Så torterades utövaren Rao Zhuoyuan till döds

Det kinesiska nyåret är en tid då familjer samlas, men i Kina är många Falun Gong-utövare olagligt internerade och kan inte vara med sina familjer. Många utövare har torterats till döds för sin utövning av Falun Dafa. Rao Zhuoyuan var en av dem. Efter en långdragen undersökning fick vi kännedom om hans erfarenheter – hur en lycklig familj förstördes på grund av brutal förföljelse av Falun Gong, hur hans dotter förlorade en omsorgsfull far, hans hustru förlorade en hänsynsfull man och hans föräldrar förlorade en god son.

Rao Zhuoyuan föddes i oktober 1968. Han arbetade för Guangzhous epidemiförebyggande center, där han hjälpte till att övervaka säkerheten i livsmedelsavdelningen. I december 1994 deltog Rao i det femte Falun Dafa-seminariet i Guangzhou och började utöva Falun Gong. Efter det förändrades hans kropp och sinne helt. Allting förbättrades. Hans gamla åkomma hösnuva var borta. Han blev en bättre människa. Rao Zhuoyuan var erkänd som en mycket skicklig arbetare på sin avdelning och han blev än mer omhändertagande och hänsynsfull mot sina anhöriga.

När förföljelsen av Falun Gong började den 20 juli 1999, åkte Rao Zhuoyuan till styrelsen för staden Guangzhou och styrelsen för provinsen Guangdong för att vädja för Falun Gong. Partisekreteraren på hans arbetsplats vars efternamn är Li, förföljde honom alltsedan dess. Den 7 september 1999 åkte Rao Zhuoyuan till Peking för att vädja för Falun Gong och återvände till sitt arbete den 14 september. En polis vid namn Lin från polisstationen New Harbor i Haizhudistriktet, lurade Rao att gå till polisstationen på kvällen den 16 september. (Polisstationens adress är byggnad 5, 142, New Harbor West Street, Guangzhou). Väl där blev han bortförd till Haizhudistriktets första interneringscenter, som är beläget i Lijiao i Haizhudistriktet, och var olagligt internerad i 15 dagar. Sedan flyttades han över till ett litet hotell vid Guangdongs belysningsinstitut (adress: 152, New Harbor West Street, Haizhudistriktet, Guangzhou) och hölls kvar där till den 5 oktober. 610-byrån i Haizhudistriktet, polisstationen i New Harbor och Epidemiförebyggande centret i Guangzhou var alla delaktiga i förföljelsen av Rao.

Under perioden mellan den 3 juli 2000 och den 25 augusti 2000, när Rao Zhuoyuan var på arbetet, blev han bortförd och inspärrad på mentalsjukhuset i Jiangcun och kvarhölls där i 54 dagar. Han utsattes där för både fysisk och psykisk tortyr. 610-byrån i staden Guangzhou, Hälsobyrån, Epidemiförebyggande centret och mentalsjukhuset i Jiangcun i Guangzhou (beläget i Sheyao Ling, Dasong Gang, Baiyundistriktet i staden Guangzhou) var alla delaktiga i denna omgång av förföljelse. Bland förövarna fanns en kvinna vid namn You, som är föreståndare för säkerhetsavdelningen på Hälsobyrån i Guangzhou, såväl som medlem av 610-byrån i Guangzhou, samt två partisekreterare från Epidemiförebyggande centret i Guangzhou vid namn Gan och Li. Efter att han släpptes från mentalsjukhuset degraderades Rao Zhouyuan från sin plats som livsmedelsinspektör till att arbeta i förrådet, där han rengjorde flaskor och hade andra underliga arbetsuppgifter. Hans månadslön sänktes också från 700 Yuan till 380 Yuan.

På morgonen den 4 september 2001 fördes Rao Zhouyuan bort av personer på arbetet och togs till det ökända omskolningslägret i Guangzhou. (Adressen är 56 Xizhou North Road, Chatou, Baiyun District, Guangzhou. Många utövare har internerats och torterats där.) Han tvingades närvara vid hjärntvättningsklasser och släpptes inte förrän den 30 september. Huvudförövaren var den tidigare nämnda föreståndaren för säkerhetsavdelningen på Hälsobyrån i Guangzhou, You.

