Forntida kultiveringsberättelser: Zhuge Liang's kultiveringsprocess (Del II av II)

Klicka här för del I

Inte förrän nu insåg Zhuge Liang hur pass allvarlig denna eskapad var. Bekymrad bad han sin Mästare om en lösning på problemet.

Den äldre daoisten sade, "Den gudomliga tranan har en vana att förvandlas till sin ursprungliga skepnad vid midnatt och flyga upp till den himmelska floden för ett bad. Medan hon är borta från nunneklostret ska du gå in på hennes rum och bränna hennes dräkt. Hon har stulit dräkten från det himmelska palatset. Utan denna dräkt kan hon inte längre förvandlas till en vacker kvinna."

Zhuge Liang lovade att följa Mästarens instruktioner. Innan han gick gav hans Mästare honom en käpp med ett drakhuvud utskuret vid toppen av käppen. Han talade om för Zhuge Ling, "När den gudomliga tranan ser att det brinner i nunneklostret, kommer hon att flyga ner från den himmelska floden med detsamma. Hon kommer att inse att du har bränt upp hennes dräkt och kommer att gå till attack mot dig. När detta händer, måste du slå henne med käppen! Det är väldigt viktigt att du kommer ihåg det jag lär dig och gör som jag säger!"

Vid midnatt, gick Zhuge Liang tyst mot nunneklostret. Han öppnade kvinnans rum och fann dräkten på sängen. Han brände upp dräkten med detsamma.

Medan den gudomliga tranan badade i den himmelska floden, fick hon plöstligt ont i hjärtat. Hon tittade åt nunneklostret och såg att det var i lågor. Hon flög genast ner och märkte att det var Zhuge Liang som hade satt eld på dräkten. Hon gick fram till Zhuge Liang och försökte attackera hans ögon med sin näbb. Zhuge Liang hade snabba reflexer. Han höjde käppen och slog ner den gudomliga tranan mot marken. Efteråt tog han tag i tranans stjärt. Den gudomliga tranan kämpade vilt och lyckades fly men förlorade sina stjärtfjädrar till Zhuge Liang.

Hon blev en trana med en bar stjärt. Då hon skämdes för sitt utseende slutade hon bada i den himmelska floden. Hon vågade inte heller gå tillbaka till det himmelska palatset för att stjäla en ny dräkt, därför hade hon inget val än att stanna kvar i den mänskliga världen och leva bland vanliga tranor.

För att påminna sig själv om denna lektion, behöll han tranfjädrarna.

Från och med den dagen, blev Zhuge Liang ännu flitigare. Han lärde sig utantill allt som hans Mästare lärde honom och varje skrift. Han slukade upp allt han lärde sig och kunde använda det fritt. Ännu ett år passerade. Då dagen som han brände upp tranans dräkt för ett år sen kom, talade den äldre daoisten om för honom med ett stort leende, "Min lärljunge, du har studerat hos mig i nio år. Jag har lärt dig allt som du behöver lära dig och du har lärt dig alla skrifter jag har. Det finns ett idiomatiskt uttryck, ”Mästaren visar dig ingången men kultiveringen är upp till dig själv.” Nu är du 18 år gammal. Tiden är mogen att du lämnar ditt hem och börjar utveckla din karriär på egen hand!"

När Zhuge Liang hörde att han har fullbordat sin undervisning, bad han sin Mästare att lära honom fler saker. "Mästare! Ju mer jag lär mig, desto mer fattig känner jag mig. Jag känner att jag behöver lära mig fler saker av dig!"

"Riktig kunskap kommer från det verkliga livet. Du måste lära dig att tillämpa dina kunskap i det verkliga livet och komma på olika lösningar i olika situationer! Till exempel, du har lärt dig en viktig läxa från dina möten med den gudomliga tranan, att man inte ska låta sig frestas av varken begär eller känslor. Det här är en praktisk läxa från din livserfarenhet. Din lärdom blev att inte låta sig förvirras av sakernas illussionära yttre i denna värld. Var uppmärksam i allt det du gör. Du måste se sakernas sanna natur. Det här är mitt slutliga råd till dig innan vi säger adjö. Jag kommer att lämna dig idag."

"Mästare, var kommer du att ta vägen?" frågade Zhuge Liang förvånat. "Var kan jag få tag i dig eller kan hälsa på dig framöver?"

"Jag kommer att vandra runt i världen och kommer inte längre att bosätta mig någonstans.

Plötsligt tårades Zhuge Liangs ögon. Han sade till sin Mästare, "Mästare! Innan du ger dig iväg, måste du ge mig ett tillfälle att buga inför dig och tacka för din undervisning!"

Sedan bugade sig Zhuge Liang djupt inför sin Mästare. När han reste sig upp var daoisten redan försvunnen.

Det enda daoisten lämnade kvar till honom var en dräkt med ett tryck med de åtta diagrammen. Eftersom Zhuge Liang ofta tänkte på sin Mästare, bar han ofta dräkten. Detta gav honom en känsla att Mästaren alltid var med honom.

Zhuge Liang glömde aldrig Mästarens råd, framför allt hans råd innan de sade farväl. Han tillverkade en solfjäder av den gudomliga tranans stjärtfjädrar som en påminnelse att alltid vara på sin vakt resten av sitt liv. Detta är historien om den berömda solfjädern som Zhuge Liang alltid bar med sig.