Vad hände vid Zhongnanhai den 25 april 1999?

Sanningen bakom "25 april-händelsen"

Inledning

Falun Gong-händelsenden 25 april 1999 var inte en plötslig, tillfällig händelse. Inte heller var det den slags politiska demonstration innefattande belägring av regeringsbyggnaders område, som Jiang Zemin påstått. Från det att de skriftliga attackerna började under Guangming Daily-händelsen i juli 1996, till mobiliseringen av polis och användande av våld i Tianjin i april 1999, har utvecklingen och upptrappningen av förföljelsen faktiskt skett under en period på tre till fyra år.

Den 25 april 1999 begav sig mer än 10 000 Falun Gong-utövare i Kina till det statliga ministerrådets klagomålskontor på Fuyou-gatan i Peking, för att vädja i enlighet med lagen. De ville be myndigheterna släppa de Falun Gong-utövare som blivit arresterade av Tianjins allmänna säkerhetspolis. Efter det att premiärminister Zhu, officiell ledare för det statliga ministerrådet, personligen kommit ut och träffat utövarna, klarades situationen upp och man nådde en lösning som var acceptabel för både regeringen och utövarna. Efter händelsen den 25 april använde emellertid den kinesiske presidenten Jiang Zemin två hemliga dokument för att beskylla Falun Gong för två brott han ville anklaga dem för – nämligen för att konspirera tillsammans med utländska krafter och för att vara styrda av högre invigda i det kinesiska kommunistpartiet. I avsaknaden av bestyrkta bevis beslutade Jiang om en policy för förföljelse.

I syfte att ge läsaren en relativt omfattande förståelse för denna ”25 april-händelse” ges i detta dokument en sammanfattning i kronologisk ordning, de händelser som omger incidenten. För första gången finns bland de fakta som presenteras utdrag från intervjuer med de som deltog i händelserna den 25 april, inklusive dialogen mellan premiärminister Zhu och de som kom för att vädja. Innefattas gör även avgörande uttalanden av Jiang Zemin i de två hemliga dokumenten när han, baserat på nyligen avslöjad information från vissa tjänstemän på hög nivå i kommunistpartiet, beslöt att slå ner på Falun Gong. Detta dokument ges som referens för dem som är intresserade av att få veta sanningen om ”25 april-händelsen”.

1. Introduktionen av Falun Gong till allmänheten

I maj 1992 höll Li Hongzhi det första Falun Gong-seminariet i Changchun. Efter det tilldelades Li Hongzhi utmärkelsen qigongmästare av Kinesiska Forskningsinstitutet för Qigong (KFQ). KFQ utfärdade också 1993 ett ”KFQ Registreringcertifikat för Ackrediterad Qigongskola” till Pekings Forskningsinstitut för Falun Gong, vilket officiellt angav Forskningsinstitutet för Falun Gong som en ”akademisk organisation”. Dess verksamhetsområde var ”teoretiska studier och forskning, främjande av utövningen, konsultativ service” och utbredningen av aktiviteterna omfattade hela Kina.

Den 31 augusti 1993 skrev kinesiska Jianyi Yongwei-stiftelsen (KJYS, en stiftelse under administrationen för ministeriet för allmän säkerhet som belönar människor som bekämpar brottslingar utifrån sitt samvete och moral) ett brev till KFQ och tackade Li Hongzhi för att gratis ha erbjudit botande och rehabiliterande behandling till delegaterna vid den ”Tredje Nationella Framstående KJYS-konferensen för utmärkelse av individer”. Även dagstidningen Folkets allmänna säkerhet, som publiceras av ministeriet för allmän säkerhet, hade den 21 september 1993 med denna händelse. Den 27 december tilldelade KJYS Li Hongzhi en hedersutmärkelse.

Vid den orientaliska hälsomässan i Peking 1993 förärades Li Hongzhi konferensens högsta pris, ”Priset för avancerad gränsforskning”, liksom ”Speciella Guldpriset”. Han tilldelades också titeln ”Mest hyllade qigongmästaren”.

Boken Zhuan Falun, skriven av Li Hongzhi, publicerades av en statlig förläggare, China Broadcasting and Television Publishing House, i januari 1995. Boken blev en bästsäljare och listades i tidningen Beijing Youth Daily i januari 1996.

I början av 1999, utövades Falun Gong över hela Kina av åtminstone 70 miljoner personer från alla samhällsklasser, enligt en undersökning av den kinesiska regeringen.

2. Början på svårigheterna och resultatet av undersökningar av regeringen

Tidningen Guangming Daily, språkröret för den statliga församlingen, publicerade den 17 juni 1996 en artikel av en krönikör som kritiserade Falun Gong. Den 24 juli 1996 gav den kinesiska byrån för nyhetspublikation ut ett landsomfattande cirkulär som förbjöd distribution av alla Falun Gong-publikationer.

