Hur det kinesiska kommunistpartiet kränker trosfriheten i ateismens namn - Del 6

Facebook Logo LinkedIn Logo Twitter Logo Email Logo Pinterest Logo

…Jag kommer i den här artikeln att belysa frågan ur ett brett perspektiv. Jag avser att lösgöra de ideologiska bojorna som kkp, genom att förespråka teorin om ateism som den absoluta sanningen, har tvingat på det kinesiska folket. Låt oss se tillbaka på hur Jiang Zemins regim och kkp har utnyttjat teorin om ateism för att under lång tid svartmåla och förtala Falun Gong, till den grad att deras lögner har bildat ett täcke över både himmel och jord. Det är min förhoppning att artikeln kommer att hjälpa de som inte tror på Gud(ar) att betrakta frågan med en tolerant och vidsynt inställning och förespråka trosfrihet åt alla.

4. Ateismen utgör ett exceptionellt gränsfall inom teismen

I diskussioner mellan ateister och teister anser ateisterna ofta att de är mer realistiska och de tycker därför att deras synsätt är mer berättigat. Teisternas perspektiv kan trots allt varken visas eller beröras konkret. Ateismen och teismen verkar vara oförenliga, liksom eld och vatten. Om vi granskar ateismen och teismen ur ett vidare perspektiv uppstår dock vissa intressanta fenomen.

Ur Buddha-skolans breda perspektiv existerar det exempelvis fenomen såsom andra dimensioner, reinkarnation, varelser på högre nivåer och återgäldning för goda respektive onda gärningar. Olycka, såsom fattigdom, sjukdomar och katastrofer kan ofta hänföras till karmafältet. Fysiker söker ständigt efter en enhetlig fältteori. Olika religioner förstår saker på olika sätt och anhängare inom samma religion har också olika grader av förståelse. Man kan därför hävda att teismen existerar med en rad olika förståelser. När förståelsen reduceras till det som konkret kan ses, det vill säga “en dimension, en livstid, inga varelser på högre nivåer och ingen återgäldning för goda eller onda gärningar”, blir den till ateism.

Med andra ord kan ateismen ses som en bild av teism på dess allra lägsta nivå.

Ur det vidare perspektivet kan vi förstå att ateismen är mycket mer begränsad än teismen. Ateismen har varken större grund eller validitet än teismen.

Att betrakta världen ur ett teistiskt perspektiv är mycket djupsinnigare och mer vidsynt än att se den ur ett ateistiskt perspektiv (ett extremt betraktelsesätt som bara existerar inom teismens allra lägsta nivå av möjligheter). Många saker som den moderna vetenskapen inte kan förklara, blir lättare att förstå. Modern medicin erkänner exempelvis bara en livstid eller existens hos en person. Som mest godtar den vissa genetiska eller nedärvda faktorer. Enligt Buddha-skolan har en person däremot många liv. Sjukdomar kan vara ett resultat från tidigare livstider. En persons liv manifesteras även i andra dimensioner. Orsaken till en sjukdom kan ha samband med att man gjort dåliga gärningar tidigare. Ett sådant perspektiv är mycket vidare än att bara se till en livstid.

I stället för att vidga perspektiven och ta till sig nya rön inom vetenskapen, begränsar ateismen människornas tänkesätt och hämmar intuition och kreativitet. Om man inte tror på att det finns andra dimensioner finns det heller inget incitament för att undersöka dess existens eller andra varelser som finns där. De som inte tror på reinkarnation bryr sig heller inte om att fundera över tidigare liv och de tänker kanske inte på att deras gärningar kan få inverkan på deras framtida existens. Under kkp:s styre betraktas ateismen som en grundläggande teori och det teistiska synsättet avfärdas som okunnighet och elimineras. Kkp sätter upp en konstgjord, förbjuden gräns inom den vetenskapliga forskningen. Västerländsk vetenskap gör genombrott inom gamla paradigm och talar nu om multipla dimensioner och universa. Många liknande paradigm befinner sig dock fortfarande inom ramen för abstrakta matematiska koncept.

