Europeiska Fa-konferensen 2007: Min kultiveringsresa

Jag började läsa Zhuan Falun i september 2005, men jag hade kultiveringserfarenhet från tidigare.

Jag hörde talas om Falun Gong redan 1997. På den tiden visste jag ärligt talat inte vad det handlade om. Min man hade just börjat utöva. Vårt äktenskap var i kaos precis innan.

Min mans humör var extremt dåligt, milt sagt, vid den tidpunkten. Jag hade ett mycket krävande arbete, tre barn att fostra och min hälsa var dessutom dålig. Sett från en vanlig persons perspektiv var mitt tålamod ganska bra men det hade sina begränsningar. Mot min egen vilja kände jag att den enda utvägen var att skiljas.

Jag insåg att skilsmässan var på fullt allvar från min sida. Min man pratade med mig en natt tårfylld och berättade om Falun Dafa-utövandet som han hade påbörjat och att han ville bli en kultiverare. Han berättade för mig att boken talade om många goda saker och att man skulle följa principerna i boken. Han tillät inte någon skilsmässa, utan han skulle i stället arbeta på att förbättra sin karaktär. Han bad mig att ge honom tre år, för att förbättra sitt sinne och för att bli en bättre människa. Hur skulle jag kunna vägra honom detta tillfälle att rädda vårt äktenskap? Han ville göra ansträngningen och att hade tilltron att han kunde förändras, Falun Dafa måste vara bra.

Under de månader och år som följde, visste jag inte vad boken ”Zhuan Falun” innehöll. Jag hade inte drivkraften att öppna boken, trots att min man uppmuntrade mig att läsa den. Emellertid stödde jag honom på hans kultiveringsväg och jag följde med honom på erfarenhetskonferenser. Efter att lyssnat på några berättelser var jag förvånad över att lyssna till hur kultivering kan förbättra ens karaktär och välmående. Några berättelser som jag hörde hindrade mig att förstå när de använde ord som att möta det onda och demoner. Jag läste en hel del flyers om förföljelsen av Falun Gong-utövare och jag kunde hjälpa till med att klargöra sanningen, speciellt när jag hörde att utövarnas engelska inte var så bra, då kunde jag ta steget att hjälpa till.

Under Dafa-aktiviteter utomlands blev jag två gånger tagen för att vara spion och en gång i Houston, där det var en fredlig protest, jagades jag runt området, därför att jag inte gjorde upprätta tankar som alla andra. Personen som jagade mig ville fotografera mitt ansikte som han trodde att jag gömde mig för kameran, men i själva verket försökte jag skydda mig från regnet! Jag blev ganska upprörd över den här händelsen och tilliten till min man och till kultiveringen tog ett steg tillbaka. Jag hade dåliga tankar om Falun Dafa och jag tyckte att min man och utövarna var knäppa när de ville lära sig något sådant. Det var mitt vanliga mänskliga tänkande, men lyckligtvis var det bara en övergående tanke.

De tre årens prövotid för vårt äktenskap gick, utan att något nämndes. Jag var fortfarande en vanlig person utan längtan efter en Rolls Royce-livsstil – jag önskade bara en harmonisk omgivning. Först när man prövat en sak vet man vad den går för, att flitigt följa Falun Dafa principerna Sanning, Barmhärtighet och Tolerans ger resultat, och min mans positiva sinne märktes i vår familj och bland vänner. Fastän jag var en vanlig person berättade jag för dem som frågade hur han kunde förändrats så mycket, att det var på grund av Falun Dafas godhet. Det var Mästarens undervisning som räddade vårt äktenskap.

Låt mig få dela med dig vad jag såg i Göteborg 2001. Troligtvis har några av er sett det om ni var där då. Det var dagen för erfarenhetskonferensen. Det pågick bland annat en konstutställning om Falun Dafa då. Jag var utanför byggnaden och uppe i skyn visade sig en verkligt stor, vacker och färggrann cirkel. Då några utövare såg den fick de tårar i ögonen. Med mitt vanliga mänskliga tänkande tyckte jag att det inte var något speciellt och bestämde mig för att den sannolikt hade bildats på samma sätt som en regnbåge, efter ett regn följt av solsken. Därför gjorde det ingen större inverkan på mig. När jag tänker tillbaka var den verkligen, verkligen vacker, så stor och färgrik. Det var laghjulet som skyddade oss och skickade energi till området där vi var. Mästaren hade gett mig tillfälle att se skönheten hos Falun trots att jag då fortfarande var en vanlig människa.

Hur började jag då läsa Zhuan Falun i september 2005? Nå, hur skulle jag kunna undgå det, när min man beslutade att hålla en veckas kvällsstudier av Fa i vårt hus? I början måste jag ha varit ganska besvärlig för mina medutövare – jag avbröt hela tiden gruppen med många frågor eftersom jag inte tog till mig det jag läste. Jag läste den engelska versionen av Zhuan Falun. Jag hade faktisk inte något problem med språket men jag kunde bara inte förstå den.

Tillbaka i en vanlig människas tänkande, tänkte jag att jag redan visade den rätta sortens beteenden; jag var pålitlig, hjälpsam och hade ett gott hjärta. Så vad behövde jag förbättra? Varför behövde jag kultivera? Jag läste artiklar på internet där folk pratade om att möta demoner. Vad skulle hända mig om jag kultiverade? Är Falun Dafa verkligen rent? Många frågor dök upp i mitt sinne och jag kände mig förvirrad. Mitt vanliga mänskliga tänkande sade mig att kultivering, när allt kommer omkring, kanske inte var något för mig.

