Hälsningar till Mästaren, kära medutövare,
I mitten av augusti gick jag igenom ett test på liv och död. Testet kom så plötsligt, så stort, att det gjorde mig rädd för att Mästaren inte längre ville ha mig, eftersom jag så länge som tre eller fyra år som Dafa-lärjunge inte hade varit flitig. Faktum är, inte nog med att Mästaren inte gav upp när det gällde mig, han arrangerade också åt mig att återgå till flitig kultivering. Dafas magiska kraft, Lord Buddhas mirakulösa välvilja, manifesterade sig än en gång i människovärlden.
År 1998, när jag var på semester i Taiwan, visade min mor Dafa för mig och jag började lära mig de fem övningarna på en övningsplats. Jag accepterade snabbt Dafa och började öva, attraherad av det fridfulla fältet på övningsplatsen såväl som principerna i Zhuan Falun.
Åter hemma i Schweiz hittade jag med hjälp av en icke utövande make, närmaste övningsplats och började studera Fa och göra övningarna tillsammans med medutövare. På mycket kort tid kunde jag tydligt känna förbättringen i mitt Xinxing och min kropp blev hela tiden renad för att bli friskare. Inte nog med att jag somnade lätt på kvällen, jag sov också hela natten igenom. Mitt humör var särskilt gott på morgonen. Jag var rörlig, kände mig inte längre tung när jag gick upp och ner och min struma botades utan medicin. Alltsedan KKP satte igång med den olagliga förföljelsen av Falun Gong den 20 juli 1999 deltog jag tillsammans med medutövare aktivt i sanningsförklarande aktiviteter för att hjälpa Mästaren. På den tiden kom jag inte på efterkälken i Fa-studierna, övningarna eller sanningsförklarandet, etc. Jag klarade allt bra.
Men alltifrån början av kultiveringen tills jag gick igenom livstestet hade jag inte förstått hur allvarlig kultiveringen är. Jag förstod inte riktigt varför Mästaren i Fa-undervisning vid konferensen i Nya Zeeland 1999 bad Dafa-lärjungarna att ”förstå Fa utifrån Fa”. Inte heller höll jag mig strikt till ”människors hela kultiveringsprocess är en process som gör att människors fasthållanden ständigt släpps” som Mästaren klargjorde i Zhuan Falun. Allt det här hade medfört svårigheter när det gällde att bryta igenom prövningar. Med tiden började jag känna mig trött på alla dessa ändlösa cykler med kultivering, tester och förbättringar. Så, driven av mänskliga fasthållanden av att söka bekvämlighet, började jag leta efter lindring i mänskliga begär när jag råkade in i konflikter i kultiveringen, och när jag inte kunde klara Xinxing-tester, såsom att se på tv, läsa vanliga människors saker på internet, prata med vänner som är vanliga människor vid middagen, gå och shoppa och göra en massa saker som jag brukade tycka om att göra innan kultiveringen. Jag fortsatte inte med Fa-studierna eller övningarna eller sanningsförklarandet förrän jag hämtat mig känslomässigt.
I detta oriktiga kultiveringstillstånd insåg jag inte vid den tiden att mina tankar hade avvikit från Fa, och jag vandrade inte rakt den kultiveringsväg som Mästaren hade arrangerat åt mig. Under inflytande av allt starkare fasthållanden till bekvämlighet ryggade jag tillbaka inför en massa sanningsförklarande arbete som jag i början hade gjort flitigt tillsammans med medutövare. Påverkad av den ökande bristen på flit i kultiveringen blev jag också motvillig att delta i gruppens Fa-bekräftande evenemang.
