Fulländning kan endast uppnås genom beslutsam kultivering

Kapitel 17 i General Tai Pings dagbok beskriver den metaforiska berättelsen nedan.

Shen Cui, Jingpo Wang och Fang Li var mycket goda vänner. Under Tang-perioden i Sui-dynastin begav sig de tre vännerna till Vita hjort-bergen för att lära sig Tao. De trodde att de skulle kunna hitta speciella mediciner för att få evigt liv. De trodde också att tekniker såsom att flyga och förändra sig till andra former kunde uppnås genom flitig kultivering. Men efter ett dussin år av hård qigong-kultivering och samlande av örter så hade de, förutom det faktum att de verkligen experimenterade med sina fysiska kroppar, inte uppnått någonting. Sedan dog Li, en av vännerna. Wang sa då till Cui ”Vi lämnade våra hem och har gett upp alla bekvämligheter i det vanliga livet för att ta oss till den här avlägsna skogen. Vi har sedan dess inte hört av någon vacker musik, inte smakat någon god mat eller sett några vackra kvinnor. Vi har lämnat våra magnifika hus för att leva i stråhyddor och lider av brist på matvaror, endast för en önskan att en dag kunna erhålla Tao och träffa de odödliga i de himmelska palatsen. Även om vi till slut inte kan erhålla Tao så önskade vi leva för evigt utan att åldras. Men till denna dag har vi inte sett några av de odödligas magnifika platser och inte heller fått någon antydan om att en dag få leva i evighet. Om vi fortsätter så här kommer vi en dag att dö i dessa avlägsna berg. Därför har jag bestämt mig för att återvända till mitt luxuösa liv, till mina fyra pälsar, vackra hästar och bli omgiven av vackra kvinnor. Jag vill resa till huvudstaden och erhålla stor ära och välfärd, så att jag kan lämna ett avtryck i den här världen. Även om jag inte kan äta med de odödliga i de himmelska palatsen så vill jag bli någon känd i den vanliga världen. Jag kanske till och med kan få min egen bild i de kungliga palatsen! Vilken magnifik prakt det skulle vara! Varför reser vi inte tillsammans? Varför dö i de här tomma bergen för ingenting!" När han hörde det svarade Cui, ”Jag har redan gett upp livet i den vanliga världen. Ära och intressen är för mig ingenting annat än förbipasserande rök och moln. Jag har redan vaknat upp från mina drömmar, hur kan jag återvända till dem?"

Wang försökte hårt att få Cui att återvända med honom, men misslyckades. Han lämnade bergen ensam. Det var i Zhen Guan-perioden i Tang-dynastin. Wang fick inte bara tillbaka sin gamla titel i regimen utan befordrades även till högste minister i Kejsarens armé. Den stora general Zhao gifte bort sin dotter till honom och inom loppet av några år lyckades Wang stiga till en ännu högre position, klädd i röda dräkter. När han, med sin fartygsgrupp, besökte de södra vattnen på ett uppdrag var han så mäktig att inte ens fiskarna vågade färdas på havet.

Det regnade då en liten båt plötsligt uppenbarade sig framför den främsta fartygsgruppen. På den lilla båten stod en fattigt klädd fiskare. Båten färdades snabbt som vinden och åkte längs med fartygen. Wang blev irriterad. Han tänkte att han var i en så ståtlig position hos Kejsaren, så varför visade inte fiskaren respekt för honom? Men efter att ha iakttagit honom ett tag så förstod han att fiskaren var Cui, hans gamla vän som valt att stanna i bergen. Han sände efter Cui till sitt skepp. Han höll hans hand och sa, ”Broder, vad har du fått genom att vägra återvända till den vanliga världen med mig? Titta på dig själv, du är utfattig! För mig ser det ut som att sökandet efter Tao inte är något annat än en saga, vilken har förstört många människors liv. Varför börjar du inte njuta av livet medan du fortfarande har några år kvar i den här världen? Titta på mig – det har bara gått ett fåtal år och jag är redan i en hög position. Denna gång har Kejsaren sänt mig till södern för att ta itu med en viktig sak. Se bara hur mäktig jag är! Även om jag inte har erhållit extremt bra hälsa, har det inte gått bättre för mig än för den utfattiga människan i bergen? Cui min vän, jag förstår dig verkligen inte. Säg till om du behöver något så ska jag omedelbart skicka det till dig." Cui svarade, ”Jag är bara en obetydlig person i bergen. Jag simmar som en liten fisk i vattnet medan du flyger som en fågel i luften. Våra utseenden skiljer sig verkligen åt. Varför skulle du skryta med din ära för mig? Jag säljer medicin med mina vänner i bergen vid byn Guang Ling, där jag bor. Till öster om Gröna husets trädgård är det ett stort körsbärsträdsfält. Till öster om körsbärsträden finns det en trasig grind som leder till mitt hem. Om du av en händelse passerar förbi så besök mig gärna." Sedan lämnade Cui Wangs skepp utan att säga något mer.

När Wang en dag anlände till Guang Ling kom han ihåg vad hans vän berättat. Han begav sig då på en resa för att besöka honom. Först fann han körsbärsträdgården och sedan den trasiga grinden. Wang vandrade genom grinden och fann att ju längre han gick genom fälten desto underbarare var utsikten. Det fanns oräkneliga sällsynta blommor och träd såväl som dussintals magnifika palats. Utsikten var så underbar att Wang kände sig som om han var bland molnen. Wangs mentala tillstånd hade också förändrats och han betraktade inte längre ära och makt som viktiga. Han såg nu människor i den vanliga världen som möss eller insekter. Han togs emot av två kvinnor i ljusgröna dräkter som sa ”Cui har anlänt”. Wang såg då att hans vän Cui stod framför honom i magnifika kläder. Wang bugade sig artigt för Cui. Cui sa ”Du har simmat runt bland smutsig ära och glupskhet i den vanliga världen och sådana tunga bördor hindrar dig från att utvecklas andligt." Cui underhöll sedan Wang med delikat mat och underbar musik som spelades av de vackra kvinnorna vars like inte kunde finnas på jorden. Cui förklarade för kvinnan att Wang tidigare sökte Dao tillsammans med honom men slutade halvvägs för att söka efter ära, på grund av att han saknade en stabil övertygelse.

Nästa morgon förklarade Cui för Wang och hans hustru att palatset han levde i tillhörde de odödliga och inte kunde besökas av vanliga människor under normala omständigheter. Han tillät Wang att hälsa på endast för att de brukade söka Tao tillsammans. Cui ville visa Wang vad han hade missat genom att sluta halvvägs. Han bad även Wang att återvända till fartygen innan hans medofficerare blev oroliga på grund av hans frånvaro. Cui förklarade att han var välkommen på besök igen efter att ha avslutat sitt uppdrag.

Wang lämnade då Cui, han kände sig förlorad och obekväm. Efter att ha avslutat sitt uppdrag så försökte Wang han hälsa på Cui igen men i körsbärsträdgården fann han ingenting annat än vildgräs. Wang kände sig sorgsen då han återvände till södern.

Magin som visas upp av de odödliga är verkligen så avancerad! Är det här för att lura de vanliga? Självklart inte, det är för att återuppväcka de vanliga människornas tro på solid kultivering.

Även om det här endast är en kort historia i den Taoistiska skolan så lär den oss en princip: Kultiverare kan endast uppnå fulländning genom beslutsam kultivering. De som slutar halvvägs kommer inte att få något annat än ånger.