Den 9 mars 2006 åkte jag till Jiuzhan och tänkte dela ut "Nio kommentarer om kommunistpartiet" men anhölls innan jag ens hunnit något exemplar. Jag var i Jizhuans pappersfabrik när polisen kom och anhöll mig olagligt efter ett tips.
Ett par poliser släpade mig till Jiuzhans polisstation. Jag log och började berätta sanningen om Falun Gong för dem. Jag sade, "Jag har bott i Jiuzhan och idag kom jag hit för att berätta sanningen om Falun Gong." Jag fortsatte, "The Epoch Times har publicerat en serie ledarartiklar för att avslöja det kinesiska kommunistpartiets (kkp) brott sedan det kom till makten. Kkp har dödat miljontals människor. Värst av allt är att de har torterat ihjäl Falun Gong-kuiltiverare som följer principerna sanning, godhet och tålamod." Poliserna ville inte lyssna. De satte handfängsel på mig och körde till min bostad. När de hade genomsökt bostaden och beslagtagit flera foton av Läraren, Lärarens senaste artiklar och sanningsklargörande material om Falun Gong släpade de mig tillbaka till polisstationen.
De placerade mig i en särskild järnstol och satte fast mina fotleder, handleder och överdelen av kroppen. En polisman sade, "Du är äldre än mig. Så fort du talar om för oss varifrån du har fått ditt material så släpper jag dig. Tänk på dig själv nu. Du behöver inte gå igenom det här." Jag tänkte, "Jag kommer inte att ge någon information till de här fördärvade poliserna. Jag kommer aldrig att ge dem en chans att förfölja mina medutövare." Polisagenten fortsatte att hota mig men jag ignorerade honom och till sist gav han upp.
Sedan kom polischefen in i rummet med två polismän. De var fulla och började att tortera mig. Jag sade lugnt till dem, "Ni borde inte alls tortera mig!". Polischefen sade, "Men det kommer jag att göra! Jag kommer inte bara att tortera dig, jag kommer att få in dig på ett tvångsarbetsläger också innan jag är klar med dig!"
Polisen hällde sprit och någon flytande drog på en handduk och stoppade den i munnen på mig och täckte över min näsa med den. Därefter band de fast mitt huvud i stolen med ett bälte så att mitt ansikte vändes uppåt och därefter hällde de drogblandningen över handduken. De brydde sig inte om om jag andades eller inte. Jag använde tungan för att undvika att svälja blandningen och de hällde nästan en hel flaska över mig. Jag kräktes tillslut över kläderna, golvet och stolen.
Efter det tog de en tändare och brände mina fingertoppar och tår. Sju av mina fingrar och min vänstra stortå fick allvarliga brännskador och naglarna blev alldeles svarta. De har fortfarande inte läkt och såsar och varar. Smärtan är svår att uthärda nu men när jag utsattes för tortyren var den ännu värre. Jag ville nästan dö.
Senare gav de mig elektriska stötar med en elektrisk batong och slog mig med en träklubba. Tillslut blev de trötta och en av poliserna tog loss mig från stolen och drog ner mig på marken. En polis drog hela tiden mina armar bakåt och höll mina ben raka. Polischefen lade en tjock järnstång över benen. Han satte sig överst på järnstången för att lägga på extra tyngd. Smärtan var obeskrivbar. Därefter pressade de min överkropp framåt, satte en stol bakom min rygg och en polis satte sig på den och tvingade min överkropp framåt mot marken. Samtidigt drog han upp mina armar bakåt och uppåt under tiden som han satt på min rygg. Tortyren var mycket smärtsam. Än idag har jag jätteont i både axlar och armar.
Efter tortyrnatten så lämnade de mig ändå inte ifred. De band fast mig i stolen och släppte inte loss mig förrän på morgonen. Baksidan av händerna var då alldeles svullna och mina ben var blåa. Jag kunde inte gå.
Vid middagstid dagen efter (den 1o mars 2006) tog polisen mig till Fengmanområdets interneringscenter. Jag frågade dem, "Vad för slags drog hade de blandat i spriten?" De svarade, "Det var en giftig drog." Polischefen pekade på mig och sade till den andre polismannen, "Det här är en bra person." Jag frågade polisstationen, "Eftersom du tycker att jag är bra. Varför tar du mig hit?" Han svarade inte.
Jag fick feber. Jag frös och skakade. Hela kroppen skakade. Smärtan var svår att uthärda. Mixturen de hade givit mig brände i ansiktet. Håret och kläderna var smutsigt efter kräkningen. Sedan den dagen hade jag ofta kramper. Läkaren på interneringscentret ansåg att de berodde på drogen. Jag avgiftades i två veckor och efter det upphörde kramperna. Jag överlevde giftet men hade fortfarande ont i kroppen och kände mig oklar i huvudet. Jag låg till sängs i ca två veckor. Interneringcentrets chef och läkaren ville att Jiuzhanpolisen skulle skicka hem mig. De sade att de skulle göra det och kom och hämtade mig, men istället fördes jag och tre andra utövare sedan till Heizuizis kvinnofängelse i Changchun.
Jag behöll mina upprätta tankar och sade till polisen, "Jag har inte begått något brott. Det är ni som begår brott. Ni förföljer mig och nu försöker ni att fängsla mig. Jag vägrar att sätta min fot där. Det är ni som är brottslingarna. Det är ni som borde låsas in." De släpade in mig på fängelset.
På fängelset började jag att berätta vad jag hade varit utsatt för och visade mina fingrar. Tvångsarbetslägrets personal tittade på fingrarna och sade genast, "Vi kan inte ta henne. Släpp henne." Jiuzhanpolisen vägrade och släpade iväg mig någonstans där det inte fanns någon annan i närheten och började att sparka på mig och utbrista, "Jag kanske inte får in dig nu, men kommer att göra så att du får ett helvete!"
De smidde en plan och tog mig först till Changchuns sjukhus där de sade till en läkare att skriva ett intyg på att jag gott och väl kunde vistas på ett tvångsarbetsläger och därefter körde de mig tillbaka till Heizuizis tvångsarbetsläger för kvinnor. Klockan var 18 på kvällen och den här gången tittade kvinnan som skickat iväg mig förra gången först på läkarens intyg och sedan återigen på mina händer. Hon sade, "Nej. Hon kommer att få en infektion i händerna som gör att hon inte kan arbeta. Vi kan inte ta henne." Jiuzhanpolisen stod på sig men kvinnan hade bestämt sig för att inte ta emot mig. Till sist gav de upp och tog mig till stationen. Jag frös och hade ont. De höll mig kvar till midnatt.
Jiuzhan Police Station in Jilin Economic Development District
Tel: 86-432-3058487
Address: Jiuzhan Street, Jilin City, Jilin Province 132101
Police Chief: Mr. Li Ruifeng
Deputy Police Chief: Mr. Ling Yunfeng
Other involved policemen: Ma Wanshen, Ju Songmou, Wang Jian, Yang Mingyu and Feng Mingyuan
Public Security Branch in Jilin City Economic Development District
Address: Jiuzhan Street, Jilin City, Jilin Province 132101
Tel: 86-432-3054110
Police Chief: Mr. Li Xinhe
Political Committee Member: Mr. Cao Qingwei
Deputy Police Chief: Mr. Tang Gang
Jilin Province Procuratorate: 86-431-7632000
Jilin Province Judicial Hall: 86-431-2799382, 86-431-2797739
Engelsk version: http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2006/5/29/73862.html
Kinesisk version: http://www.minghui.org/mh/articles/2006/4/29/126304.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.