I en artikel på Minghuis webbsida klagade en medutövare, ”Det har gått över tio år nu, när ska förföljelsen sluta?” Det här påminde mig om mitt tidigare fasthållande till slutet av den här tiden. Nu tror jag att denna föreställning är farlig. En person som har en sådan tanke, kanske inte kan nå fulländning om slutet skulle anlända.
I början av förföljelsen var trycket enormt. Jag var rädd att polisen skulle gripa mig och vågade inte studera Fa. På den tiden hade jag och många andra utövare en stark önskan om att förföljelsen skulle upphöra så fort som möjligt.
Önskan om ett snabbt slut är ett starkt fasthållande, men vi insåg inte det då. Jag tror att läraren såg vårt problem och gjorde ett uttalande på Nordamerikanska föreläsningsturnén 2002: ”Naturligtvis kommer det inte att vara i tio år till. Det får inte lov att ta så mycket tid, och de har inte så mycket tid kvar i sina liv.”
Vi blev uppmuntrade av det uttalandet, eftersom det fanns en tidsgräns. Frågan ”Vad ska vi göra om det tar längre tid än tio år?” föll oss inte in. Vi tog innebörden för given. Jag inser nu att läraren inte talade om när förföljelsen förväntades ta slut, utan han lärde oss en Fa-princip att helt släppa vårt fasthållande till tiden. Faktum är att innan läraren nämna de tio åren, sade läraren i samma artikel: ”Oroa er inte för att det ska ta lång tid.” ( Nordamerikanska föreläsningsturnén)
Fasthållandet till tid blir uppenbar
Men på den tiden släppte jag inte mitt fasthållande till tiden. Istället fokuserade jag på de tio åren och mitt fasthållande tolkade det som att jag hade tilltro till lärarens ord.
När den 20 juli kom, räknade jag hur många år som hade förflutit, speciellt när det började närma sig 2012. På en blogg som Epoch Times tillhandahåller, såg jag frågan: ”När inträffar mänsklighetens stora katastrof?” En utövare svarade: ”Den börjar under 2012.” Jag blev förvånad över att se ett sådant självsäker svar.
Senare hittade jag att Mayaprofetian i Epoch Times antydde att katastrofen skulle slå in år 2012. Eftersom året sammanföll med tioårsperioden som läraren nämnde, var jag övertygad om att medutövaren hade rätt. Jag insåg inte då att jag följde den mänskliga logiken istället för Fa. Utöver det ignorerade jag att Dafa-lärjungarna kollektiva tro, är en viktig faktor som påverkar större händelser i Kina, och jag fortsatte att leta efter externa orsaker, i stället för att släppa taget om mitt eget fasthållande till tiden.
År 2012 kom och gick. Förföljelsen tog inte slut och det kom ingen världskatastrof. Jag blev besviken och kunde inte förstå varför lärarens ord inte besannades. Som en sann utövare tittade jag inte inåt på mina fasthållanden. Istället tänkte jag som en vanlig människa, som är mycket farligt för en utövare.
Förstå att tiden förlängs
Jag tror nu att med bara en enda fasthållande till tiden, kan man inte nå fulländning. Det är mer troligt att utövare har andra fasthållanden också. Ta mig som ett exempel, jag har haft fasthållande till sex också. När jag såg en vacker kvinna, kunde jag inte låta bli att uppmärksamma henne. Jag är bättre nu, och jag kan påminna mig själv att inte lägga vikt vid det. Uppenbarligen om förföljelsen hade tagit slut år 2012, hade jag inte kunnat nå fulländning. Nu kan jag uppskatta mer det läraren sade i Fa-undervisning vid Västra USA:s Fa-konferens 2013: ”Tiden har förlängts för er skull, och för kännande varelsers skull.”
Jag läste diskussioner på Minghui om förlängning av tiden. Många utövare förstod att de inte var redo för fulländning när den förväntade tiden anlände. Jag och några andra argumenterade fortfarande att vad Läraren sade inte kunde förändras oavsett konsekvenser. En sådan självgod tanke visar en brist på förståelse för vad Fa-upprätandet handlar om. Läraren är här för att erbjuda oss räddning och att rädda kännande varelser. Detta mål måste uppfyllas och Läraren fick uthärda mycket mer för att förlänga tiden. Det var skamligt av mig att underhålla ett sådant mänskligt tänkande och att fortsätta titta utåt när saker inte blev som jag förväntade mig.
Den verkliga anledningen till att förföljelsen inte slutade efter tio år finns i dikten ”Svårigheter” i Hong Yin III
”Jag sluter ögonen och slumrar till
för att skiljas alla problem här
Vid uppvaknandet, dyker oändliga saker upp
Varken himlen eller jorden kan blockera
min väg i Fa-upprätandet
Men lärjungarnas mänskliga hjärtan kan.” (inte en officiell översättning)
Att släppa mina mänskliga tankar
Jag förstår nu att jag hade följt ett mänskligt tänkesätt i stället för Fa. Jag tittade inte inåt efter orsaken. Förföljelsen slutar när Dafa-lärjungar ger upp sina fasthållanden till hur saker och ting borde vara.
Jag förstod också tanken om att jag hade gjort tillräckligt av de tre sakerna och borde nå fulländning, var ett annat skadligt mänskligt fasthållande. Det är också en uppvisning av själviskhet, eftersom det fokuserar på jaget och bryr sig inte om levande varelser. Utövare som inte når standarden kan få välsignelser i den mänskliga världen, men kan inte nå fulländning.
Förföljelsen av de kristna varade i ungefär trehundra år. Vi ska inte vara oroliga för hur länge den aktuella förföljelsen pågår. Dessutom är hotet mycket mindre nu jämfört med vad det var i början. Läraren har med stort tålamod förlängt tiden, så att vi kan förbättra oss och rädda fler kännande varelser.
Vi måste släppa våra fasthållanden och mänskliga föreställningar. Detta är mycket viktigt. Som ni vet elimineras de gamla krafterna eftersom de inte släpper det de är fäst vid. En viktig punkt är att ha tilltro till att det som Läraren har planerat för oss är det bästa sättet att nå fulländning. Avslutningsvis vill jag upprepa vad läraren sade: ”Tiden har förlängts för er skull, och för kännande varelsers skull.” (Fa-undervisning vid Västra USA:s Fa-konferens 2013)
Engelsk version: http://en.minghui.org/html/articles/2014/6/24/1764.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...