Efter att ha släppts den 30 september, tvingades Rao Zhuoyuan till hemlöshet för att undvika fortsatt förföljelse. Olyckligtvis hittade agenter från 610-byrån i Haizhudistriktet honom den 26 oktober i ett hyreshus i Chigang i Haizhudistriktet. Han togs till Haizhudistriktets första interneringscenter. Senare flyttades han till det första arbetslägret i staden Huadu (beläget vid Ananasberget i Chini, Huadu). Under den här perioden hungerstrejkade Rao för att motsätta sig förföljelsen. Hans vikt minskade från 68 kg till 35 kg. Han var så avmagrad att hans utseende förändrades drastiskt. Inte ens hans anhöriga kunde känna igen honom. Hans lilla dotter var rädd för honom och gömde sig bakom andra. Hon kunde under lång tid inte tro att den här personen var hennes far.

Eftersom Rao var så tunn, kunde han inte ens ges intravenös näring vid läkarmottagningen i arbetslägret. I augusti 2001 skickades han till Sifas sjukhus i Shijing, Baiyundistriktet i Guangzhou. Han stannade där i 2 dagar. Läkarna på Sifas sjukhus tvingade hans familj att underteckna ett garantidokument, och Rao togs hem under medicinsk villkorlig frigivning.

Den 19 januari 2002, medan Rao återhämtade sig hemma, påbörjades förföljelsen av hans hustru Lin Qian. 610-byrån i Haizhudistriktet uppviglade till bortförandet av Lin av hennes egen arbetsgrupp vid oralsjukhuset i Guangdongprovinsen. Föreståndaren för sjukhusets politiska säkerhetsavdelning, Li Yihe, lurade Lin att gå till ett kontor på sjätte våningen av sjukhusbyggnaden. På kontoret väntade fyra poliser från polisstationen i Changgang i Haizhudistriktet på henne. Fortfarande iklädd sjukhusdräkten, togs Lin till polisstationen i Changgang och kvarhölls i 24 timmar. Hon skickades sedan till hjärntvättcentret. Hennes make hade just kommit hem efter att ha blivit brutalt torterad och nu togs hon ifrån sin familj!

Över ett dussin poliser från 610-byrån, Haizhudistriktet och polisstationen i Changgang förhörde Lin Qian när hon hölls på polisstationen. Den 20 januari 2002 förflyttades hon till Haizhudistriktets ”rättsskola”, belägen på nionde våningen av sociala institutet i Haizhudistriktet (adressen är 1690-1694, South Guangzhou Boulevard). Den så kallade rättsskolan är ett center för hjärntvätt. Hon hölls där till den 19 juni. Poliser från 610-byrån i Guangzhou, 610-byrån i Tianhedistriktet, 610-byrån i Haizhudistriktet och första arbetslägret i Guangzhou, förde tre dagar senare bort hennes man igen och tog honom till tvångsarbetslägret Chini i Huadu.

Efter att Rao Zhuoyuan fördes bort igen begärde hans familjemedlemmar att få besöka honom, men myndigheterna avslog deras önskemål. När Rao släpptes från Sifas sjukhus flera månader senare vägde han endast 35 kg. Rao var 1,70 meter lång och 35 kg var farligt lite för honom. På grund av Falun Dafas mirakulösa kraft återhämtade han sig emellertid snabbt, men förföljelsen var obeveklig.

Rao Zhuoyuans mor var väldigt oroad. Hennes son hade just börjat tillfriskna och blev nu bortförd igen. Den 28 juni 2002 åkte hon från Guangzhou till arbetslägret Chini för att besöka sin son, men polisen vid arbetslägret ljög för henne och sa till henne att hennes son hade åkt någon annanstans för att studera. Med brustet hjärta åkte Raos mor tillbaka till Guangzhou.

Sanningen var att Rao hade förts till folksjukhuset i Huadu (beläget på gatan Xinhua i staden Huadu) den 26 juni. Hans familj hölls ovetande om hans tillstånd fram till den 1 juli. Föreståndaren på Haizhudistriktets rättsskola, Li Ruimin, och en medlem av Haizhudistriktets 610-byrå, Yu Qiang, meddelade på kvällen den 1 juli 2002 Lin Qians arbetsplats att hennes man var på sjukhuset. Lins arbetsavdelning skickade tre personer, Xia Jianning och Huang Hai från Politiska säkerhetsavdelningen och Lin An'er från Läkarkontoret att träffa Rao tillsammans med Lin. Ingen berättade för Lin om hennes mans tillstånd innan de åkte till sjukhuset.

