Berättelser från det forntida Kina: Berättelse om hjorten

I forna tider fanns det en jägare som ofta jagade. Han lyckades alltid med fullträff och ryktet spreds också snabbt, alla visste att han var en duktig jägare. Jägaren själv var också mycket självbelåten.

En dag vandrade han som vanligt in i skogen för att jaga. Plötsligt såg han en hjortmamma som strövade med sin lilla hjort. Hjortmamman gick först och ungen följde efter. Hon vände sig ständigt om för att se efter sin älskade unge, som om hon sa, "Skynda på, så att du inte går vilse". Just i det ögonblicket tog jägaren upp sin båge och en pil och sköt utan att tveka mot den unga hjortens hals. Blod skvättes och i samma stund föll den lilla hjorten till marken och dog. När hjortmamman såg detta föll hon sakta ner på marken bredvid sin unge.

Jägaren sprang fram till hjortmamman och hennes unge, han upptäckte då att hon också hade dött. "Brustet hjärta av sorg". Jägaren tyckte att det var mycket konstigt, han hade inte alls skjutit mot hjortmamman, hur kunde hon dö? Med sin kniv skar han upp hjortmammans kropp, hennes hjärta, lever och lungor var spruckna. Hon hade dött av sin olidliga sorg över sin unges död.

När jägaren insåg detta kände han sig mycket sorgsen och hade dåligt samvete över det han gjort. Han begravde hjortmamman tillsammans med sin unge och bestämde sig för att sluta jaga. Sedan drog han sig tillbaka till ett berg för att kultivera Tao och nådde slutligen fullbordan.

Översatt från: http://www.yuanming.net/articles/200310/25229.html