Det fanns en gång en person vid namn Xue Tan som tog sånglektioner hos Qin Qing. Efter en tid bad han om att få återvända hem eftersom han tyckte sig ha lärt sig allt han kunde lära sig av Qin Qing. Så var dock inte fallet.
Qin Qing blev inte arg och inte heller försökte han stoppa Xue Tan från att åka hem. Qin ordnade istället en bankett för honom. På banketten sjöng Qin sorgsna sånger för Xue. Sångerna var så fantastiska att till och med den närliggande skogen blev rörd och molnen verkade stanna upp för att lyssna.
Xue skämdes djupt och förstod att han varit arrogant och fortfarande hade mycket att lära från Qin. Han ursäktade sig därför inför sin lärare och bad om att få stanna för att studera vidare. Efter det vågade Xue aldrig mer be om att få återvända hem igen.
Faktiskt, oavsett om det gäller konst, andra förmågor, kultivering eller kunskap, så är allt oändligt för människan. Självtillfredsställelse och arrogans kommer endast att begränsa en person och de gör det omöjligt för honom att fortsätta utvecklas. Endast med en stor blygsamhet och respektfullhet kan man nå sina studiemål. De som verkligen är kapabla behöver inte skryta eftersom människor naturligt kommer att se deras förmågor. De som är arroganta eller skrytsamma är dock alltid ovärdiga sina namn eller titlar.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.