Förmågan att rapa upp information från en källa med alltför tydliga baktankar kan inte räknas som journalism. När innehållet påverkar människors väl och ve, räknas det istället som oansvarligt.
Om den inte uteslutande kom från Kinas propagandaministerium, undrar jag varifrån Audra Ang fick informationen till sin rapport om självbränningarna på Himmelska Fridens Torg för fyra år sedan. (Det kinesiska kommunistpartiet (KKP) har förresten ljugit och förföljt människor ända sedan starten för över 80 år sedan och det skulle verkligen vara en nyhet för mig om KKP numera skulle anses vara en trovärdig nyhetskälla till saker som är av deras egna intressen.) Har Ang någon faktisk information som kan backa upp påståendet om att han [Liu Yunfung] var en orubblig Falun Gong-anhängare för tre år sedan? Förutom påståendet som gjordes av den internerade Liu och den kinesiska regeringen, som i stor skala har torterat Falun Gong-utövare och anklagat dem för alla möjliga otrevliga saker i avsikt att rättfärdiga förföljelsen, vilken indikation finns det på att denna person haft någonting att göra med Falun Gong alls?
I en rapport i Washington Post den 4 februari 2001, ”Human Fire Ignites Chinese Mystery” intervjuade journalisten Philip Pan invånare i Kaifeng, hemstaden för självbrännarna. ”Inga hade någonsin sett henne utöva Falun Gong”, summerade Pan intervjuerna med de lokala invånarna beträffande Liu som dog i branden på Himmelska Fridens Torg. Det fanns faktiskt saker som inte stämde överens hos den statligt ägda medians rapportering om Liu. Kinesisk media sade från början att hon hade utövat i uppemot fyra år, därefter sades det att hon endast hade utövat under ett och ett halvt år, i hemmet, enligt Pans rapportering i Washington Post.
Det skulle inte finnas någonting alls som kunde knyta an dessa självbrännare till Falun Gong, om det inte vore för bilderna på Wang Zhendong, som påstods göra Falun Gongs sittande meditation efter att har tänt eld på sig. Det är faktiskt vad påståendet att dessa var Falun Gong-utövare grundar sig på. Det konstaterades emellertid i en prisbelönt dokumentär om händelsen, som publicerades av en kinesisk-amerikansk TV-station 2002, att Wang inte satt i rätt meditationsställning med vare sig ben eller händer, trots att han enligt kinesisk statligt ägd media hade utövat metoden i fem år.
Dokumentären visar dessutom i en slow-motion analys utifrån CCTV:s egna inspelningar av självbränningen, hur Liu uppenbart inte dog av elden utan av det hårda slaget mot huvudet från en kinesisk polisman med en tung klubba. Detta rapporterades av Angs byråchef i en AP-rapport den 11 januari 2002.
Vad hände egentligen på Himmelska Fridens Torg den 23 januari 2001? Vilka var dessa människor som hemskt nog vågade sätta eld på sig själva? Sanningen är att ingen vet, inte ens Ang. Om vi vill veta sanningen kanske det är bäst att vi inte begränsar oss till de iscensatta intervjuerna som den kinesiska regeringen arrangerade, utan med eftertanke begrundar vad det är som inte avslöjas.
Jag föreslår att man börjar med den kinesiska novellen ”Yellow Disaster” som skrevs för 10 år sedan, innan händelsen med självbränningarna ägde rum. Den tar upp regeringens knep när den försöker vända opinionen mot en grupp människor genom att hyra in en förvirrad kvinna att sätta eld på sig själv på Himmelska Fridens Torg i den gruppens namn. I boken gick regeringen med på att rädda kvinnan och ge henne pengar, men till sist dödades kvinnan i avsikt att skymfa gruppen än mer och kraftfullt. ”Yellow Disaster” fick inte längre publiceras och förbjöds från boklådornas hyllor i Kina efter självbränningen på Himmelska Fridens Torg 2001.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.