Min förståelse av hur man kan hjälpa andra utövare att göra sig av med fasthållanden

När utövare verkar drabbas av sjukdomskarma eller prövningar inom familjen, menar en del utövare att det beror på ”deras fasthållanden” eller ”brist på upprätta tankar”. Därefter pekar de ut deras fasthållanden. Utövarna som kritiseras vet inte hur de ska hantera problemen. Dessa utövare pekade ibland ut de andras fasthållanden genom att avspegla sina egna föreställningar och fasthållanden. Utövarna som kritiseras har svårt att acceptera det och vänder sig emot den anklagande tonen och uppträdandet. De känner sig pressade, men kanske fortfarande inte inser vilka fasthållandena är. Utövarna som pekade ut fasthållandena gjorde det naturligtvis för att de skulle kunna förbättra sig. Varför blev det inte fallet då?

Läraren förklarade i ”Fa-föreläsning i Los Angeles”:

“Förbättring för en kultiverare kommer definitivt inte av att man pekar finger, inte heller är det ett resultat av min kritik av er som er Mästare eller från att ni pekar finger åt eller kritiserar varandra. Det kommer av att ni kultiverar er själva.”

Jag tycker personligen inte att man ska peka ut en annan utövares fasthållande på det sätt som jag nyss beskrev. Sådan kritik bara befäster de gamla krafternas arrangemang och ger de onda krafterna en ursäkt att förfölja utövare. Det är till nytta för de onda krafterna och gör det svårare för utövaren att bli av med prövningen.

När en utövare ställs inför en prövning är han eller hon som en person som ramlat ner i vattnet och kämpar för att hålla sig flytande. Han eller hon behöver hjälp för att komma därifrån. Det första vi bör göra är därför att räcka ut en hjälpande hand så att vederbörande kan ta sig ur ”vattnet”. Oavsett vilka fasthållanden personen har bör vi först hjälpa honom ur prövningen, studera Fa med honom och stärka tilliten till Läraren och Fa, så att han kan eliminera fasthållandet genom att kultivera i Fa. Vi ska inte stå på stranden, peka finger åt honom och säga, ”Du har fasthållanden” eller ”Du borde se inåt och ta reda på varför du föll i vattnet. Du kommer att kunna ta dig upp när du ser fasthållandet och när du har upprätta tankar.”

Nu menar jag förstås inte att vi inte ska peka ut andra utövares fasthållanden när vi upptäcker dem. Om vi inte pekar ut andra utövares brister utan har attityden att ”allt är nog bra”, då går vi till överdrift åt det andra hållet och tar varken ansvar för oss själva eller andra utövare. Om en utövare befinner sig i svårigheter, har han någon slags fasthållande som han inte är medveten om eller som han inte har gjort sig av med ännu. När vi betraktar andra dömer vi dem ofta med våra egna föreställningar, men vi kanske inte uppfattar den verkliga situationen. Om vi snällt pekar ut en annan utövares möjliga fasthållande med stor förståelse och tolerans, utan avsikt att kritisera och utan dömande ord, då kanske det är lättare för utövaren att ta till sig det. Läraren har sagt:

“Vad jag har lärt er är inte bara Dafa, jag har också lämnat mitt uppträdande till er, i arbetet kan ens sätt att tala och ens goda hjärta, plus sakliga argument, ändra en människas hjärta, medan en order aldrig kan göra detta!” (“Klartänkthet” från Det essentiella för flitiga framsteg)

Om vi följer Lärarens riktlinjer kommer utövaren med prövningar att ta emot vår hjälp. Bara om vi hjälper en utövare att stärka tilliten till Läraren och Dafa och bli mer övertygad om att han kan göra sig av med sitt fasthållande genom att kultivera Dafa, kan vi verkligen hjälpa honom.

Utövaren som utsätts för prövningar bör se inåt, fullständigt förneka de gamla krafternas arrangemang och försöka hitta sina fasthållanden och föreställningar för att kunna eliminera dem. När han kritiseras bör han hålla sinnet lugnt, rätta till eventuella misstag som han begått eller vara vaksam om han inte begått dem.

Med andra ord, om alla utövare verkligen kan kultivera sig själva, alltid tänka på andra främst, visa förståelse och tolerans mot andra utövare, hålla sinnet lugnt, så kommer vi att skapa bättre förutsättningar för att göra de tre sakerna som Läraren ber oss göra och vi kommer att göra ett bättre arbete för att rädda levande varelser.