Mästaren sade i Fa-undervisning vid 2009 års internationella Fa-konferens i Stor-New York: ”Att misslyckas med att vara flitig i kultiveringen är faktiskt ingen obetydlig sak. I samma ögonblick ni slappnar av kommer ni att ledas bort av mänskligt tänkande och ta en omväg, och ni kommer att samarbeta dåligt med varandra när ni bekräftar Fa och klargör fakta.” Eftersom jag länge inte följde Fa i mitt tänkande, kunde jag inte längre skilja på mänskliga tankar och upprätta tankar under prövningar. Jag kände mig mycket bekymrad över det här tillståndet av förvirring men var ovillig att dela det med medutövare. Driven av en stark upproriskhet ville jag inte höra några medutövare säga till mig vad jag skulle göra. Slutligen beslutade jag att lämna Dafa-lärjungarna för att lugna ner mig och få ordning på mitt kultiveringstillstånd.
Efter att ha lämnat den kultiveringsmiljö som Mästaren hade gett till lärjungarna började jag ta en omväg. Jag använde allt mindre tid till Fa-studier, till att göra övningarna eller sända upprätta tankar och blev mer och mer intresserad av vanliga människors saker. Men av rädsla för att lämna Dafa på det sättet insisterade jag på att tillbringa åtminstone en dag i veckan vid turistattraktioner för att dela ut tidningar och Nio kommentarer till kinesiska turister.
Mästaren var mycket orolig för mig och varelser i himlen fällde tårar för mig. Några gånger gav mig Mästaren barmhärtigt vinkar i mina drömmar. En gång drömde jag att jag låg i sängen, taket och väggarna i rummet var alla fönster, vilket var vackert. Medan jag uppskattade det regniga sceneriet utanför blev regnet plötsligt allt starkare och krossade alla fönstren i rummet. Skyfall och stormar slog in i mitt rum. När jag kände mig rädd upptäckte jag att golvet hade blivit översvämmat. Efter att jag vaknat insåg jag snabbt att Mästaren gav mig en vink om att jag hade stora hål.
Det var en annan gång, också i ett rum. När jag såg mig omkring var allt normalt. Men plötsligt hade alla dörrarna och fönstren blivit till cementväggar. I drömmen blev jag omskakad ända in i märgen, eftersom jag inte kunde komma ut och andra människor inte heller kunde komma in. Jag var helt isolerad. När jag vaknade var hela ryggen iskall.
Tredje gången: I drömmen tog en grupp elever och jag en båt och gick i hamn någonstans. Jag tog envist en elev bort från alla de andra till en plats som jag var nyfiken på. När jag återvände till stranden var båten kvar där men de andra eleverna var borta. Vart hade de tagit vägen? Jag blev rädd att inte hinna ifatt dem men jag visste också mycket väl att de skulle komma tillbaka. Jag visste bara inte när de skulle vara tillbaka. Då dök en tanke genast upp att jag inte ville göra de saker som behövde bli gjorda, utan bara de saker som jag ville göra. Eftersom jag inte hade varit flitig på länge drog min egen karma och de gamla krafterna ner mig hela tiden. Därför, till och med efter att ha fått upprepade vinkar av Mästaren i drömmarna, lyckades jag inte besinna mig!
På morgonen den 21 augusti 2010 började jag plötsligt känna svåra buksmärtor och tilltagande uppsvälldhet. Jag kunde varken ligga, stå, gå, sitta eller sova. Det var galla i de ständiga kräkningarna. Den ihållande smärtan uppslukade det lilla jag kunde ha kvar av upprätta tankar, som resultat av att länge ha brustit i flit. Jag lyssnade på Mästarens föreläsningar men kunde inte stilla mitt hjärta. Mästaren sade i Fa-undervisning vid 2009 års internationella Fa-konferens i Stor-New York: ”Många Dafa-lärjungar har påpekat att när en person förföljs under lång tid så är det som om han inte förbättrar sig alls genom att läsa Fa. Faktum är att problemet ligger i att er hjärna vid de tillfällena är upptagen av förföljelse, och ni kan inte stilla era sinnen. Kultivering är seriöst. Ni måste kunna säkerställa ett rent och uppriktigt tillstånd när ni studerar, och kultiverar, och endast då kommer ni att göra förbättringar och nå resultat.” Därför hade vid den tiden mitt fysiska tillstånd inte förändrats.
