En kväll bestämde jag mig för att hoppa över den gemensamma kvällsaktiviteten som utövarna i Kalmar skulle ha, för att efter den svåra stormen i sydsverige titta till vårt fritidshus. Jag kände mig lite obekväm över att inte välja en annan dag istället.
Vårt fritidshus ligger lite avsides och ödsligt. Det är kolsvart utanför dörren och utan några direkta grannar. Men inne i huset var det varmt och skönt och jag bestämde mig för att stanna en stund. Veckan innan hade det varit strömavbrott och telefonen hade också varit död. Men nu fungerade strömmen åter och ljuset strålade. Startade upp den gamla datorn och försökte hitta början till en insändare som jag skrivit på sedan i julas. Men hur jag sökte igenom alla filer på alla sätt och vis så kunde jag inte hitta den. Internet fungerade inte heller. Känner mig ännu mer obekväm. Stänger av datorn och bestämmer mig för att börja läsa istället.
Då ringer plötsligt telefonen. Telefonen ringer mycket sällan där, eftersom det är ett fritidshus och dessutom inte har fungerat tidigare på ett tag. Det måste vara min fru som ringer. Konstigt att hon ringer nu eftersom hon borde vara med i den gemensamma träffen.
Lyfter på luren och svarar med ett kärvänligt
– Heeejjj !”
Först är det tyst en kort stund i den andra änden sedan svarar en okänd kvinnoröst :
– Hej! Jo jag ringer för bokklubben ...... och undrar om jag får ställa några frågor?”
– Jaa, jo det går bra
– Jag undrar, frågar kvinnan, läser du några böcker?
– Jaa, jo det gör jag, svarar jag. Men jag läser bara en bok.
– Bara en bok, säger hon förvånat.
– Hur länge har du hållit på med den då?
– Ja, det är väl snart fem år nu.
– Fem år med samma bok. Det måste vara en bra bok.
– Ja det är en väldigt bra bok. I den boken står allt man behöver veta.
– Det låter väldigt intressant. Får jag fråga vad heter den boken.
– Den heter Zhuan Falun och den är skriven av en som heter Li Hongzhi.
– Vad handlar den om då, är det många sidor i den? frågade hon.
– Den handlar om Falun Gong. Har du hört talas om det?
– Nej, aldrig, svarade hon.
Så började jag berätta om mina erfarenheter som utövare och vad Falun Gong hade betytt för mig.
– Jag har ett problem, sa hon, jag har så dåligt lokalsinne. Jag går alltid vilse så fort jag kommer till en stor stad. Tror du det kan hjälpa mig med det?
– Jag har samma problem, svarade jag, men om det inte har hjälpt mig med det så har det ändå hjälpt mig med min rädsla när jag inte hittar. För på något sätt löser det sig ju alltid förr eller senare i alla fall har jag upptäckt.
– Ja, det är ju sant. Jag blir ju alltid nervös i de lägena. Vad hette boken nu igen sa du. Hur stavar man till det?
Hon antecknade och frågade sedan om det gick att köpa boken i en bokhandel.
– Ja, det går bra, svarade jag.
– Jag måste gå och köpa den här boken och läsa den. Är den dyr?
– Nej den säljs bara till självkostnadspris och köper du den av någon utövare så har jag för mig den kostar 79 kronor.
– Fantastiskt. Har ni inte någon hemsida som jag kan läsa mer på.
Jag berättade om Clearharmony.
Vi slutade med att tacka varandra för pratstunden.
Det blev en mycket givande kväll när jag minst anade det.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.