Några tankar om tid

Jag känner att föreställningen om "tid" som jag på ett mänskligt sätt har en föreställning om, blockerar mig i min kultivering och i mitt arbete för Dafa. Jag känner det alltid som om jag inte har tillräckligt med tid. Jag är rädd för tiden och jag oroar mig för tiden. Jag har inte tid att läsa, tid att öva, tid att göra sanningsklargörande arbete, och göra de projekt jag behöver göra, och jag har inte tid att sända upprätta tankar. Denna föreställning om tid riktar exakt in sig på de tre sakerna som vi behöver göra. När jag kommer hem har jag begränsad tid att göra vad jag behöver göra och det göra mig stressad. Till och med min mamma frågar mig varför jag alltid tittar på min klocka.

När min mamma behöver hjälp blir jag stressad och irriterad eftersom det tar min tid. Ju mer tid det tar, desto mer stressad blir jag, eftersom jag inte får tiden till att göra vad jag behöver göra. Jag har svårt att hitta tid för att läsa på Clearwisdom. Jag har så många saker att göra. Kolla min epost? Noggrant läsa en artikel före publiceringen av den? Sända upprätta tankar för New York? Peking? Några projekt? Göra alla fem övningarna?

Det skapar också en hel del störningar i min kultivering. När jag sänder upprätta tankar, tänker jag ibland, "Jag har inte tid, jag har det här och det där att göra" och vill då förkorta tiden för att sända upprätta tankar, eller jag kanske väntar på att klockpipet ska "släppa mig fri". Eller ibland känner jag helt enkelt inte för att sända upprätta tankar när det inte är vid den fasta tidpunkten. Eller när jag studerar Fa, kan jag ibland inte lugna mitt sinne och tankarna rusar runt i mitt huvud såsom, "Jag behöver göra det här och det där, men jag måste läsa hela denna föreläsning. Hur mycket är kvar? Hur mycket mer tid?" och i ett sådant tillstånd kan jag inte studera Fa väl.

Det är som att leva i något slags race, där jag måste klara det jag behöver göra, och det kommer från en vanlig människas tankar, och kan därför utnyttjas av de gamla krafterna och få mig att slutligen inte klara att göra allt det jag behöver göra. Om en kultiverare är rädd för någonting, då bjuder han faktiskt in det. Om en kultiverare är orädd och behåller ett upprätt sinne, då betyder det att Läraren kommer att hjälpa honom med allting och det finns också upprätta Buddhor, Taos och Gudar och Lärarens fashen överallt. Enligt min förståelse var allting som inte planerats av Läraren, planerat av de gamla krafterna, så jag behöver bara följa den upprätta planeringen, och det kommer inte att hända om jag utvecklar oro. Så snart som vi blir rädda för att få någon sjukdom, kan den smyga sig in i våra kroppar och det är väldigt farligt. Det är samma sak i det här fallet.

Dessutom, om allting är ett levande väsen, så är tid också det. Enligt min förståelse, Läraren talar till och med med tiden i artikeln, "Ett samtal med tiden" (utdrag):

Gud: Men det har tagit för lång tid.

Mästaren: Ja!

Gud: Så som jag ser det behöver man inte vänta på dem som inte kan bli Gudar. De kan faktiskt bara förbli människor.

Mästaren: (säger till sig själv) I den mänskliga världen är de verkligen alltför vilse. Till slut kanske det bara kan bli så här. Jag är rädd att de inte ens kvalificerar sig för att bli människor till slut!

Gud: I själva verket är det inte dåligt att bli människor i den nya världen. Jämfört med de oräkneliga varelser från höga nivåer i universum som har eliminerats av historien är de redan makalöst lyckosamma.

Mästaren: Jag vill vänta ännu en tid, se hurdana de är när den mer mikrokosmiska materian som saboterar mänskligheten har rensats upp, titta igen hur det går och sedan bestämma mig. Trots allt har de kommit för att få Fa.

(Utdrag ur "Ett samtal med tiden, Li Hongzhi, 3 juli 1997)

Som jag ser det så försöker denna gamla Tidens gud att skynda på Fa-upprätandet och förhindra räddningen av kännande varelser. Läraren erkänner inte denna typ av planering och vi bör inte heller göra det. Om vi behandlar den med en upprätt tanke, kanske Tidens Gud inte kan störa oss i Fa-upprätandet och räddandet av kännande varelser. Det finns alla möjliga olika historier om hur utövare hanterar tid, såsom utövaren som bara hade 10 minuter på sig att studera med kunde läsa ett helt kapitel på den lilla tiden. Läraren säger också i den andra föreläsningen i Zhuan Falun:

Den nutida vetenskapen anser att tiden har ett fält som existerar och att allt bortom tidsfältet inte är begränsat av tiden. Begreppet för tid och rum i ett annat rum är annorlunda än i vårt. Hur kan tiden här påverka materian i andra rum?

Så om det är för att rädda kännande varelser, kanske kan vi ge mindre makt till den här "tiden", ge den mindre förmåga att utnyttja oss och därmed rädda fler kännande varelser.

Det ovanstående är endast min förståelse. Vänligen rätta mig om det finns några felaktiga synsätt.