I början av 1997 började allmänna säkerhetsbyrån en landsomfattande undersökning för att samla bevis i hopp om att kunna förkasta Falun Gong som en ”ond sekt”. Emellertid rapporterade samtliga polisstationer runt om i landet efter mycket undersökning, ”inga bevis hittade än så länge”. Undersökningarna avslutades således.

I slutet av maj 1998 kritiserade He Zexiu Falun Gong i en TV-intervju i Peking och sade saker som att det var skadligt. Efter det, när man visade en intervju från en övningsplats för Falun Gong, sades i programmet att Falun Gong var ”feodal vidskepelse”. Efter att programmet sänts påpekades det för He Zexiu och TV-stationen av utövare, som faktiskt kände de människor som i programmet förts fram som exempel av He Zexiu, att programmet motsade fakta eftersom de människorna inte ens var Falun Gong-utövare. De påföljande dagarna besökte eller skrev fler utövare brev till TV-stationen för att klargöra sanningen genom att berätta sina egna, personliga erfarenheter av att utöva Falun Gong. Deras svar var baserat på regeringens policy gentemot qigong: ”inte angripa, inte argumentera, inte rapportera”. Senare sade ledningen för TV-stationen att sändningen av det programmet hade varit det allvarligaste misstaget någonsin sedan starten av TV-stationen. Som korrigering sände därför TV-stationen mycket kort efteråt ett positivt program om Falun Gong, som visade hur utövare fridfullt gjorde sina morgonövningar tillsammans med andra människor i parken.

Den 21 juli 1998 utgav första divisionen av den allmänna säkerhetsbyrån cirkuläret 1998-nr 555, ”Meddelande rörande starten av en undersökning av Falun Gong”. ”Meddelandet” påstod att Li Hongzhi spred rykten och onda läror och att några utövare i innersta kretsen var inblandade i illegala aktiviteter i Falun Gongs namn. Emellertid nämnde också cirkuläret att allmänna säkerhetsavdelningarna för politiskt skydd i varje område skulle starta en grundlig undersökning för att skaffa information från insidan om Falun Gong-aktiviteter och hitta bevis för brott begångna av utövare i innersta kretsen. Vi kan notera att cirkuläret följde proceduren av att först anklaga Falun Gong för kriminella handlingar och sedan söka bevis för detta efteråt. Detta meddelande resulterade i att de lokala säkerhetsdepatementen i ett antal områden runt om i landet gjorde illegala razzior på Falun Gong-utövares utövningsplatser, skingrade utövare med tvång, gjorde husundersökningar, bröt sig in i civilas bostäder, konfiskerade människors privata egendom och så vidare.

Under den senare hälften av 1998 utförde en kärngrupp, som utgjordes av personer som var pensionerade från Folkets Nationella Kongress och som leddes av Qiao Shi (den f.d ordföranden av den permanenta kommittén för Folkets Nationella Kongress), en detaljerad undersökning och studie av Falun Gong under en viss tidsperiod pga av att så många hade skickat brev där det stått om den officiella säkerhetsbyråns olagliga behandling av Falun Gong-utövare. Sammanfattningen av studien visade att ”Falun Gong bara är till nytta och skadar inte nationen eller människorna”. Denna rapport överlämnades till politbyrån som Jiang Zemin ledde.

Den Nationella Idrottskommissionen hade före detta hände, i maj 1998, också utfört en omfattande undersökning och studie av Falun Gong. I september gjorde en grupp medicinska experter en undersökning med hjälp av ett frågeformulär på ett urval av 12 553 Falun Gong-utövare. Denna undersökning skulle koordineras med den föregående studien. Resultaten var tydliga och visade att effektivitetsgraden för att förbättra hälsa och välbefinnande låg på 97.9%. Den 20 oktober skickades gruppens huvudansvarige till Changchun och Haarbin av den Nationella Idrottskommissionen och meddelade; ”Vi upplever att både Falun Gong’s övningar och dess effekter är mycket bra. Inflytandet på samhällets stabilitet och stärkandet av den andliga kulturen är också alldeles uppenbar. Detta förtjänas att helt och fullt erkännas.” Under denna tid visade icke regeringsstyrda effektivitetsundersökningar av Falun Gong i Dalian, Peking och på andra orter, också på resultat som överensstämde med detta.

