Självkritik och självrannsakan: Ska vi ge igen när andra retar upp oss?

Det finns ett ordspråk som säger: “Tanden kan också bita tungan”. Vid personliga kontakter är det oundvikligt för människor att käbbla. Hur ska vi efter en konfrontation eller friktion hantera de personliga relationerna?

När jag var ung lärde jag mig från läroböckerna ett citat av ordförande Mao Zedong. Det löd: ”Om någon inte retar upp mig kommer jag inte att reta upp honom, men om han retar upp mig så kommer jag absolut att reta upp honom också.” På den tiden trodde jag att det ordförande Mao sade var helt sakligt. Följaktligen tog jag som alla andra Maos ord som ett motto, att ingen i framtiden ska försöka reta upp mig eller trakassera mig, för jag kommer inte att låta saken vara! Tro inte att jag är rädd för dig! Jag agerade som en stridande tupp. Jag var inte rädd för att bli trakasserad eftersom jag var helt förberedd på det. Jag blev mycket beräknande och antog principen om tand för tand [öga för öga, tand för tand], och gav igen för alla anfall på mig, till och med till den utsträckningen att jag skadade andra och ändå tyckte att det var jag som var offret.

Efter att ha präglats av kommunistpartiet under många årtionden har i dagens Kina principen om tand för tand och sättet att slå tillbaka på ondska med ondska, skadat oräkneliga människor. Många människor känner att de lever i ökenliknande mänskliga relationer och det är en bitter erfarenhet. Efter att ha läst ”Nio kommentarer” av Epoch Times upptäckte jag att det kinesiska kommunistpartiet avsiktligt har förgiftat våra sinnen med attityden tand för tand. Det har lett till att människor är extremt beräknande vilket utvecklar fiendskap och hat emot andra. Det har förgiftat våra hjärtan och sinnen och var likvärdigt med att få oss att svälja den bittra frukten.

Motsatsen till tand för tand är att vara förlåtande. Vad innebär det att vara förlåtande? Det har sagts:

“Om vi stampar på jasminblommorna och de ändå lämnar sin behagliga doft på våra fötter så är det att vara förlåtande!”

”En person som inte förlåter andra ger inte sig själv något andrum i framtiden eftersom alla är lätt kan göra misstag och då skulle behöva förlåtelse vid de tillfällena.”

“Att inte vara förlåtande är att demontera den bro vi måste gå över.”

“Att inte vara förlåtande är att bära den tunga bördan av ett stenblock på axeln för resten av livet och att leva i en förvrängd, meningslös och löjlig illusion utan vänner. Att vara förlåtande är att öppna upp sitt hjärta för att inhysa rikliga himmelska gåvor och nåd.”

Västerländska religioner betonar universell kärlek och att älska sina fiender. De har ett talesätt som säger att man ska vända andra kinden till när andra slår en. De gamla kinesiska konfucianerna var mycket noga med lärosatsen om att ha överseende och tålamod med minimikravet att:

“Gör inte mot andra det du inte skulle vilja att andra gjorde mot dig.”

“Att ge efter är otvunget och långtgående.”

“Fientlighet är att ta andras fel för att plåga sig själv.”

“Fiendskap ska lösas upp och inte skapas.”

När man tar ett steg åt sidan är det inte svårt att lägga märke till att om vi väljer att hämnas så kommer vi bara att få fler fiender och således bli inblandade i bitterhet. Men om vi väljer att vara förlåtande kommer vi att få fler vänner och världen kommer att bli en bättre plats. Om vi väljer i enlighet med våra vanliga mänskliga känslor väljer vi att vara förlåtande. Men det kinesiska kommunistpartiet har inpräglat en hämndens ideologi i oss vilket faktiskt bara är för att öppna upp en väg för dem.

Låt oss från och med denna dag börja vara förlåtande mot människor omkring oss. Världen kommer då att bli en bättre plats att leva i.

Översatt från: http://www.pureinsight.org/pi/articles/2005/3/7/2818.html