Jag började be Mästaren om hjälp med den outhärdliga smärtan och misslyckandet med att klara Xinxing-testet. Jag sade till Mästaren: ”Mästare, mina upprätta tankar dör men jag vill verkligen inte lämna Dafa.” Faktum är att tumören inne i min mage vid den tiden hade svällt till en storlek av 25 cm och hade brustit och blödde inuti min kropp. När jag tänker tillbaka på allt det, om det inte hade varit för Mästarens oerhörda barmhärtighet att inte ge upp när det gällde mig, skulle jag absolut inte kunna sitta här idag. Kanske skulle mitt liv ha tagit slut då. Inför testet på liv och död ångrade jag uppriktigt att jag inte varit flitig. Jag var rädd att Mästaren kanske inte ville ha mig längre. Ingenting var viktigt för mig längre. Jag vill bara återvända till Mästarens sida, tillbaka till Dafas famn. Men jag hade absolut inget självförtroende kvar på grund av den långa perioden utan flit.
Fastän jag inte hade något självförtroende höll jag mig av någon anledning lugn under hela förloppet, från den plötsliga början tills jag togs till sjukhuset, till operationen, till utskrivningen från sjukhuset. Läkarna sade till mig innan operationen att tumören kunde vara elakartad och livshotande. Det var helg, plus att den enda läkaren som kunde operera i mitt fall var helt uppbokad under den kommande veckan. Så det var svårt att säga säkert när operationen kunde genomföras. När min icke utövande make hörde detta bara grät han. Men jag var mycket lugn och var inte rädd. Jag tänkte bara, låt oss då vänta och se! Under väntetiden inför operationen fick jag allvarlig blodbrist.
En dag, när en sköterska skulle ta ett rutinblodprov kunde hon inte få ut något blod. Läkarna var mycket oroliga att mitt tillstånd skulle försämras. En häpnadsväckande sak hände! En läkare sade till mig att de hade kontaktat kirurgen och operationen var inplanerad till måndag morgon. Ännu mer otroligt var det att jag efter operationen snabbt överfördes från specialavdelningen till en vanlig vårdavdelning. Min make berättade att tumören var godartad och att operationen hade gått problemfritt. När jag hörde det kände jag mig längst inne mycket lyckosam. Jag hade också en stark känsla av att Mästaren inte hade gett upp i mitt fall.
I andra dimensioner hjälpte Mästaren mig att stå ut och eliminerade en hel del karma så att jag på säkert sätt kunde klara det här testet på liv och död. Eftersom det inte var någon liten operation var läkarna oroliga för att jag skulle få svåra smärtor efter operationen. Så de gav mig särskilda smärtstillande medel som jag kunde styra med en knapptryckning. Förvånansvärt nog behövde jag det faktiskt inte eftersom jag aldrig kände någon smärta från såret. Efter operationen fortsatte Mästaren att hjälpa mig att rena kroppen i andra dimensioner. Så i den här dimensionen hade jag som en reaktion mycket hög feber. Varje gång sköterskorna tog temperaturen var de alltid mycket förvånade: ”Hur kommer det sig att allt är normalt!”
På grund av att jag under lång tid inte kunnat äta eller dricka var min kropp mycket svag, men mitt sinne var mycket, mycket starkt. Jag hade bara en tanke: att tillfriskna snabbt så att jag kunde återvända till Dafa-kultiveringen så snart som möjligt och vara tillsammans med Dafa-lärjungar. Därför fortsatte Mästarens Fashen att hjälpa mig i andra dimensioner. Dagen efter operationen kunde jag komma upp och äta; nästa dag började jag gå; dagen därpå sade läkaren att några av slangarna som var fästa vid min kropp kunde tas bort; och dagen därefter sade läkaren att alla slangarna kunde tas bort. Mitt tillfrisknande var otroligt snabbt. Efter en sådan operation skulle det ta en vanlig människa tio dagar till två veckor att bli utskriven från sjukhuset. Men jag kom ut exakt en vecka efter operationen. Fantastiska saker hände, den ena efter den andra. Förutom att rena kroppen gjorde Mästaren också en massa rensning i mitt sinne. Så efter att ha vaknat upp efter operationen hade jag en stark känsla av att ha kommit ut ur ett skal. Mina mänskliga fasthållanden och begär var borta. Mina tankar blev mycket rena.
