Erfarenhet från Hungerstrejken den 20 februari i Stockholm

Hej alla,

Jag vill dela med mig av min erfarenhet i mitt deltagande av hungerstrejken igår. Denna gången vill jag verkligen försöka att vara ärlig mot mig själv och er alla andra.

Aktiviteten såg jag som ett ytterligare steg till att möta människor och få berätta om grymheterna som kommunistpartiet begått.

Hela dagen kände jag smärtan inom mig av det tredje brevet som Gao Zhisheng skrivit (finns att läsa här) och den strid som nu utspelar sig i Kina.

Jag kände hur mycket varenda människa i Kina nu i slutstriden kämpar för att bryta sig loss ur ondskans grepp (KKP) och få en chans till räddning. Fler och fler vaknar upp ur en långvarig mardröm av förtryck som ingen i västvärlden någonsin kan föreställa sig. Ondskans järngrepp håller på att släppa taget mer och mer. Många har under stort förtryck och tvång gjort dåliga saker då kommunistpartiet inte givit de någon annan chans. Av hela mitt hjärta vill jag avslöja dessa grymheter till världen.

Den kinesiska befolkningen där många gudar reinkarnerades från höga nivåer har mördats, förföljts, smutskastats, blivit förda bakom ljuset, inte fått någon som helst möjlighet till att tänka eller gå själva, de har aldrig fått någon möjlighet till fri vilja, de har tagits ifrån det fantastiska kulturarvet, de har tvingats till kriminalitet, droger, familjer har splittrats, barnen har inte fått vara barn utan tvingats in i vuxenvärlden direkt, flickor som föddes var inte välkomna och dödades innan de fått uppleva sitt första år, att tro och finna harmoni i själen och i livet fanns det inget tal om, mer än ett barn fick man inte ha, och när världens moral håller helt på att försvinna och många i världen har tappat hoppet för livet och framtiden, sprider sig ett ljus av sanning, godhet och tålamod från Kinas land som åter ger världen en tro på framtiden. Gudar och Gudinnor som stigit ner till världen för att ge människan frid och harmoni, dör en efter en under tortyr i polisförvar på order av KKP. Allt detta på grund av ett parti av dess grymmaste slag! Och jag kan bara fortsätta med alla grymheter kineserna fått utstå. Gao Zhisheng beskriver detta så bra i alla hans brev. Allt detta ville jag berätta.

När jag igår påbörjade min hungerstrejk var anledningen den att ge kraft åt dem i Kina som kämpar för att bryta sig loss denna den grymmaste av fångenskap. Jag vill berätta för så många som möjligt om denna grymmaste fångenskap som finns på vår jord idag. Med detta i åtanke tog jag modet igen att ringa runt till politiker, journalister och andra människor och informera om denna hungerstrejk. Så att de som kämpar i Kina (för att inte ljuset från Gudar och Gudinnor slocknar helt) Inte en enda till skall dö i polisförvar och inte en enda till skall döda en godhjärtad och oskyldig människa med tvång från KKP.

En efter en ringde jag och berättade om vad som stod i Gaos brev om grymheterna som pågår i Kina idag och jag la inte på förrän hon/han hade förstått vikten av att stödja och agera i saken. Jag talade från hela mitt hjärta.

När jag satt och ringde kom många fasthållanden upp. Nu sitter jag själv igen medan de andra utövarna sitter tillsammans vid kinesiska ambassaden. Varför drar jag mig alltid undan och är för mig själv? Jag är ingen bra utövare som hela tiden drar mig undan. Det är bra att gruppen är för sig själv då jag bara stör dem med mina fasthållanden. Allt detta för att jag inte själv vågar titta på mina egna fasthållanden som kommer upp tillsammans med andra utövare. Min rädsla för att göra fel, mitt behov av bekräftelse och att inte kunna förlåta mig själv i de misstag jag gör. Men jag fortsatte att ringa runt.

Jag fortsatte hungerstrejken med att möta upp två andra utövare för att gå till andra media i Stockholm.

På eftermiddagen var vi på Sergelstorg där vi läste upp uttalanden om anledningen till varför vi hungerstrejkade (finns att läsa här) Det var kallt men det värmde för var gång någon stannade upp för att lyssna eller titta på vår utställning om det kinesiska kommunistpartiets blodiga historia.

När jag lämnat utställningen hos en utövare och var på väg hem kände jag hur en enorm trötthet kom över mig och alla mina fasthållanden tittade fram igen. En av de andra utövarna hade varken druckit vatten eller ätit (jag hade druckit vatten) och jag visade upp min icke-kultiverares sida för den utövaren. Jag kände mig så dålig när jag körde hem. Inte ens kunde jag hungerstrejka!

