Jag fick Fa året innan ”7.20” och då gick jag andra året på högskolan. Vid den tiden var det ungefär 20-30 personer på vår träningsplats, varav 5 var elever och lärare från min skola, och de andra var arbetare från fabrikerna i närheten. Efter ”7.20”, pga onda KKPs grymma förföljelse mot Dafa, förlorade vi den lugna kultiveringsmiljön och situationen blev väldigt farlig. En del utövare åkte till Beijing för att söka upp myndigheterna, de blev arresterade och slagna, deras lyckliga familjer splittrades. Det onda KKP buggade telefonerna och vi kunde inte prata om någonting som hade med kultivering att göra över telefon och inte heller kunde vi samlas, för då riskerade vi också att bli arresterade, vi blev nästan helt ensamma. Det onda KKP har bedrivit en omfattande jakt på Dafa-lärjungar, och givit namnlistor på utövare till myndigheterna och sedan tvingat dessa utövare att ge upp kultiveringen. De som inte gav upp blev förföljda. Vid den tiden fick jag hjälp av en lärare (make till en utövare) och undkom den direkta förföljelsen. Efter jag hade utexaminerats från högskolan fick jag jobb i en annan stad, den utövaren jag hade kontakt med hade flyttat och jag hade så småningom förlorat all kontakt med andra utövare.
Trots att jag fortsatte att studera Fa och övade ensam hade jag inte tillgång till Mästarens nya jingwens och föreläsningar, och min kultivering var inte längre i fas med Fas upprätande och jag var inte heller så flitig. Hur som helst hade jag fått Fa, och visste att Dafa var det bästa, och Mästaren var den mest storslagna, därför var Dafa hela tiden en viktig del av mitt liv. Mästaren stängde inte ute mig. Nu fick jag tillfälle att komma utanför Kina för att studera, när jag tänker tillbaka så var det en möjlighet, och jag vet att det var Mästarens barmhärtighet som lät mig komma till en miljö av Fa-upprätande kultivering, att göra de 3 sakerna väl, att ta vara på tiden och kultivera mig bra, samt rädda människor och verkställa mitt löfte att hjälpa Mästaren under Fas upprätande.
Det största hindret för mig att komma fram för att bekräfta Fa i Kina var rädslan. Rädslan är precis det fasthållande som mest behöver bli avlägsnat under min kultivering. Kort efter jag kom hit råkade jag på en prövning för att ta bort rädslan hos mig. I skolans diskussionskurs om ”Internationella Angelägenheter”, bjöd min lärare in en del kända människor som gäster. De var bl a diplomater, riksdagsledamöter, tidningsredaktörer och en del experter. Jag tog det som ett bra tillfälle för att klargöra sanningen, därför förberedde jag en del material om organstölderna från levande utövare dagen innan. Under lektionen var diskussionen mycket livlig och fokus var just på problemen under Kinas utveckling. Vid rasten delade jag ut material om organstölderna. Efter rasten ställde jag flera frågor till läraren och gästerna om vad det internationella samfundet skall göra när det gäller den kinesiska regeringens organstölder. I början var det en del störningar, så jag sände upprätta tankar, därefter gick det bra med mina frågor och gästernas svar. Efter lektionen fortsatte jag att prata med en riksdagsledamot om en del problem i Kina. Jag skrev senare ett brev till denna för att ytterligare klargöra sanningen.
