Till dig

Jag kanske inte är så annorlunda som du tror.
Men jag kan förstå en önskan att sätta en osynlig gräns mellan oss.
Kanske finns jag långt bak i ditt medvetande i ett fack märkt ”oförståelig”.

Jag finns vid din sida hela tiden.
Det är så mycket jag skulle vilja kunna berätta.
Det är svårt att finna ord, men jag vill försöka.

Det började 1995

En vän kom och visade en väg så mild och klar.
Första gången jag rörde mig som hon hände något.
En värme, en omsvepande ljus kärlek. Orden räcker inte.

Har inte du något starkt du upplevt eller känt?
Något som är utöver det vi kallar verklighet.
Något som visat sig på ett annorlunda sätt.

Har du vågat bejaka det, får det vara del av ditt varande?
Hos mig finns många sådana minnen.
I minnets skattkista görs ingen åtskillnad.

Övningar, möten och texter.
Jag fick tillgång till något lika förnimbart som kärlek, is och eld.
Men lika svårförklarat för en som inte delat detta

Meditationen öppnade likt en plog gömda delar.
Undanröjde en del verklighetsuppfattning som tilldelats mig.
Kunde man verkligen känna en sådan lycka?

Hur kan jag berätta om möten med människor på andra sidan jorden.
Möten med förnimmelser av klara ögon, skimrande hy, gyllene sken.
Möten med en verklighet som går djupt in.

Boken med sin enkelhet och svårhet.
Talar om sanning, godhet och uthållighet.
Det kändes egentligen inte nytt, bara glömt.

Jag såg hur mina egna anletsdrag mjuknade.
Tryggheten om natten.
Den ökade livsglädjen.

Detta tillstånd var många förunnat under en lång period.
Då vägdes den tillskänkta verkligheten mot alla förnimmelser och upplevelser.
För mig vidgades varandet.

Detta handlar om mitt liv när jag mötte Falun Gong

Det är svårt att beskriva de rikedomar och skatter,
som blev en del mig av under en glädjerik tid.
Fyra år av övning, studerande och resor där jag mött människor från hela världen.

Min varelse har genomsyrats av dessa upplevelser och förnimmelser under lång tid,
det är därför jag orkar ganska mycket nu när situationen är annorlunda.

Falun Gong förbjöds och började förföljas 1999

En stund fanns tvivel i mitt hjärta.
Jag hörde ord som sekt och ondska sättas i samband med min verklighet.
Skulle jag nu förknippas med något sådant?

Skulle jag kunna stå emot så starka vapen som media och politik?
Även jag hade ju vissa framtidsplaner.
Önskan om att vara en ”vanlig” medborgare i samhället.

Förnimmelser, upplevelser och min tro på mig själv svajade.
Den sökte mig, den starka vågen med ord som var så onda.
Skulle jag åka med och behålla en ytlig ”status” i samhället?

Dessa tankar strömmade förbi, men varade inte länge.
För allt som hade fått ro att genomsyra min varelse,
verkligheten jag levt med under fyra år gjorde sig starkt påmind.

Jag tror att vi människor är mer lika än vad vi ibland tror.
Det finns nog en gräns på måttet av orättvisa,
där vår egen bekvämlighet tappar betydelse.

Då vi är beredda att stiga ur -slott som koja, -status och ära,
då vår övertygelse i hjärtat spränger som en fågel som vill ur sitt ägg,
det finns inget val.

Att få bli ett med hela varandet.
Följa hjärtat.
Bekräfta och manifestera det som är sanning.

I Kina får de som vill minnas hela sitt jag,
vara beredda att offra det.
De vars liv har berikats och ljusnat.

Men det är också många som tvingats vika sig,
ta in de onda orden,
på ett eller annat plan.

Många är metoderna, - resultaten få
Ännu en människas kropp eller själ har mördats.
Tortyr, mentalsjukhus, arbetsläger, våldtäkt, mord

Ofta får jag frågan;
Kan inte de i Kina spela med,
Då får de ju leva och kan i hemlighet fortsätta tro.

Min dator - en obehaglig scen, där jag tar jag del av det som händer i Kina.
Så mycket mod, det är inte bara för egen skull.
Det är också för oss, för framtiden.

En förföljelse som slår mot sanning, godhet, uthållighet.
Egenskaper som bara kan hatas av få.
I Kina bor en diktator, vars ögon är känsliga för gult.

Vi är många utanför Kina som följt händelserna år efter år,
vi är många som tillägnar stor del av vårt liv,
till att stoppa detta mördandet av oskyldliga människor.

Jag vet inte om mina försök till förklaring fört oss närmare?

Kanske har du undrat vad som driver oss?
När vi kan sitta utanför den kinesiska ambassaden i många timmar - ibland hela natten.
När vi åker till Himmelska Fridens torg i Kina, för att hissa en banderoll?

Kanske har du undrat?
Varför en del hungerstrejkade?
Varför vissa reser runt i världen för att tala med politiker och media?

Kan du nu efter det jag berättat, förstå?
Varför en del åker i diktatorns fotspår när han lämnar Kina?
Så länge den här förföljelsen pågår - så länge kommer den att avslöjas.

Kanske när man minst anar det så händer något,
som bryter igenom alla föreställningar likt en blixt,
visst det kanske läggs åt sidan ett tag, men minnet pockar på.

Har vi inte alla något som fått det att flimra till.
Tänk om det är så att var gång vi förnekar detta,
så viftar vi bort en ängel som knackar oss på axeln.

En ängel som vill påminna oss om det vi mest saknar
Var inte rädd att tänja lite på gränsen - som vetenskapen finner det passande att du drar
Kanske är vi mer - mycket mer

Detta är till dig,
framtiden.