Emellertid, ihärdig på min kultiveringsväg, fann jag svaren på många av mina frågor. Jag kommer ihåg en dag när mina tvillingdöttrar deltog med oss i en Fa-studieträff då jag återigen ställde frågor. Min dotter avbröt mig. ”Mamma, varför fråga, läs vidare, du kommer att finna svaret.” Hon hade helt rätt! Boken Zhuan Falun innehåller alla svaren. Mästaren säger i boken ”Kultivering är din ensak, Gong är upp till Mästaren”. Jag förstod att jag måste göra mig av med mina fasthållanden. Det finns inga gränser i kultiveringen och det är upp till mig att förbättra min karaktär och att nå nästa nivå.

Innan jag lärde mig de fem övningarna, var jag van att inte ha någon känsla i min hand och i benen när jag körde långa sträckor i arbetet. Jag visste att jag satte mig själv och andra i fara om jag fortsatte att köra. Domnanden kunde kännas även när jag satt ner hemma. När jag började med övningarna, försvann detta problem långsamt. Jag tackar igen Mästaren för hans undervisning.

Ändå var jag inte tillräckligt flitig i kultiveringen och uppfyllde inte Mästarens önskan om de tre viktigaste sakerna att rädda kännande varelser. Jag sände inga upprätta tankar. När jag var i Genève och stödde paraden för mänskliga rättigheter och när vi satte oss för att hålla ljusvakan, såg jag plötsligt samma person som trodde att jag var en spion i Houston komma emot mig. Mitt hjärta slog mycket snabbt; jag tittade desperat efter min man så att han kunde skydda mig, men jag kunde inte se honom någonstans. Jag gjorde fel och låtsades sända upprätta tankar. När det var klart kom en annan utövare till mig och sade att min lotushandsposition var fel. Själv funderade jag över hur jag kunde göra en sådan icke upprätt sak som att låtsas sända upprätta tankar? Min kultiveringsnivå måste ha fallit och mitt beteende var värre än en vanlig människas! På något sätt visste jag att jag måste släppa mitt fasthållande, men jag kunde inte förmå mig själv att sända upprätta tankar. Det var som om någonting hindrade mig på min väg.

Efter att ha fått Fa, tänkte jag att jag fick så många tester på en gång. På mitt arbete vikarierade jag för min chef när han var borta. Vid ett tillfälle hade vi ett problem som kunde påverka hela företaget. När jag sökte kontakt med min överordnande chef fick jag en utskällning istället för ett tillfälle att lösa situationen och komma ur den så snabbt som möjligt och jag visste att han sökte en syndabock. Vanligtvis skulle jag ha argumenterat tillbaka eftersom jag ogillar översitteri. Emellertid släppte jag mitt fasthållande och ville förbättra min karaktär, så jag tillät min överordnade chef att få övertaget. När jag fick tillfället att avbryta, sade jag att vi kunde skylla på varandra senare om det fortfarande var aktuellt, men nu var det viktigare att ta itu med problemet vi hade. Jag visste att jag inte hade klarat testet så bra eftersom jag inte helt och hållet släppte mitt fasthållande. Jag var ju ganska uppjagad över att helt oförskylt få skulden. Jag höll tillbaka tårarna och visade dem inte för mitt tekniska team när jag ledde dem i återställningsarbetet. När vi hade jobbat klart efter en mycket lång dag, berättade jag för mitt tekniska team vad som hade hänt. De var förvånade över att jag bar det på mina axlar hela dagen utan att visa någonting.

Vid ett annat tillfälle när min chef var borta, inträffade en annan incident där min personal oavsiktligt gjorde ett allvarligt misstag. Toppchefer ville namnge och vanära den ansvarige. Jag visste vad konsekvensen skulle bli om jag gav ut namnet. Det var ett dilemma. Emellertid använde jag min förståelse av Fa när jag tänkte på hur situationen skulle hanteras. Efter att ha insett att misstaget kunde ha gjorts av vem som helst av den tekniska personalen, svarade jag att jag inte ville ge ut ett enskilt namn eftersom vi arbetade som ett team. Vi lyckas som team och om vi ibland misslyckas, så misslyckas vi även som ett team. Vid båda tillfällena, var min chef full av lovord över tålamodet och integriteten som jag visat. Jag tackar Mästaren för hans undervisning av Fa.

Jag är glad att säga att jag helt nyligen kunde lösa upp det som hindrade mig att sända upprätta tankar. De två utlösande faktorerna var:

1. Längtan inför möjligheten att se Mästaren vid Fa konferensen i Washington DC. Jag frågade mig själv under resans planering, hur jag skulle kunna få privilegiet att se Mästaren om jag inte uppfyllde det som Mästaren begärde av mig som utövare, att göra de tre sakerna.

2. Den kommande London föreställningen är så viktig; de onda krafterna vill splittra oss på alla sätt så att vi inte skulle lyckas. Hur kan jag ge efter för det onda? Vi måste vara en hel kropp i allt som vi gör!

Att komma så här långt har tagit mig lång tid. Jag vet att jag måste gå fortare framåt på min kultiveringsväg och rädda fler kännande varelser. Vid Fa konferensen i Washington DC, strömmade tårarna nerför kinderna när Mästaren klev in i föreläsningssalen,. Jag har ingen förklaring till det, men är någonstans mycket medveten om att det som Mästaren givit oss alla är mycket, mycket vackert och värdefullt.

Tack Mästaren för din värdefulla undervisning. Tack alla kära medutövare för att ni har lyssnat.