Medan jag var på sjukhuset tog min make, tack vare Mästarens välvilliga arrangemang, utan mina instruktioner, initiativet att ta dit Zhuan Falun, och bara Zhuan Falun, inga andra böcker eller tidskrifter. När jag hade kraft nog att sitta upp började jag läsa Zhuan Falun och sända upprätta tankar. Jag blev djupt emotionell när jag djupt inom mig kände att jag verkligen hade återfötts i Dafa.
Tillbaka hemma tillbringade jag mycket tid med att lyssna till Mästarens föreläsningar på band, läsa Zhuan Falun, sända upprätta tankar, och jag började även göra övningarna. Som det slumpade sig var det på den första söndagen efter att jag kom ut från sjukhuset Fa-studier i en grupp med schweiziska Dafa-lärjungar. Jag sade till min man: mina medutövare var mycket oroliga för mig för den här operationen. Jag ville träffa dem i Bern några dagar senare och berätta för dem att det var bra med mig. Tack vare Mästarens välvilliga arrangemang gick min man faktiskt med på det. Jag gjorde ensam den tre timmar långa resan till stället för Fa-studierna. När jag såg medutövarna som jag inte hade sett på länge var den första meningen som jag i upphetsningen kastade ur mig: ”Jag är tillbaka.”
Tre dagar efter att jag kommit tillbaka från Bern började jag dela ut tidningar till kinesiska turister vid turistattraktionerna. På så sätt anslöt jag mig åter snabbt till Dafa-lärjungarna i räddandet av kännande varelser. Steg för steg började jag marschera framåt på denna nya kultiveringsväg. Men Fa-upprätandeprocessen väntar inte på någon. Jag kan inte gå långsamt på kultiveringsvägen. Jag måste skynda mig att rädda kännande varelser.
Testet på liv och död träffade mig som en blixt från en klar himmel, vilket verkligen väckte mig. Det är ingen lätt sak för ett liv att vilja återvända till sitt ursprungliga, sanna jag och kultivera i Dafa. Kultivering är seriöst. Genom många inkarnationer väntar varelser på detta slutliga ögonblick i historien. För att kunna få Fa och bli en Dafa-lärjunge när Lord Buddha gör Fa-upprätandet i den här världen – en sådan ära är inte avsedd för alla varelser. Länge under kultiveringen höll jag omedvetet fast vid många mänskliga fasthållanden när jag tittade på mina prövningar, min kultivering, konflikter mellan utövare, Mästarens välvilja, Fa, de kännande varelserna som räddades, min kultiveringsmiljö, och så vidare. Den stora omvägen jag tog den här gången orsakade verkligen onödigt besvär för Mästaren i Fa-upprätandet.
Genom den här stora prövningen känner jag verkligen att Mästarens arrangemang för Dafa-lärjungarna alltid är de bästa. Men när lärjungarna har för många mänskliga fasthållanden och inte tar sin kultivering på allvar, blir de steg för steg ledda av de gamla krafterna nerför den väg som de har arrangerat. Om ditt sinne inte än en gång kan väckas och följa Fa så är det mycket svårt att återvända till den väg Mästaren har arrangerat.
Jag hoppas medutövare kan lära sig av min läxa och ta en allvarlig, klartänkt och rationell titt på ert nuvarande kultiveringstillstånd. Det finns bara ett tillfälle till Dafa-kultivering. Låt inte mänskliga fasthållanden som är svåra att släppa skära av vår väg tillbaka till himlen.
Tack Mästaren för din barmhärtiga räddning! Ett liv som än en gång har bordat Fa-båten kommer att tätt följa Mästaren hem utan att gå vilse.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.