bror och jag blev lämnade ensamma hemma. När min bror var tvungen att arbeta var jag helt ensam hemma. Min 70-åriga mormor lämnade senare sitt hus och kom för att bo hos mig. Vi var beroende av varandra, men hade det svårt ekonomiskt. På hösten krattade vi löv för att få ihop lite pengar. Vårt vatten fick vi bära in från utsidan av huset. Min mormor var sjuk och hade dessutom ont i en arm. Jag var inte så stark och orkade bara bära en halv spann åt gången.

Ibland saknade jag min mamma så mycket att jag bara ville gråta. Samtidigt tänkte jag att hon skulle bli förtvivlad om hon fick se mig så här. Därför sprang jag iväg ut i fälten emellanåt för att gråta. Ibland när jag tänker på min mamma och pappa, kramar jag om vårt familjefotografi.

Mina klasskamrater retade mig ofta i skolan. Några sade: ”Saknar du din mamma?” Jag blev ledsen och kunde inte få fram någonting. Det var svårt att uttrycka vad jag kände och tänkte. En del andra sade: “Din mamma tänker bara på sig själv och bryr sig inte om dig.” Jag är helt säker på att mamma gjort rätt val. Hon satte sin egen säkerhet på spel för att förklara för andra att Falun Dafa och “Sanning, Godhet och Tålamod” är bra, hon stod för sin sak. Jag är stolt över vad min mamma har gjort och jag tycker det är fantastiskt att Falun Dafa-utövare ger upp sina egna liv för att rädda andra.

Jag vill uppmana alla medkännande personer att bidra med sitt stöd.

Översatt från: http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2004/10/19/53601.html
Kinesisk version: http://minghui.ca/mh/articles/2004/10/5/85859.html