Traditionellt sett, betonar den kinesiska kulturen själen och struntar mer i den yttre kroppen. De kinesiska forntida människor och vise män hade alla nått sakernas grund och innersta väsen. De hade faktiskt greppat det fundamentala.
Det som genomsyrar hela den kinesiska kulturen är “Tao”. (1)
Varje del av den kinesiska kulturen utvecklades kring ”Tao”. Vare sig det var att styra landet eller hålla ett bröllop, begravning, äktenskap eller vilken aspekt som helst i det dagliga livet, gav de alla uttryck för människornas respekt för ”Tao”.
Till exempel, ett vanligt kinesiskt uttryck för att beskriva kvinnor är “människor vilka följer det kvinnliga Tao”. Fastän det är bara ett uttryck, visar den tydligt tanken i ”Tao”; att kvinnor också har sin egen ”Tao”.
I kärnan av den kinesiska kulturen, manifesterar konfucianismen, buddhismen och taoismen tanken i ”Tao”.
Lao Zis ”Dao Te Jing”, en enastående skrift, diskuterade om och om igen vad ”Tao” är egentligen. Konfucius förklarade också om sin egen inspiration och sitt uppträdande; ”Min vilja är Tao. Den baseras på dygden och är beroende av godheten och att agera med yrkesskicklighet."
Det är tydligt att Tao är kärnan i kultiveringen i konfucianismen.
Fa (2) i Buddha-skolan liknar Tao. Dessutom kallade de framstående munkarna det för att ”erhålla Tao” eller ”framstående munkar med Tao”. De forntida människorna trodde att Tao kontrollerar den mänskliga kroppens funktioner. Därför måste människor som vill uppnå sina mål rätta sig efter himlens Tao.
Den traditionella kinesiska kulturen innehåller också begreppet “färdigheter” vilket refererar till något som ”de alkemiska färdigheterna”, ”de matematiska färdigheterna” och “teknologi”.
Det är faktiskt likt ”naturvetenskap” i det moderna samhället. I det forna Kina var vetenskapen och teknologin mycket avancerad. Kina var före sin tid.
De fyra stora berömda uppfinningarna är mycket bra exempel. Säkerligen fanns det mer än dessa. Kina hade stor expertis i medicin, lantbruksvetenskap, astronomi, byggnadskonst och hantverk, inkluderat keramik, vävning, garnspinning och tryckeriverksamhet.
Även konsthanverk och matlagning, likaså litteratur, konst, utbildning, regering och militärstrategi. För tusentals år sedan hade Kina en mycket bra förståelse av militära teorier och verksamhetsteorier. Boken ”Krigets Konst” av Sun Zi, gav en omfattande förklaring av militär teknik. Det hänvisas till den även idag, tusentals år efter det att den skrevs.
Som vi vet, under de Tre Kungadömens period, använde Kong Ming taktisk spridning/gruppering i strid, (ett av de Åtta Diagrammen). Det här visar att krig var mycket metodiska på den tiden. Utvecklingen av ”färdigheter” är emellertid inte det som är verkligen briljant. Vad som verkligen är genialt är att den kinesiska kulturens visdom inte bara visar hur något existerar utan också varför det existerar. Faktiskt ”betonar den Tao mer än färdigheterna”.
Den konventionella kinesiska kulturen försmår ”färdigheter” och respekterar Tao-skolan och dygdiga människor. Färdigheter och teknik hänvisades ofta till med förakt som ”egendomlig teknik och motbjudande färdigheter”. Lao Zi föreslog att folket skulle ”ta bort färdigheter och överge deras fördelar”. Den kejserliga examinationen för utval av de begåvade testade endast kunskaper i dikter och politiska teorier. Vad de behövde var sådana som hade en grundlig förståelse av de Konfucianska klassikerna, ägde en bred kunskap om de forntida och moderna skrifterna och hade en utmärkt och moralisk karaktär.
Till exempel, uppfinnarna av de fyra stora uppfinningarna i den kinesiska historien var ej välkända personer eller viktiga tjänstemän.
Å andra sidan, är många välkända personer i det moderna samhället berömda på grund av deras begåvning i sina respektive yrken, såsom filmstjärnor och idrottsmän. Jag menar inte att utvecklingen av ”färdigheter” borde helt försummas. Vad jag menar är att i Tao-skolan tar man mycket lättare på färdigheter.