Efter att de kommit fram till folksjukhuset i Huadu berättade Wei, sjukhusföreståndaren och föreståndaren för den ortopediska avdelningen, tillsammans med föreståndaren för Huadus arbetsläger (vars efternamn var Zhou), och polisen He Guichao, om Rao Zhuoyuans tillstånd. He Guichao sade att han visste precis vad som hade hänt. Enligt honom hade Rao hoppat från det sjunde eller åttonde trappsteget i en trappa, och därefter ställt sig upp och sprungit in i väggen. Detta orsakade en fraktur i hans femte halskota. Baserat på den röntgenblid som gavs av föreståndaren på den ortopediska avdelningen, hade en avbruten benbit fastnat i den femte halskotan. Efter att Rao hade fallit i trappan hade hans femte halskota drabbats av ett dubbelbråck som logiskt sett, ur ett medicinskt perspektiv skulle leda till allmän förlamning från nacken och nedåt. Hur var han sedan förmögen att stå upp och träffa väggen? Det är omöjligt. Vad polisen He Guichao beskrev motsade medicinsk kunskap och allt förnuft.

Enligt läkarna, sjuksköterskorna och två intagna från det Första arbetslägret som tog hand om Rao Zhuoyuan, var han vid medvetande och kunde fortfarande tala när han skickades till folksjukhuset, men sjukhuset eller arbetslägret meddelade inte familjen med en gång. Först efter att han fallit i koma tog de hans hustru till sjukhuset.

När Lin Qian såg sin man kunde han inte tala men tårar föll från hans ögon. Hans högra öra och tre fjärdedelar av hans nacke var svullet och fyllt med blod från inre blödningar. Hans händer visade spår efter att ha blivit gnuggade och slagna med ett tungt föremål. Det var ett hematom (en blodfylld svullnad) på toppen av hans huvud (det upptäcktes senare att han hade två hematom på huvudet). Eftersom hans nacke och huvud måste hållas orörliga kunde Lin inte röra hans huvud för att undersöka honom. Det var inte förrän i slutet av juli som hon upptäckte att det fanns ett annat hematom på hans bakhuvud. När hon frågade doktorn och bad om att få titta på hans journaler, blev den ansvarige doktorn väldigt nervös. Han kunde inte svara på hennes frågor och vägrade visa henne journalerna. Sjukhuset vägrade låta Rao Zhuoyuans anhöriga ta hand om honom. Den ansvarige doktorn sade att Raos tillstånd var på väg mot det bättre och att det inte fanns någon infektion. Tragedin slog emellertid till igen.

Runt åttatiden på kvällen den 5 augusti 2002 meddelade direktören för folksjukhuset i Huadu Haizhudistriktets 610-byrå om Rao Zhuoyuans död. 610-byrån meddelade då hans familj. Rao var bara 34 år när han dog. Utan godkännande från hans anhöriga skickade folksjukhuset i Huadu hans kropp till Huadus begravningsbyrå. En vecka senare hade Yu Qiang, medlem av Haizhudistriktets 610-byrå, tillsammans med direktören för Folksjukhuset i Huadu, medlemmar från Raos före detta arbetsplats (Guangzhous epidemiförebyggande center) och flera andra en diskussion och beslutade att kremera hans kropp.

Efter Rao Zhuoyuans död åkte den kvinnliga polisen Wen Chunlan från Haizhudistriktets 610-byrå till hans frus arbetsavdelning för att sätta press på henne och för att förtala henne och svartmåla henne hos tjänstemännen.

I Kina pågår förföljelsen av Falun Gong-utövare fortfarande. Rao Zhuoyuans anhöriga lever fortfarande under terror och förtryck. Hans äldre bror Rao Chaoyuan hålls fortfarande kvar i verkstad nummer 3 vid den fjärde divisionen i Sihuis stadsfängelse i Guandongprovinsen, och ett av hans ben är brutet (som tidigare rapporterats av Clearwisdom.net; för mer information, ring 011-86-758-3301012).

I Guandongprovinsen är många utövare fortfarande olagligt internerade i olika center för hjärntvätt (så kallade rättsskolor/omskolningsläger), tvångsarbetsläger och fängelser. Ett exempel är utövaren Li Hongling, en engelsklärarinna från Zengchengs andra mellanstadium, internerad i arbetslägret Chatou i Guangzhou. Hon har hungerstrejkat i ett halvår och hennes liv är i fara. Under slutet av förra året tillfångatogs dessutom Yuan Ming, en ung och vacker lärarinna från en högskola i Guangzhou, och togs till Guangzhou omskolningsläger i Chatou. Hon har inte hörts av sedan dess.

Godhjärtade människor, vi behöver er hjälp för att få ett slut på denna förföljelse!

Översatt från: http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2005/3/6/58199.html
Kinesisk version: http://www.minghui.org/mh/articles/2005/2/12/95345.html