General Zhangsun Shunde, en militär ledare under Kejsare Taizong, tog emot en muta i form av sidentyg. När kejsare Taizong fick reda på det, sa han "Shunde är en så duktig person. Om han agerar endast för nationens bästa, då delar jag med mig av allting som staten har att erbjuda till honom. Varför fäster han så stort värde vid att samla på sig materiella tillgångar?" På grund av att Shunde gjorde många bra saker för kejsardömet, bestraffade Taizong honom inte. Istället gjorde Taizong i ordning en gåva som bestod av en stor mängd siden. Den unge ämbetsmannen Hu Ying från rättsministeriet sa, "Shunde tog emot mutor, vilket är mot lagen. Han är inte kvalificerad för benådning. Varför belöna hans brott genom att ge honom mer sidentyg?" Taizong sade, "Om han fortfarande har ett samvete, borde han skämmas över att bli belönad istället för bestraffad för sitt brott. Om han å andra sidan inte har anständigheten att känna skam, är han ingenting annat än ett djur. Jag skulle inte göra mig omaket att döda honom."
I Taizongs era invaderade Kokturks arméer ofta Tang-kejsardömets territorium. Ett år var deras land drabbat av omfattande snöstormar, vilket gjorde att många får och hästar dog. Kokturk-folket befann sig på gränsen till att svälta ihjäl och deras boskap hade brist på föda. Många kinesiska kejserliga ämbetsmän föreslog att Taizong skulle ta tillfället i akt och anfalla Kokturks folk. Taizong svarade, "Vi skrev precis under ett fredsfördrag med dem. Om vi förråder dem innebär det svek, om vi drar fördel av deras elände för våra egna intressens skull, är det inte vänligt, om vi anfaller dem när de befinner sig i stor nöd, är det ingen försvarlig handling. Även om varje Kokturk-stam beslutar sig för att bryta sig loss från sin härskare och all deras boskap dör, kommer jag inte att anfalla dem. Jag måste vänta tills de begår några synder innan jag vidtar några militära åtgärder mot dem."
Taizong sa åt sina ämbetsmän, "Kejsaren står och faller med sin nation och nationen står och faller med sitt folk. Om folket måste tvingas till att tjäna sin kejsare, är det precis som om man äter upp sig själv man dör efter att man blivit mätt. Även om kejsaren blir rik, kommer landet att falla. Därför ska en kejsare vara uppmärksam på sitt eget beteende, hellre än att oroa sig så mycket för yttre angelägenheter. Om en kejsare är slösaktig och spenderar för mycket pengar, kommer skatterna att bli för höga för folket. Till följd av det kommer folket att lida och landet kommer att vara i fara. Till sist kommer kejsaren kanske inte att kunna behålla sin position. Jag tänker ofta på det här, så jag kommer inte att ge efter för mina begär och vad jag själv åstundar."
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.