Samarbeta i stillhet med Fa-upprätande aktiviteter och kultivera bort strävan efter att genomföra ”betydelsefulla projekt”

Jag blev nyligen färdig med att memorera den andra föreläsningen i Zhuan Falun. Tidigare hade jag ett envist fasthållande till att ”göra viktiga saker”. När jag hade memorerat den här föreläsningen kände jag att det fasthållandet hade blivit svagare. Jag brukade vara avundsjuk på utövare som bodde i storstäderna. Jag tänkte att de befann sig i Fa-upprätandets frontlinje. För mig var sakerna som de utförde, stora och betydelsefulla och den mäktiga dygd som de hade samlat var mycket stor. Ända sedan jag började arbeta med teknisk support åt ett Dafa-projekt, har jag känt att jag inte utnyttjade hela min potential. Att skriva kod var inget som jag ville göra eller var särskilt bra på, men det fanns saker som ingen annan gjorde. Jag hade inget annat val än att lära mig det som krävdes för att utföra uppgifterna. Fast jag tänkte alltid att jag var bättre lämpad att delta i de andra storskaliga aktiviteterna. Vid ett tillfälle när mitt kultiveringstillstånd inte var särskilt bra, gick det så långt att jag “hotade” min make med att säga upp mig från mitt arbete och flytta till New York. Det smärtade mig att läsa om andra projekt och viktiga aktiviteter och det grämde mig att jag inte var en av utövarna som deltog i just de aktiviteterna.

En dag för inte så länge sedan kände jag att jag plötsligt blivit av med en stor andel av substanserna som fått mig att känna mig på det viset. Jag förstod från djupet av mitt hjärta att vi alla i grunden kultiverar, assimilerar oss till Dafa och räddar levande varelser. Bara det är saker som ett liv har väntat i tiotals miljoner år på. Vi är inte här för att utföra stordåd som ska skaka himmel och jord. Vi är här för att göra de tre sakerna. Jag fick en än djupare förståelse för vad Läraren förklarade i Philadelphia om att utövare skulle samarbeta väl. Jag har fått oerhört stor nytta av att memorera Fa och jag har märkt en väsentlig skillnad i mitt liv.