3. Tianjin-händelsen

Den 11 april 1999 publicerade He Zexiu en artikel i Tianjins högskolas tidskrift ”Yngre läsare” med titeln: ”Jag anser inte att ungdomar ska utöva Falun Gong”. I denna artikel tar He till samma exempel för att förtala Falun Gong som han presenterade i ett program på Pekings TV-station 1998. Eftersom dessa exempel redan helt och fullt klarlagts vid händelsen i Pekings TV-station hade denna artikel som He skrivit blivit helt bojkottad av Pekings media- och propagandasystem. Nu när denna artikel dök upp i Tianjin upplevde några utövare från staden att det var nödvändigt att förklara fakta och sanningen för Tianjins tjänstemän. De hoppades också på att kunna minska artikelns negativa påverkan genom att ta kontakt med tidskriftens redaktörer. Därför begav sig några utövare den 18–24 april 1999 till Tianjins högskola och andra berörda statsbyråer, för att klargöra sanningen.

Den 23 och 24 april 1999 skickade Tianjins Allmänna Säkerhetsbyrå kravallpolis på de Falun Gong-utövare som hade kommit för att vädja för att ”ta itu med dem”, vilket resulterade i att många utövare blev skadade. Polisen arresterade 45 personer. När Falun Gong-utövare bad att de arresterade utövarna skulle friges sas det till dem vid Tianjins stadshus att den Allmänna Säkerhetsbyrån hade blivit involverad i detta ärende så de arresterade Falun Gong-utövarna skulle inte friges utan att det godkändes av Peking. Tianjins polis föreslog Falun Gong-utövarna att åka till Peking. Bara genom att åka till Peking kunde problemet lösas.

Upptrappningen av förföljelsen chockerade Falun Gong-utövarna. Från attacker i media under tidigare år till denna händelse där polisen faktiskt använt våld mot Falun Gong-utövarna i Tianjin. Det som hade hänt vid ”Tianjin-händelsen” spreds snabbt bland Falun Gong-utövarna i hela landet.

4. Vädjan vid statliga ministerrådets klagomålskontor den 25 april

Allteftersom nyheten om polisens brutalitet och arresteringarna i Tianjin och behovet av Pekings godkännande för att släppa de inspärrade utövarna spreds bland utövare i hela landet, började Falun Gong-utövare, som litade på centralregeringen, en efter en självmant bege sig till det statliga ministerrådets klagomålskontor (appellations- eller vädjanskontor) med början på kvällen den 24 april. De hoppades kunna finna en lösning på ”Tianjin-händelsen”. Den 25 april mötte premiärminister Zhu personligen de Falun Gong-utövare som hade åkt dit för att vädja.

En kvinna vid namn C som bor i Haidiandistriktet i Pekingerinrar sig: ”Klockan 19.00 den 24 april berättade några utövare för mig hur utövare i Tianjin hade blivit slagna och arresterade. De sa att några utövare ville åka till det statliga ministerrådets klagomålskontor för att ge en rapport över situationen och de som ville göra det kunde åka dit. Så fyra till fem utövare och jag tog bussen och anlände till norra entrén för det statliga ministerrådets klagomålskontor vid åttatiden samma kväll. Vi var antagligen den första gruppen av utövare som åkt dit för att vädja om ”Tianjin-händelsen” och vakten vid entrén frågade oss vad saken gällde.”

Herr och fru P från Pekings Chaoyangdistrikt erinrar sig: ”På morgonen den 25 april var den västra sidan av Fuyou-gatan full av människor, det fanns inga på den andra sidan (där det statliga ministerrådet ligger). Unga utövare stod på rad längst fram, både trottoaren och den speciella trottoaren för blinda var lämnade öppna. Bakom den främre raden, hela vägen till slutet av muren satt utövare. Alla var tysta. Trafiken var inte hindrad.”

M som bor i Haidaian-distriktet erinrar sig: ”Vid kvart över åtta på morgonen den 25 april såg jag en grupp människor inklusive premiärminister Zhu komma ut från statliga ministerrådets huvudentré (västra entrén) och korsa gatan för att stanna framför de utövare som hade kommit för att vädja. Utövarna började applådera. Premiärminister Zhu frågade: ”Varför har ni kommit hit? Vem sa till er att komma hit?” Några utövare sa, ”vi har kommit hit för att rapportera om situationen i Falun Gong-frågan, ingen har organiserat oss”. Premiärminister Zhu sa: ”Varför skriver ni inte brev för att vädja om detta? Hur kommer det sig att det är så många här?” Många utövare svarade honom. Jag hörde några utövare säga: ”Vi har skrivit brev så att fingrarna domnat och ändå har vi inte fått något svar." Premiärminister Zhu svarade, ”jag har gett direktiv i frågan till en tjänsteman angående ert ärende.” Utövare svarade, ”vi har inte fått det." Premiärministern bad utövarna att välja ut några representanter för att gå in på det statliga ministerrådets kontor och förklara situationen där. Flera personer lyfte sina händer. Premiärminister Zhu pekade ut ett antal och de gick in på statliga ministerrådets kontor."

