Mitt fasthållande till avundsjuka

När jag läste sektionen om “Avundsjuka” i Zhuan Falun förut tyckte jag att det var löjligt att seniormunkarna var avundsjuka på juniormunkarna, eftersom det inte alls är ett beteende som en utövare bör ha. Jag tyckte också att det inte hade något med mig att göra. Även fast jag studerade Fa om och om igen, så förstod jag inte att mitt fasthållande till avundsjuka redan var mycket uppenbart.

På min arbetsplats så är jag chef och en annan anställd är också en Dafa-utövare. Vi delar ofta förståelse och kommer mycket bra överens. Det är känt på min arbetsplats att jag är mycket bra på att skriva. Denna utövare har också en del förmågor i att skriva dokument, men är inte lika bra som jag eftersom han inte har många möjligheter att öva. Han har ändå skrivit många enastående artiklar för att bekräfta Fa. Fastän jag har skrivit artiklar dessa år för att bekräfta Fa, så är antalet artiklar som jag har skrivit och deras signifikans långt ifrån denne utövares. På ett sätt så beundrar jag hans skicklighet, men på ett annat sätt så kände jag mig obekväm när jag tänkte på att var och en av oss har våra unika skickligheter. Desto mer jag kände på så sätt desto mer så pratade andra utövare om detta och de till och med frågade om vems artiklar som var bättre. Fastän jag på ytan sa att den utövarens artiklar var bättre än mina, så tyckte jag inte på det sättet. Närhelst denna utövare berättade att många människor gillade hans artiklar och hade fått mycket bra feedback, så kände jag mig avundsjuk precis som de känslor som seniormunken har mot juniormunken. Fast då upptäckte jag inte mitt fasthållande till avundsjuka men tyckte att denna utövare hade ett fasthållande till att visa upp sig.

Mitt fasthållande till avundsjuka kunde man även se i andra aspekter. Fastän jag visste att utövare inte skulle ägna någon uppmärksamhet till pengar så hade jag fortfarande dåliga känslor när jag såg mina anställda som hade högre löner än mig. När min fru pratade om hur rika andra människor var, så berättade jag för henne att materiella tillgångar var tillfälliga och skulle vara värdelösa i framtiden. Detta skulle med andra ord betyda att jag var bättre än andra människor. Med denna sorts mentalitet så är det svårt att rädda kännande varelser.

Fasthållandet till avundsjuka är mycket smutsigt och är ett mycket känsligt ämne. Därför pratar utövare normalt inom om det här. Här exponerar jag det så att jag helt kan eliminera det. Vi behöver bli mogna i kultiveraren och behandla utövare och levande varelser med medkänsla och ett rent hjärta. På detta sätt så kommer vi att fullfölja det uppdraget som en Dafa-lärljunge har.