Det fanns en munk, som var en av Huayans lärjungar och som hade nått en högre kultiveringsnivå än de andra lärjungarna. Han var emellertid trångsynt och lättirriterad. Vid ett tillfälle kunde den här munken inte delta i måltiden tillsammans med de andra, på grund av att han hade blivit sjuk. En munk som var novis, hade tappat bort sin mugg som han brukade använda vid måltiderna, så han sökte upp munken. Han knäböjde och sade, "Jag har ingen skål till maten. Jag vet inte vad jag ska ta mig till utan den. Jag undrar om du vill vara vänlig och låna mig din skål idag. Jag ska gå och köpa en ny i morgon.". Munken vägrade att låna ut sin skål. Han svarade, "Jag har använt den här skålen i flera årtionden. Jag oroar mig för att du kanske kan göra sönder skålen av misstag, om jag lånar ut den till dig.". Novisen bad, "Jag tänker bara använda den till måltiden idag och jag lämnar tillbaka den till dig med en gång. Varför skulle jag göra sönder den, när jag bara lånar skålen en så kort stund?". Efter att ha bett en gång till, gick munken till sist med på att låna ut skålen till novisen. Innan han räckte över skålen, varnade han novisen; "Jag värdesätter den här skålen lika högt som mitt eget liv. Om du skadar skålen, tar du mitt liv också!"
Novisen tog skålen och höll den försiktigt med båda händerna. Så snart han ätit färdigt och var redo att lämna tillbaka skålen, hade munken redan skyndat iväg från sitt rum. Novisen tog skålen och skyndade sig nerför trapporna från matsalen. Plötsligt snubblade munken på en sten och ramlade. Skålen gick sönder mot golvet. Efter en stund uppmanade munken honom att återlämna skålen till honom. Novisen blev skräckslagen, men hade inget annat val än att träffa munken och bekänna. Han bad munken om ursäkt medan han bugade mot honom hela tiden, men munken utbrast, "Nu har du tagit mitt liv också!". Han blev rasande och bombarderade novisen med våldsamma utskällningar och förbannelser. Efter den här händelsen försämrades hans hälsa snabbt och han avled nästa dag.
En tid efter händelsen, gav munken Huayan en föreläsning om Lagen [principerna] som han lärde ut under sin tid i Yue-templet på berget Song, till över 100 lärjungar och bland dem fanns novisen. Plötsligt hördes det ett oväsen som ljöd likt en orkan och ett ösregn kom från dalen utanför templet. Munken Huayan bad novisen att ställa sig bakom honom. Kort därefter slingrade sig en jättelik orm in i templet, 8 till 9 zhang lång [Kommentar: en zhang är ett kinesiskt längdmått som mäter drygt 3 meter] och mellan 4 och 5 famnar i diameter. Ormen stirrade argt och munnen var vidöppen. Alla munkarna runt Huayan ville fly, men Huayan stoppade dem och bad dem att stå stilla.
Den jättelika ormen slingrade sig långsamt till föreläsningssalen. När den kom uppför trappan började den se sig om, som om den letade efter något eller någon. Munken Huayan spärrade av vägen med en metallkäpp och sade, "Stopp!" när ormen precis var i färd med att krypa upp i en stol i föreläsningssalen. Jätteormen sänkte plötsligt huvudet och stängde ögonen. Munken Huayan började då att förmana ormen och stötte till den med metallkäppen på huvudet, "Nu när du inser karman du skapade, borde du återvända till de Tre Skatterna". [Kommentar: "Tre Skatter" är en metafor för buddhismen.] Han bad alla munkarna som var närvarande att mässa de buddhistiska skrifterna tillsammans inför jätteormen och kort därefter slingrade sig ormen ut ur templet.
Munken Huayan kallade till sig novisen och berättade för honom, "Den ormen var din lärare (munken som hade dött). Efter många års kultivering, skulle han snart ha uppnått sin fruktposition. Han blev emellertid rasande på grund av en skål. Istället för att uppnå sin fruktposition, återföddes han som en jätteorm. Han kom för att döda dig, då du gjorde sönder hans skål. Om han verkligen hade dödat dig, skulle han ha fallit ner i det slutliga helvetet och plågats där för evigt. Lyckligtvis stoppade jag honom från att begå brottet i tid och befriade honom från sitt liv som en jätteorm. Du borde nu gå och leta upp honom".
Lärjungen gick ut för att leta upp jätteormen. Det var mycket lätt att följa ormens spår eftersom ormen hade tryckt ner alla buskar och allt gräs där den dragit fram. Att följa ormens spår var som att gå längs en stenlagd gata som var till för häst och vagn. Det visade sig att ormen hade slingrat iväg 45 Li ända till en avskild dalgång, där den hade tagit livet av sig genom att krossa huvudet mot en klippa. [Kommentar: Li är ett kinesiskt längdmått som mäter omkring 0,5 km.] Lärjungen kom tillbaka och informerade munken Huayan om vad som hänt ormen.
Munken Huayan sade, "Nu har ormen återfötts som nyfödd dotter till Lang Zhong Pei. [Kommentar: Lang Zhong är en forntida kinesisk ämbetsmans rank. Pei är ett kinesiskt efternamn.] Dottern kommer att vara mycket intelligent, men skall dö vid 18 års ålder. Därefter kommer hon att återfödas som en pojke, som kommer att kultivera inom buddhismen som munk efter att han blivit vuxen. Lang Zhong Pei är en av mina lärjungar. Du kan resa till staden och besöka Lang Zhong Pei åt mig. Lang Zhong Peis hustru har komplikationer med förlossningen och du ska ge dig av omedelbart och hjälpa till att förlösa flickan".
Kuan Pei var Lang Zhong inom det militära för Försvarsministeriet. Han var också munken Huayans lärjunge. Lärjungen begav sig till staden och såg Peis hus på avstånd. Av en händelse hade Pei tagit ledigt för att vara hemma tillsammans med sin hustru. Lärjungen bad en tjänare att lämna ett meddelande till Pei, "Munken Huayan har ett meddelande till dig!". Doktorn kom ut för att träffa lärjungen och han såg mycket bekymrad ut. Lärjungen frågade vad som stod på och fick veta att hans hustru hade haft svåra värkar i mellan sex och sju dagar. Pei hade suttit vid hennes sida varje natt med en oljelampa. Det verkade som om hon och barnet kanske inte skulle överleva. Lärjungen sade, "Jag kan hjälpa henne". Lärjungen bad om en ren halmmatta utanför sängkammaren. Lärjungen satte sig på halmmattan, tände rökelsen, slog på en qing och ropade "munk" tre gånger. [Kommentar: en qing är en slags kinesiskt musikinstrument som är gjort av en hård klangfull sten.] Pei födde då en flicka strax efter. Den här flickan dog vid 18 års ålder precis som Huayan hade förutspått.
Källa: (Taiping Guangji)
Översatt från: http://www.clearharmony.net/articles/200306/12884.html
Kinesisk version: http://www.zhengjian.org/zj/articles/2003/5/8/21531.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...