Men dagen efter, medan jag tyst befann mig i lite upprymdhet av att klargjort sanningen och avslöjat ondskan, fick jag ett brev från en kinesiska i samma klass, sedan fick jag ett hotsamtal från en annan kinesisk elev. I brevet från kinesiskan sade hon, ”Partiet är modern, hur kunde du förolämpa vår moder” Hon sa att mina handlingar hade gjort att hon skämdes oerhört, och var hemskt besviken på mig, och att hon hade sänt sina tankar till läraren. Den manliga kinesiska eleven sade i telefonen, ”Du är i en mycket farlig situation, inklusive din familj i Kina, du måste ta ansvar för det du har sagt”. Jag fick höra senare att de var bägge mycket missnöjda och arga över att jag tog upp organstölderna under lektionen och de hade gjort många saker mot mig bakom min rygg. De hade till exempel skrivit ett brev till alla kinesiska studenter de kände, där de avslöjade att jag övade Falun Gong; De hade skrivit till rektorn, institutionens ansvarige person, klassföreståndaren samt de kinesiska studentrepresentanterna på skolan där de anklagade mig för att propagera för Falun Gong; De hade skrivit brev till Beijings höga myndighet samt min arbetsplats där de anklagade mig för att öva Falun Gong och att jag propagerade för Falun Gong utanför Kina. Detta ledde till att ledaren i skolan ville ha ett enskilt samtal med mig. Ledaren på min arbetsplats gick till min familj och pratade med dem. Jag ringde hem ungefär en vecka senare och fick höra att alla de trodde jag blivit arresterad av polisen här, och hela familjen var mycket oroliga, och min mamma grät i flera dagar och kunde varken sova eller äta. Vid den tiden kände jag att trycket på mig var enormt och jag var orolig för familjen i Kina.
Efter den här händelsen tittade alla kinesiska studenterna på mig på ett konstigt sätt, och höll distans till mig. Jag kunde inte göra mig av med rädslan under lång tid. Mästaren har betonat att studera Fa mycket och när det händer saker skall man titta på sig själv och söka inuti. Så jag försökte lugna ner mig och studerade Fa, jag såg många fasthållanden. Förutom rädslan såg jag upprymdhet och skrytsamhet. Jag kunde känna hur ondskan störde mig och förföljde mig, rädslan gjorde att jag mådde fysiskt dåligt, när jag andades kände jag ett tryck över bröstkorgen. Jag försökte samla mig och sända upprätta tankar. Vid några tillfällen, när den upprätta tanken var stark, kunde jag känna hur någon slags materia lossnade från min kropp, och rädslan försvann på en gång och trycket över hjärtat lättnade. Jag förstod vikten att sända upprätta tankar.
Pga att det onda KKP har fabricerat lögner för att svartmåla och sätta dit Dafa, plus att den onda ”Partikulturen” har gjort de kinesiska studenterna mycket förgiftade och ovilliga att lyssna till sanningen. Jag insåg svårigheten att erbjuda dem räddning. Jag försöker vara vänlig mot dem och alltid hjälpa dem, så att deras misstänksamhet mot mig skall avta, en del har börjat förstå att Dafa är något positivt, en del säger att vi Dafa-lärjungar åtgärdar dåliga gärningar med godhet. Jag har aldrig klagat på de 2 kinesiska studenterna som anklagade mig, och vi hjälper varandra i studierna. Jag vet det var de onda KKPs andar som utnyttjade dem, och det uppkom pga mina fasthållanden. Det jag bör göra är att sända upprätta tankar och eliminera de onda KKPs andar och samtidigt titta inåt och höja mig. Jag hoppas samtidigt att de får tillfälle att lära känna till Dafa och bli räddade.
Efter att jag kom hit kände jag att det var en helt annorlunda kultiveringsmiljö. Jag har sett hur utövarna utanför Kina gör sina uppgifter under Fas upprätande till något så stort och enormt, och vidtar alla möjliga åtgärder för att bekräfta Fa, jag beundrar dem. Stödaktiviteterna utanför Kina har uppmuntrat utövarna i Kina. Samtidigt som utövarna utanför Kina kontinuerligt klargör sanningen, hämmas ondskan enormt, och fler och fler av världens människor vaknar upp, det är bara en tidsfråga innan det onda KKP upplöses helt. Jag tror också, att alltmedan Tuidang-vågen växer sig större och större, och om den får kinesernas breda stöd (då blockeringen fortfarande är stor och många kineser inte känner till tuidang-vågen ännu), kommer det säkerligen att snabba på processen att lösa upp KKP. Jag har ett förslag, man ordna en aktivitet utanför Kina ”Läs 9-ping och tävla om att skriva artikel om det”. Det kommer säkerligen spridas fort i Kina och bryta genom KKPs informationsblockad, och väcka en våg av nyfikenhet innanför Kina att vilja läsa 9-ping. Vid den tiden kommer inte pappret kunna slå in elden, lögnerna från det onda KKP kommer att avslöjas sig av sig själva och på så sätt kan många liv räddas.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.