5. Premiärministern löste beslutsamt ”Tianjin-händelsen” och ”25 april-händelsen”

Mitt på dagen vid 12-tiden den 25/4 fick Li Chang och Wang Zhiwen från Falun Dafas Forskningssällskap och tre andra utövare från Peking agera som Falun Gongs representanter och i det statliga ministerrådet samtala med regeringens ämbetsmän. De framförde tre önskemål från Falun Gong-utövare:

1) Frigsläpp de Falun Gong-utövare som arresterades i Tianjin

2) Låt Falun Gong-utövare få ha en fri och avspänd omgivning för kultivering

3) Tillåt utgivning av Falun Gongs böcker

Bland de regeringsrepresentanter som tog del av samtalen fanns ämbetsmän från ”Byrån för vädjanden och överklaganden” inom statsförvaltningen, tjänstemän som representerade Peking och även tjänstemän som representerade Tianjin. Framåt kvällen så släpptes alla internerade Falun Gong-utövare i Tianjin i enlighet med instruktioner från centralregeringen.

6. Jiang Zemin använder hemliga handlingar för att omkullkasta premiärministerns slutsatser och tog beslut om stränga restriktioner

På kvällen den 25 april skrev Jiang Zemin, i namn av generalsekreterare för kommunistpartiet, ett brev till medlemmarna inom Politbyråns permanenta utskott och andra bereörda ledare. I brevet för Jiang Zemin fram anklagelser om att det ”bakom kulisserna” för 25 april-händelsen fanns ”styrande krafter” som ”planerade och instruerade”. Detta brev var märkt med ”Strikt konfidentiellt”, utgiven som centralregeringens utgåva [1999] Nr:14 med titeln, ”Tillkännagivande från kommunistpartiets centrala kansli angående tryckning och distribution av ”Kamrat Jiang Zemins brev till Politbyråns permanenta utskott och andra berörda ledande kamrater”).

Den 7 juni höll Jiang Zemin ett tal till centralregeringens politbyrå och fastslog att: ”Frågan rörande Falun Gong har en mycket djup politisk och samhällelig bakgrund och även en komplicerad internationell bakgrund… Det är den mest allvarliga händelsen sedan den politiska förvirringen 1989." Den 13 juni vidarebefordrades detta dokument hemligt inom kommunistpartiet. (Detta dokument var kategoriserat som strikt konfidentiellt och utgivet från centralregeringens kansli som [1999] Nr:30 med benämningen: ”Tillkännagivande från kommunistpartiets centrala kansli angående kamrat Jiang Zemins tal till centralregeringens Politbyrå rörande hanteringen och lösandet av Falun Gong-problemet utan dröjsmål”).

Vissa höga ämbetsmän inom kommunistpartiet har avslöjat att i de två ovannämnda hemligstämplade dokumenten, har Jiang Zemin klart fört fram frågan ”om det fanns utländska och västliga kopplingar till 25 april-händelsen och om det fanns ’styrande krafter bakom kulisserna’ som planerade och gav direktiv." De har uppenbarat Jiang Zemins mentalitet av att i alltför hög grad skydda sin egen maktställning och sina personliga intressen och trots avsaknaden av konkreta bevis fatta beslut om denna oriktiga politik för att förfölja Falun Gong.

Från maj 1999 blev utövarna i många områden under de dagliga övningsaktiviteterna med tvång och våld skingrade av personer från stadsförvaltningar och den allmänna säkerhetstjänsten. I vissa områden använde säkerhetspoliser högtrycksslangar för att köra bort utövare och högtalare med hög ljudnivå för att störa deras praktiserande av övningarna. Personer i ledning för Falun Gongs assistentcenter kallades in till sina arbetsplatser och till säkerhetspolisen för diskussion och förhör. De hölls under uppsikt och bevakning, deras telefoner avlyssnades och de förbjöds att lämna sitt närområde.

Under ett möte på hög nivå den 19 juli tillkännagav Jiang Zemin en officiell bekräftelse av en total bannlysning av Falun Gong. Den 20 juli innebar början på en våg av arresteringar av Falun Gong-utövare runtom i landet.

Enligt Falun Dafas Informationscenter har från juli 1999 till mars 2001, 188 människor torterats till döds i Kina, åtskilliga 100-tals har dömts till fängelse i upp till 18 år och fler än 50 000 har internerats på anstalter, arbetsläger och mentalsjukhus. Jiang Zemin’s insisterande på kuvandet av Falun Gong har medfört att Kina har fått mottaga ökande kritik från det internationella samfundet för försämringen av de mänskliga rättigheterna och brist på känsla för ett anständigt beteende.

Sammanställd och utgiven av Falun Dafa-utövare i Nordamerika.
På årsdagen av ”25 april-händelsen”.

2001-04-25