Släpp mentaliteten av att “Se ner på andra”

Varje gång jag studerade föreläsningen ”Fa-föreläsning vid 2009 års internationella
Fa-konferens i Washington DC” och läste följande mening kände jag att mitt hjärta berördes av någonting:

”Oftast handlar det om att era förslag inte har antagits eller att ni ser ner på någon annan. Manifestationen av de här två fasthållandena tenderar att vara mest intensiva.”

Jag frågade mig själv; Har jag en mentalitet av att se ner på andra? Jag har inte varit villig att erkänna det. Igår träffade jag en medutövare och vi delade erfarenheter. Jag måste erkänna att jag faktiskt har en sådan mentalitet.

Trots att det medutövaren analyserat var förnuftigt kunde jag fortfarande inte acceptera det helt. Dessutom ekade en röst från djupet av mitt hjärta där fasthållandet gömt sig. ”Du delar bara ca tio flyers varje vecka, du var inte alls flitig tidigare, vet du hur mycket jobb jag gjort för att bekräfta Dafa alla dessa år? Jag har varit väldigt upptagen, jag har varit mycket upprätt etc. Allt är om hur bra jag är och vad för slags tillkortakommande andra har. Var har jag placerat andra människor i mitt hjärta? Jag frågade min make som också är utövare. Har jag mentaliteten att se ner på andra? Ser jag ner på dig? Min man svarade lugnt. Du ser ner på allt och alla. Du tror alltid att du gör saker väldigt bra. Du ser ner på mig också. Hade han sagt detta tidigare skulle jag blivit arg. Eftersom jag redan insett att jag hade metaliteten av att tycka att jag själv var viktig och att jag såg ner på andra kunde jag lugnt acceptera hans åsikt.

När jag tittade djupare upptäckte jag att se ner på andra kommer från mentaliteten självbekräftelse. Eftersom jag gjorde lite mer än andra i bekräftandet av Dafa ansåg jag omedvetet att det kvalificerade mig rätten till självbekräftelse. Trots att jag inte har uttalat det och att jag inte har tänkt på det när jag varit klartänkt har denna metalitet dykt upp när jag mött utövare som inte gjort lika bra som jag på ytan. Jag är mycket generad över detta.

Mentaliteten att se ner på andra manifesteras omedvetet på olika sätt. Till exempel gillar jag att peka ut ditt och datt och om hur folk gör saker istället för att se det utifrån Fa-perspektivet. Jag är inte hänsynsfull mot andra och inte heller försätter jag mig i deras skor. Jag har inte tillräckligt med barmhärtighet. Mästaren sade i Zhuan Falun:

”..hela kultiveringsprocessen bör släppa alla vanliga mänskliga fasthållanden och alla olika begär.”

Vi är alla kultiverarare. Vi är alla Mästarens lärljungar. Med vilken slags överlägsenhet kan vi se ner på andra?!

Jag kommer att behöva var uppmärksam på detta hela tiden framöver för att ge upp detta fasthållande så att jag bättre kan jämnställas med mina medutövare runtomkring mig och fullfölja det heliga uppdraget att assistera Mästaren i Fa-upprätandet.

Ovanstående är bara min förståelse. Vänligen peka ut om det är någonting som inte överenstämmer med Fa.