Varför borde man ta lätt på färdigheter? ”Saker har sina för- och nackdelar. Saker har orsaker och verkan (resultat). Om vi kan få reda på varför det är så, då är vi nära Tao” (Den Stora Lärdomen). Den här meningen blottlägger Taoismen. Med andra ord, nyckeln till att föstå Tao är att förstå vad som är konflikternas och materians kärna/innersta väsen/innersta natur och vad som är småsaker. För att förstå konflikter, måste man förstå sakens kärna.
"'Tao'” omfattar allt och utelämnar inget” (Zhuan Falun, huvudtexten i Falun Gong). Det är den mest grundläggande lagen i vår värld jämfört med saker som ”färdigheter”, vilka är begränsade och trånga materiella regler. Egentligen är ”färdigheter” också en manifestation av ”Tao” i detta särskilda område och är en del av ”Tao”. De motsvarar emellertid endast vanliga saker som vi hänvisar till i våra dagliga liv. Därför är Tao det väsentliga och färdigheter är småsaker. Tao är från själen och färdigheter tillhör kroppen.
Med den här principen, kan vi lösa problem från roten och komma till en slags resolution; det här måste komma från ens moraliska karaktär. Om den här metoden inte används, skulle det vara som att använda en tillfälligt lindrande medicin, eller som att avsluta en konflikt på en ytlig nivå utan att ta itu med det underliggande problemet.
Sanningen är ytterst viktig. Mina kinesiska förfäder hade en djup förståelse av den här saken. Den var en gång ansedd som kärnan i den kinesiska kulturen. Forntida kinesisk kulturell visdom har redan uppnått en extremt djupgående förståelse av läran om mänskligheten, livet och universum.
Till exempel, sade de kinesiska forntida folk ofta; ”de tre domänerna” – himlen, jorden och människan, vilket sammanfattar de grundläggande faktorerna för det som har gjorts i den mänskliga världen. Om man förstod de tre domänerna, skulle allting vändas till gott och allting erhållas.
Ta ”Krigets Konst” av Sun Zi, till exempel. Sun Zi sade; ”Krig är viktigt för landet och kan föra livet in i döden. Det är faktorn för existens och eliminering. Så man måste forska i det. Vi borde betrakta det med de fem sakerna, mäta det med strategisk förståelse och fullt inse situationen. De är; Tao först, sedan himmelen, sedan jorden, sedan det allmänna och sedan färdigheterna”.
Det vill säga att först och främst kommer Tao och att färdigheter är sekundära. Faktorerna som himmelen, jorden och människan anses komma i turordning. Fastän moderna människor studerar ”Krigets Konst” av Sun Zi, fokuserar de på dess system och strategiska tekniker. De försummar Tao vilket faktiskt är den mest grundläggande och essentiella karaktären i boken. Det moderna samhället försöker endast lösa problem på ytan utan att ta itu med huvudkonflikten.
Nuförtiden har människor rört sig långt bort från Tao. Många människor är förblindade av elementära färdigheter, vilka bara är obetydliga tricks. Den som leder landet försöker inte sträva efter att leda folkets moral. Tvärtom talar den om några småsaker som ”Ekonomin först” och ”Stabilitet krossar allt” och liknande. (Författaren syftar här på sitt land Kina. Övers. anm.)
Hur kan ett land vara framgångsrikt och blomstrande emedan alla där är ivriga för att få snabb framgång och omedelbar vinst, med tjänstemän som är ruttna in till kärnan, utan rättvisa, mänsklighet eller tro? ”En 'gentlemans uppförande' är grunden och Tao skapas när grunden har byggts upp”.
Modern vetenskap och teknologi kan aldrig lösa människors grundläggande problem. Människor som vill vara lyckliga måste kultivera dygder i världen!
1 Tao; 1) också känt som “Dao”, en Taoistisk term för ”Naturens och universums väg”
2) Upplyst varelse som har uppnått den här Tao.
2. Fa; Lagen och principerna i Buddha-skolan.
Översatt från: http://www.clearharmony.net/articles/200304/11640.html
Källa: http://pureinsight.org/pi/articles/2003/3/31/1539.html
Kinesiskt original: http://www.zhengjian.org/zj/articles/2003/3/6/20681p.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...