När jag memorerade Fa låstes visdomen upp och sinnet vidgades

På vintern 2001 lämnade jag allt bakom mig och trotsade snöovädret. Jag begav mig till Himmelska Fridens torg för att fullgöra mitt historiska uppdrag. På Himmelska Fridens torg ropade jag från djupet av mitt hjärta “Falun Dafa är bra!” och ”Återupprätta min Mästares rykte!” Jag internerades, trots att jag inte begått något brott och fördes senare till ett lokalt interneringscenter. Jag vill här uttrycka mina erfarenheter av att studera och memorera Fa under tiden i fängelset.

Under interneringen ångrade jag mig djupt över att jag inte hade memorerat Mästarens artiklar tidigare och det kändes tomt i hjärtat. Till sist fick jag sällskap i cellen av andra utövare som hade tillgång till flera av Mästarens artiklar. Jag kommer ihåg när jag fick låna Mästarens artikel “Att tala om Fa”. Jag hade bara en natt på mig att memorera den. Jag blev så lycklig över tillfället att jag bestämde mig för att sitta uppe hela natten och memorera hela artikeln. Jag sov inte en blund den natten. I ljuset, som lyser dag och natt i cellen, graverade jag in hela artikeln ”Att tala om Fa” i hjärtat. Jag fortsatte med att memorera artiklar och smälte på ett naturligt sätt in i Fa och gjorde mig hela tiden av med olika fasthållanden. Jag fick till och med en förståelse av orsaken till att jag torterades så grymt av de ondskefulla vakterna. Samtidigt som jag smälte in i Fa öppnades min visdom alltmer och jag fick ständigt nya insikter.

Vid ett tillfälle när jag memorerade Fa, kom jag att tänka på en mening som Mästaren hade sagt:

“Så, jag säger till er att ni kan inte nå Fullbordan om ni inte älskar era fiender. (Applåd) De ondskefulla varelserna som skadar Dafa utgör ett undantag.” (”Fa-föreläsning vid erfarenhetsutbyteskonferensen i Kanada”)

Jag kände mig skakad och insåg att om jag verkligen kan älska mina fiender, så kan jag naturligtvis älska alla människor i hela världen. Har jag i så fall några fiender? Då skulle varken glädje, ilska, sorg eller njutning bland vanliga människor existera längre. Då skulle man verkligen känna sig “osårbar”. Jag kände hur mitt sinne vidgades av Fa, hjärtat blev större och de vanliga mänskliga känslorna försvann. Därefter hade jag en dröm i vilken en person kom och hämtade ut mig från fängelset. På morgonen därpå blev jag verkligen hämtad och kunde lämna interneringscentret. Jag har vandrat stadigt på Fa-upprätandets väg sedan dess.

Genom att berätta om det jag upplevde för sex år sedan, vill jag bara förklara att fantastiska och övernaturliga saker kan inträffa efter att man smälter in i Fa och memorerar Fa! Att studera Fa väl är den grundläggande garantin för att vi ska kunna bistå Mästaren i Fa-upprätandet.

Detta är bara min personliga förståelse.