5. Kkp har gjort ateismen till ett politiskt verktyg

5.1 För det första är ateismen bara en teori

Historiskt sett finns det ganska få förespråkare för ateismen, både i väst och i öst. Wang Chong i Donghan-dynastin (författare till Lunheng), Fan Zhen i Nan-dynastin som skrev Teorin om gudarnas upphörande) och Xiong Bolong i Qing-dynastin (som skrev Wuhe-samlingen) ifrågasatte alla existensen av gudar och andar. Flera västerländska filosofer såsom Ludwig Feuerbach (Kristendomens essens), Benedictus de Spinoza (Teologisk-politisk avhandling) och Bertrand A W Russell (Religion och vetenskap) kritiserade också teism och religion.

Ateismen är en av flera livsåskådningar som är föremål för studier i västvärlden. Människor i väst har möjlighet att fritt utföra akademisk forskning, till exempel inom ateismen. Det är ett typiskt tecken på ett normalt fritänkande samhälle. Kkp däremot, använder ateismen som ett politiskt verktyg för att kontrollera människor och attackera och styra deras tänkesätt. När en diktatur utnyttjar ateismen på det här viset, förvandlas den från en livsåskådning eller studieobjekt till ett kraftigt och brutalt mordvapen.

5.2 Varför förespråkar kkp ateism?

Kommunistpartiet kom till makten genom våld och en önskan om att med våld eliminera alla befintliga sociala system för att kunna skapa sitt ultimata samhälle. Därför har kommunistpartiet ända från början varit emot ”himmel, jord och människa”. Bara genom att exkludera “gudar” kan det fritt och hämningslöst använda våld och det är det enda sättet på vilket kommunistpartiet kan proklamera sitt eget paradis på jorden.

Fem tusen år av kinesisk civilisation har skänkts av gudar och lett fram till Konfucianismen, Buddha-skolan och Tao-skolan. Det kinesiska folkets tro på gudar kan därför sägas vara djupt rotad. Kkp har bedrivit sin ateistiska utbildning i Kina under dussintals år och fortsätter än idag. Detta på grund av att det är mycket svårt att fullständigt radera ut människors tro på gudar och buddhor från deras sinnen. Kkp:s extrema ateistiska tro är inget annat än ett politiskt spöke som spreds till Kina från Europa. Ändå har kommunistpartiets ämbetsmän hävdat att det kinesiska samhället, som har flera tusen års historia av tro på gudar bakom sig, förr dominerades av ateism. Några vetenskapsmän inom kkp har till och med lånat från Lao Zis och Zhuang Zis (båda var taoister) teorier, liksom annat från taoistisk kultivering till sin ateistiska grund för materialismen.

Utan de begränsningar som gudar skulle innebära kan kkp, som varken bryr sig om himmelska eller mänskliga lagar, utropa sig självt till gud och göra vad det vill.

5.3 På vilket sätt för kkp fram ateism?

Kkp har använt två huvudsakliga sätt för att föra fram sin ateism: propaganda och dödande. Genom att använda propaganda har kkp försökt ingjuta sin ateism i människors sinnen med hjälp av flera kanaler som politik, filosofi med mera. Kkp demoniserar teismen i vetenskapens namn, utan att ens ge teisterna en möjlighet att förklara eller försvara sitt synsätt. Under de senaste åren har kkp, jämte sin förföljelse mot Falun Gong, fortsatt att beordra skolor och universitet att stärka sin ateistiska utbildning och ta fram ateistiska akademiker.

Eftersom de olika religiösa riktningarna såsom buddhism, taoism, kristendom och katolicism har förts vidare sedan lång tid tillbaka i Kina och spridits till Kina från andra länder, har det inte varit lätt för kkp att förbjuda och eliminera dessa religioner direkt. För att kunna uppnå målet att kontrollera och senare eliminera religionerna, har kkp försökt ersätta dem med partisanktionerade varianter av buddhism, taoism, kristendom och katolicism.

De som inte vill acceptera kkp:s ateism utsätts för kkp:s hänsynslösa förtryck och eliminering genom folkmord.

Fortsättning följer...

För Del 1, se: http://se.clearharmony.net/articles/200505/14379.html
För Del 2, se: http://se.clearharmony.net/articles/200505/14403.html
För Del 3, se: http://se.clearharmony.net/articles/200505/14473.html
För Del 4, se: http://se.clearharmony.net/articles/200505/14482.html
För Del 5, se: http://se.clearharmony.net/articles/200505/14494.html

* * *

Facebook Logo LinkedIn Logo Twitter Logo Email Logo Pinterest Logo

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.