Historier från det forntida Kina: Stor visdom

Han Qi, en högt rankad ämbetsman från Songdynastin, sade en gång: ”Vi skall behandla både en ädel och en dålig människa likadant, med ärlighet. Om vi vet att han är dålig borde det räcka att vara bekant med honom.” Vanligtvis när vanliga människor träffade en dålig person som lurade andra brukade de avslöja hans plan. Han Qi var däremot annorlunda. Han visste klart de dåliga tankarna hos en dålig människa men han tolererade dem och lät de inte påverka honom.

Alla vill vara med de ädla människorna och det är enkelt att vara ärlig tillsammans med dem. Men det är mycket svårare med en dålig människa. Den vanliga människans mentalitet är att om du är snäll mot mig så är jag snäll mot dig, om du inte är snäll mot mig varför skulle jag då vara snäll mot dig? Med den mentaliteten pekar vi omedelbart ut andras problem när vi ser dem och som konsekvens gör detta den dåliga människan arg och väcker hos denna tankar om hämnd.

Vi tolererar inte andras misstag eller orenhet eftersom vi betraktar oss själva som rena. Faktiskt är detta på grund av att vi inte har lagt in dygden djupt i våra hjärtan. Vi borde observera andra och inte peka ut deras tillkortakommanden. När vi avslöjar andras svagheter visar vi vårt ogillande och förakt mot andra. Motivet för detta kommer från vår likgiltlighet och ilska. Vi har inte barmhärtighet nog för att hjälpa andra. Om vi är lugna i hjärtat och inte bryr oss om vad andra kan tycka kommer vi inte att vara så engareade i andras styrkor och svagheter.

Samma sak gäller när vi har konflikter på arbetet eller är med andra. Om vi inte kan tolerera andras tillkortakommanden är det mer troligt att vi får fiender. Till och med bland vänner händer det att du dömer ut andra och att andra dömer ut dig. Till slut hamnar du i en fientlig situation och olyckor uppkommer. Premiärministern Kouzhun från Songdynastin är ett typiskt exempel. Han var väldigt rättfram och kritisk till familjen Dingweis fjäskande personlighet och pratade med honom öppet inför andra. Dinghui kände sig förolämpad och hjälpte därför andra att få makt och bannlyste Kouzhun.

Barmhärtighet betyder inte att man inte kan skilja på rätt och fel. Snarare betyder det att man vet att andra lurar och sårar en, men är tillräckligt öppen i sinnet för att inte känna hat. I mitt hjärta vet jag vad som hände men på ytan ser det ut som om jag blivit lurad. De flesta kan inte uppnå detta om de inte kultiverar på en upprätt väg.

Premiärministern Koushun gjorde precis så. När han mötte en dålig person avslöjade han honom och som resultat blev de fiender med varandra och chansen att hjälpa Dinghui förlorades. Han Qi var annorlunda och när han mötte en dålig människa bemötte han denne precis som vem som helst. Han var ärlig men behöll kontakten på ytan och undvek att hamna i någon typ av spel. Ädla människor vet hur man förändrar andra med dygd och kommer inte att avvisa andra bara för att de är dåliga. Andra kommer lätt att kunna acceptera oss om vi är toleranta.