Plötsligt dyker MC Donalds skylten upp på vägen och jag kan inte motstå frestelsen och gick in och köpte en cheeseburgare. Så var det med den hungerstrejken, tänkte jag, och kände mig urusel. Jag tog upp Zhuan Falun och böjade läsa Lunyu sakta för mig själv. När jag läst klart kom en varm vind mot mig och jag kände Mästarens närvaro. Jag fick insikten om att denna aktivitet inte handlade om vikten att delta i hungerstrejken eller inte utan det handlade om att sprida sanningen om KKPs ondskefulla gärningar och stödja Gao och de andra i Kina så gott jag kan i min situation där jag befinner mig just nu.

Samtidigt som jag får denna insikt rinner tårarna ner för mina kinder och en äldre dam som sitter vid bordet bredvid undrar hur det är fatt? Jag berättar allt jag gjort under dagen, om hungerstrejken och att jag känt mig så dålig då jag nu satt och åt en hamburgare på MC Donalds. Hon log ett vänligt leende mot mig och sa att jag visst gjort mycket bra saker under dagen och nått många människor (även henne) om situationen i Kina. Hon fick en flyer och Nio kommentarer om kommunistpartiet och tackade så mycket för samtalet.

På vägen hem kände jag mig mycket lugn i hjärtat. Väl hemma satte jag på datorn för att titta på mina mail och till min glädje fann jag ett mycket fint mail från en av ledarskribenterna som jag kontaktat och givit Nio kommentarer om kommunistpartiet i bokform som tack för en artikel de publicerat i tidningen.

Denna Hong Yin kom till mig igår när jag satt vid datorn.

Ta ett språng ut ur Trefaldiga Världen

Inte bry sig om vanliga människors lidande och glädje

är kultiverare

inte hålla fast vid världslig vinst och förlust

är Arhat

Li Hongzhi maj 1995

Detta blev ganska långt. Hoppas ni ursäktar mig för det.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uttalande inför Hungerstrejken den 20 Februari 2006

Från kl.06.00 den 20 februari tills kl. 06.00 den 21 februari kommer jag att utföra en 24 timmars sympati hungerstrejk till stöd för den globala stafetthungerstrejken som initierades i Kina den 4 februari i år av Gao Zhisheng, en framstående försvarsadvokat från Peking.

Motivet till min hungerstrejk är att det fria ordet och demokrati även skall gälla i dagens Kina.

Dagligen talas det om det nya öppna Kina med dess snabba ekonomiska utveckling. All världens storföretag står i kö för etablering i Kina. Alla vill ta del av världens största marknad.

Men

Vem tänker på den enkla bonden som står med lien kvar i handen som fått sitt risfält beslagtagits av de kinesiska myndigheterna
Vem tänker på industriarbetaren som med värkande rygg tillverkar våra skosulor 11 timmar om dagen utan möjlighet till vila eller toalettbesök
Vem tänker på den kinesiska lilla flickan som tvingas lyssna på partipolitiska utspel på förskolan istället för göra sandkakor i sandlådan
Vem tänker på gruvarbetarens hustru som står utan inkomst till sin familj då maken dött en mörk död i en gruva någonstans i Kina
Vem tänker på den lyckliga kinesiska familjen som plötsligt en dag står utan bostad då den kinesiska myndigheten rivit huset då en skyskrapa skall byggas på stället inför OS 2008
Vem tänker på den unga kinesen som en gång stod på himmelska fridens torg och blev överkörd av en stridsvagn och blev sittandes i rullstol för resten av sitt liv
Vem tänker på kinesen som gått underjord för att han har funnit inre frid med hjälp av den kristna tron
Vem tänker på den kinesiska studenten som sitter på ett Internet kafé och vill söka på ordet demokrati och mänskliga rättigheter men får inget svar
Vem tänker på kinesen som vill följa principerna Sanning, Godhet och tålamod i sitt liv men torteras till döds i polisförvar

Stanna upp en stund och tänk efter hur situationen egentligen är i Kina?
Vilka glasögon har du på dig när du tänker på Kina?
Är det vinst och pengar glasögon du har på dig för att tjäna en förmögenhet på den kinesiska befolkningens bekostnad eller är det freds och frihets glasögon du har på dig som ser igenom den kinesiska regimens manipulation av omvärlden?

Den gången du reser på semester till Kina snälla ta på dig glasögonen som ser igenom de kinesiska myndigheternas indoktrinering och förtryck så som Gao Zhisheng har sett igenom med sin glasögon sitt lands grymma tyranni.

Tack för mig!